Det är som i helgen på Lilla L's kalas. Krysset förfasade sig över att jag inte hade sålt huset efter morsan.
Jag svarade att jag inte visste vad som jag skulle ha kvar och att jag har för mycket annat att göra.
Logistiken måste matcha sommarstugan. Värst var nog när jag sa -Jag sitter inte sjön! Och att jag funderar på att pensionera mig.
Hu, den blicken!
Kontringen blev - Ja, du har sådana separationsproblem med saker.
Jag tänkte, ditt liv har inga minnen eller historia!
Då jag inte har mycket plats för sakerna från mina föräldrars
hus, så gäller det att välja med omsorg.
Och hur noga jag är i mina val, så kommer jag nog att ångra mig.
Vid skilsmässan så hade hon förklarat för soss att hon skulle ha halva värdet av min båt.
Jag svarade dom, att ja visst! MEN då får hon ta hälften av lånen också! Det blev väldigt tyst på soss och henne!
och hon berättade för soss att hon behövde pengar till en säng, jag hade tagit båda madrasserna.
Det var ju inte sant, utan hon köpte en vattensäng och hade inga pengar kvar till mat. Naturligtvis berättade jag det för soss när dom undrade varför jag hade tagit båda madrasserna. Jag hade bara en madrass.
Då stod jag inte högt i kurs hos krysset
Men det var hon som prasslade med han som hade samma föräldrar som mig!
Samtidigt försöker hon sträcka sig efter Lilla E som snabbt som ögat kryper upp i mitt knä och ska kramas!
Den blicken jag fick!
Jo, jag skulle ju också riva sommarstugan och bygga nytt! Hon var av uppfattningen att det är dyrare att bygga till än att bygga nytt... Hon hade ju gjort så! Jag frågade hur mycket lån hon hade... . Jag sa inte att jag knappt har några lån att tala om. Och bygger jag inte nytt så har jag ju pengar över till en fin
traktor med lite
redskap Ja, ja, det blir som det blir, och kan inte bättre.