Maskinisten

Hej!

Har ett par bekanta som har entrepenadfirma. Har några gånger hoppat in och kört lastbil åt dem när det har krisat. Men nu närmar sig snökörning. Fått förfrågan om jag har möjlighet att ta snöjour då och då i vinter.

Kan jag då starta en enskildfirma och "hyra" ut mig som förare?
Är det någon här på forumet som har startat liknande rörelse? alltså där man enbart kör någon annas lastbil och sedan fakturerar företaget i fråga?
Räcker det att ha yrkeskompetens samt körkort?(självklart)
Behöver man trafiktillstånd för att "frilansa" på detta vis?
Vad skaffar man för typ av försäkring som skyddar mig själv vid en eventuell olycka?

Vill bedriva verksamheten seriöst, alltså vara försäkrad och betala skatt, detta kommer inte vara min huvudsakliga inkomst,

vill gärna höra era erfarenheter,tips och råd.


Mvh Emil

Klart att du kan starta ftg och hyra ut dig som chaffis.
Trafiktillstånd? Det gäller väl lastbilen eller dess ägare, inte chaffisen? Dte är jag ganska så säker på men jag vill i alla fall överlåta det på nån som vet säkert.
Försäkring: Om du avser trafikolycka så täcks det av bilens trafikförsäkring men du ska nog kolla på nån form av olycksfallsförsäkring också. Du ska ju ha nån försäkring som skyddar dig när du ramlar ner från flaket också.

Har för mig att skatteverket inte gillar om du bara jobbar åt en kund så att säga , eftersom då är du egentligen vanlig anställd.
Det var krav på att man skulle ha fler än en kund när jag startade iallafall.

Trafiktillståndet står på det bolaget som äger bilen och rörelsen.

Försäkring så har Trygghansa ganska billiga & vettiga försäkringar för enskilda firma, min kostar ca 1800 kr om året.

Omskatteverket gnäller för att du bara har en kund så gnäll tillbaka, sedan så bör du ju fåt ett gott rykte om dig och jag gissar starkt på att du inte bara kommer ha en kund då.

Om du har ett annat jobb och inte kommer tjäna leverbröds pengar på din extra tjänst så är det rekommenderat att ta ut en stor del i pensionsavsättning.

kanske lite men glöm inte att du får de första 5 åren göra "förlust avdrag" gentemot din A skatt dvs att det du går back med på din F-skatt, lika mycket sänks din bruttolön, skattemässigt vilket är väldigt trevligt

Ja, får dra av 100 000 kr på sin "vanliga" lön och får således tillbaka 32% av "förlusten". Fin fint.
Enda nackdelen är väl att den pensionsgrunande inkomsten sänks....

Gossebear skrev:
Enda nackdelen är väl att den pensionsgrunande inkomsten sänks....

???? Varför skulle den minska, om jag t ex har ett underskott på näringsverksamheten på 50', tjänar 400´på min A skatt så skattar jag bara för 350' men jag har ju fortfarande 400´ som tjänsteinkomst vilket då även är pensionsgrundande, detta kan även medföra om det inträffar att man kan slippa betala statlig inkomstskatt om underskottet är så stort att inkomsten sänks under 367´eller var nu gränsen är

ola.holmberg skrev:Har för mig att skatteverket inte gillar om du bara jobbar åt en kund så att säga , eftersom då är du egentligen vanlig anställd.
Det var krav på att man skulle ha fler än en kund när jag startade iallafall.

Detta har jag väldigt svårt att tro, jag vet hur många enmansföretag (konsulter) som helst, som hyr ut sig själva till ett o samma företag under många år. Jag är själv konsult, anställd på ÅF, men under mitt förra uppdrag träffade jag en kille som slutade på det stället, startade egen konsultfrima o hyrde ut sig själv till samma företag som han slutade på, under säkert 10 år. Rätt smart, blir ju billigare för företaget o mer pengar i handen för konsulten. Nackdelen är ju den obefintliga anställningstryggheten. För det ändamålet som uppges i denna tråden verkar det ju lysande med en enskild firma. Inga kostnader, bara intäkter, rakt i fickan, förutom bidraget till rosenbad på 20% förstås...

Tillägg efter 21 minut(er):

Eller är det 32% inkomstskatt på inkomsten från enskild firma?

nja , dom har tydligen ändrat lite reglerna sen jag startade men det var iallafall så förut...
http://www.skatteverket.se/nyheterpress ... 06019.html

men bara starta , gör du vinst å betalar skatt så lär inte skatteverket sätta stopp för dig...

ja just det , å skatten på vinsten i enskild firma är i slutändan runt 50 %.

inkomstskatten bestäms väl av din kommun

Kommunala skattesatsen+egenavgifter brukar landa på ca.60%
Men sen har du avdrag för egenavgifter på 25%
Så räkna med att du skattar hälften om du inte tjänar väldigt bra vill säga

Tillägg efter 4 minut(er):

orwak skrev:Hej!

Har ett par bekanta som har entrepenadfirma. Har några gånger hoppat in och kört lastbil åt dem när det har krisat. Men nu närmar sig snökörning. Fått förfrågan om jag har möjlighet att ta snöjour då och då i vinter.

Kan jag då starta en enskildfirma och "hyra" ut mig som förare?
Är det någon här på forumet som har startat liknande rörelse? alltså där man enbart kör någon annas lastbil och sedan fakturerar företaget i fråga?
Räcker det att ha yrkeskompetens samt körkort?(självklart)
Behöver man trafiktillstånd för att "frilansa" på detta vis?
Vad skaffar man för typ av försäkring som skyddar mig själv vid en eventuell olycka?

Vill bedriva verksamheten seriöst, alltså vara försäkrad och betala skatt, detta kommer inte vara min huvudsakliga inkomst,

vill gärna höra era erfarenheter,tips och råd.


Mvh Emil

Har du tänkt att starta eget vad det lider??
Annars kan du köra extra som vanlig anställd väl?
Är ju lite jox med att ha firma och har du väldigt liten omsättning så skulle inte jag bry mig om att bli F-skattare.

ja alternativet är ju att vara typ"timanställd" hos företaget, om man nu kan vara det? typ säsongsanställd?
nackdelen är ju som någon nämde att om någon annan entrepenör frågar om jag kan hoppa in några dagar inte kan göra det på så kort varsel?

Låt säga att jag köper mig en grävmaskin i firman, då får jag plötsligt en utgift i firman, vad jag förstår kan jag göra avdrag för underskott i rörelsen, på detta vis har jag ingen vinst låt oss säga de första 2 åren och behöver därför inte betala 32 extra% i vinstskatt? är jag helt ute på leråkern med sommardäck?

mvh Emil

Det är i alla fall dåliga vinterdäck på åkern!

En grävare skrivs inte av på 2 år, troligare på 5 år eller nåt sånt.
Och "avdrag för underskott i rörelsen"? Det du antagligen menar är att förluster och kostnader "kvittas" mot vinst under ett och samma år.
Ex vis kommer avskrivningarna på grävaren att kvittas mot vinsten år för år under de fem år den skrivs av.
Samtidigt ska man inse att du ex vis köper in grävaren för 200 flagg men den skrivvs då bara av med 40 flagg per år (fem år totalt). Alltså är det bara 40 flagg som håller ner beskattningen men du måste ut med 200 flagg första året. Dvs du måste betala skatt på 160 flagg i alla fall.
Å andra sidan så håller maskinen ner beskattningen med 40 flagg per år i ytterligare fyra år och under dessa år lägger du ju inte ut pengar på att köpa den (men däremot på drift etc).

Gick det att förstå det här?

okej, ja det förstod jag mycket väl, tur det finns folk med kunskap som har svar på funderingar och frågor, annars är det svårt att ge sig in i det här..


mvh Emil

om du köper en maskin för 200' så borde du bara behöva betala 100 med skattade, dvs har du tjänat t ex 350' på a-skatt och köper grävarn så har du ett underskott på F-skatten med 200' om du inte kör in något det året. Du får då göra förlust avdrag på max 100' / år dvs din bruttoinkomst kommer att sänkas till 250' vilket du kommer att få skatta för. Näst kommande år så har du ju samma möjlighet fast då med avskrivningen t ex 40' +övriga avdrag mm

utdrag från skatteverket:
Inkomster och avdrag
Jag räknar med att årets resultat av min näringsverksamhet blir ett underskott. Har jag några möjligheter att kvitta underskottet mot mina tjänste- och kapitalinkomster eller framtida överskott i min näringsverksamhet?Ett underskott av näringsverksamhet får normalt inte kvittas mot inkomst av tjänst eller kapital. Huvudregeln är att underskottet får dras av nästa år i samma näringsverksamhet. På så sätt kan underskottet kvittas mot överskott det året. Om näringsverksamheten efter avdraget visar underskott får detta rullas till nästa år och så vidare. Rullning av underskott kan göras så länge näringsverksamheten finns kvar.
Avdrag för slutligt underskott då en näringsverksamhet upphör medges som kapitalförlust med 70 procent i inkomstslaget kapital. Först året efter det att verksamheten lagts ner kan avdraget göras. Man kan också välja att fördela avdraget på detta år och de följande två åren.

Från huvudregeln om rullning av underskott finns vissa undantag då avdrag kan göras tidigare.

Nystartad verksamhet
Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har rätt att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot övriga förvärvsinkomster, t.ex. tjänsteinkomster, som ett allmänt avdrag. Du får göra avdrag startåret och de följande fyra åren. Det innebär att du måste ha startat din verksamhet 2003 eller senare för att kunna få avdrag för underskott taxeringsåret 2008.

Avdrag får göras med högst 100 000 kronor per år. Om ett underskott överstiger 100 000 kronor får överskjutande del sparas och i stället utnyttjas mot framtida överskott i näringsverksamheten. Om du någon gång under de senaste fem beskattningsåren före verksamhetens startår, direkt eller indirekt bedrivit en likartad verksamhet, får du inte kvitta underskott av den nystartade verksamheten mot övriga förvärvsinkomster.

Har du övertagit näringsverksamheten från en närstående, får du göra avdrag bara om den närstående skulle haft rätt till avdrag om han fortsatt verksamheten. Om du har köpt näringsverksamheten från förälder eller far-/morförälder gäller vanliga regler för att dra av underskott av den nya verksamheten, se ovan.

Lite angående avskrivning:
Balansposter och värdeminskningsavdrag
Jag har köpt maskiner och kontorsinventarier som ska användas i min näringsverksamhet. Hur ska jag beräkna avdraget för dessa inventarieinköp?Om du köper in maskiner och inventarier finns tre olika sätt att få avdrag på.
Omedelbart avdrag
Avdrag genom räkenskapsenlig avskrivning
Avdrag genom restvärdesavskrivning

Omedelbart avdrag:
Omedelbart avdrag, dvs. avdrag för hela inköpskostnaden direkt, får du om inventariet normalt beräknas ha en ekonomisk livslängd på max tre år eller om inventariet är av mindre värde.

Vad mindre värde är beror på företagets storlek och i vilken form du driver din näringsverksamhet. För enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut är inventarier vars anskaffningsvärde exklusive moms uppgår till 5 000 kronor att anse som inventarier av mindre värde. För mindre företag (där bland annat enskilda näringsidkare som inte upprättar förenklat årsbokslut ingår) är motsvarande gräns 10 000 kronor. För större företag är gränsen 20 000 kronor.

Mer information om vad som är mindre och större företag samt en utförligare beskrivning av vad som gäller för inventarier av mindre värde får du i "Skatteverkets allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2008 års taxering" (SKV A 2007:2).
SKV A 2007:2

Nyheter för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2008.
Alla företag får omedelbart avdrag för inköp av de inventarier som har ett anskaffningsvärde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp (21.400 kr för 2009).

Räkenskapsenlig avskrivning:

Vid räkenskapsenlig avskrivning ska avdraget vid beskattningen motsvara den avskrivning som har gjorts i räkenskaperna.

Räkenskapsenlig avskrivning kan ske enligt två alternativ:

Enligt alternativ 1 (huvudregeln) får du dra av högst 30 procent av

inventariernas bokförda värde vid årets början (=förra årets utgående värde),
ökat med värdet av de inventarier som du skaffat under året och som fortfarande finns kvar vid årets slut,
minskat med betalning för inventarier du sålt under året som du skaffat till verksamheten tidigare än detta år,
minskat med försäkringsersättning du fått för inventarier som du skaffat tidigare än detta år,
minskat med ersättningsfond som du använt.
Enligt alternativ 2 (kompletteringsregeln) får du full avskrivning på fem år, dvs. motsvarande en årlig avskrivning på 20 procent. Du måste veta anskaffningskostnader och anskaffningsår för de inventarier du köpt de senaste fyra räkenskapsåren (och som fortfarande finns kvar i verksamheten).

Restvärdesavskrivning:

Restvärdesavskrivning liknarhuvudregeln vid räkenskapsenlig avskrivning och kan sägas vara en förenklad version av denna. Den största skillnaden är att vid restvärdesavskrivning behöver det skattemässiga värdet inte stämma överens med det bokförda värdet. En annan skillnad är att restvärdesavskrivning får ske med högst 25 procent av avskrivningsunderlaget. Vid restvärdesavskrivning finns ingen motsvarighet till kompletteringsregeln.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska värdeminskningsavdraget (oavsett om det beräknats enligt räkenskapsenlig- eller restvärdesavskrivning) justeras i motsvarande mån.

Läs mer i broschyrerna
Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295
Skatteregler för aktie-och handelsbolag, SKV 294 (utgåva 6)