Maskinisten

dimorep skrev:Spridarrör till en testrigg som skarvatas med en rörhylsa som var +0.10mm inv. och sen silverlodats ihopa.



Håller ivf för strax över 450 Bar (vid täthetskontroll av enhetspumpar) högre än så vet jag inte, för elmotorn orkar inte mer.


Har byggt samman många "udda hyd.nipplar" med silverlod som sitter i "daglig drift", görs det rätt så håller det och jäkligt roligt att arbeta med är det också!

Jag har gjort en lödning, ända mot ända, med silverlod som klarar 450 bar. Är också en testrigg för inställning av bränsleventiler. Ska ta en bild på det när jag kommer ombord. Silverlod är starkare än man tror

Rätta mig om jag har fel men den "gamla" sortens silverlod innehöll högre silver halt? Om man tittar på det som rör-krökare använder sig av.

Jag vet inte om det gammal och ny silverlod men det kan vara så att lod som rörisarna använder skiljer sig mot andra branscher eftersom deras "objekt" berör livsmedel. Ja, dricksvatten räknas som livsmedel.

Inom mjuklödning skiljer man i alla fall på lod för livsmedel, det ska vara kadmiumfritt vill jag minnas. Kadmium är ju giftigt.

Hur vanligt är det ens att rörisarna löder idag? Det är väl bara kylnissarna som gör det?

Mjuklod/lödtenn innehöll väll tom bly, förr om inte annat..
Mindre bra till livsmedel!

Jo, det mesta inom kyla löds nog fortfarande, eller olika varianter på kon-kopplingar.

Ja, det var (är????) bly i mjuklod. Tveksamt om det är bly idag, blyet är ju förbjudet till nästan allt idag.
Det är till och med så att elektronik som importeras till EU måste vara lött med blyfritt lödtenn. Kallas "ROHS"-godkänt eller nåt sånt. Fråga mig inte vad ROHS står för.

Robban_C skrev:Fråga mig inte vad ROHS står för.

Jo Robban! Vad står RoHS för?
Så slutar ju inget på Maskinisten!!!
http://sv.wikipedia.org/wiki/RoHS-direktivet

Så modernt lödtenn är nästan rent tenn

De förpackningarna som jag hade på hyllan är:
Meltolit 5P 2x2mm
Silverfosforkopparlod

Typ: 5%AG
6%P
89%CU

arbetes temperatur 715 grader celsius

Metolit har jag också. Det var inte helt billigt heller.

Imponerande det där med hydraulrören! Vad finns det mer för användningsområden? Handlar det generellt om lödning då man ska blanda material och/eller det är för pilligt för att börja bränna sönder med svetsen? Kapilärkraften blir också svårutnyttjad med esabklistret.

Några exempel:
1. Behövde ett rör med ORFS-ände. Svarvade en ORFS-ände och kapillärlödde på röret.
2. Förlängning av borrar.
3. När man inte vill/kan ha en svetsfog men ändå måste få ihop det på nåt vis.
4. Sammanfogning av metaller som inte kan svetsas ihop på vanligt vis men som kan hårdlödas, ex vis mässing mot stål.

Hårdlödning kanske inte är nåt man gör jätteofta men när det behövs så är det ovärderligt.

Lyckades för en vecka sedan löda veven på tvärsliden på svarven på jobbet gjutjärn som hade varit separerat ett tag hade inget separat fluss men en belagd tråd som skulle passa till gjutjärn än så länge har det hållit trots mina tvivel skulle velat haft silverlod men vad gör man när det ska funka nu med en gång.

Även utmärkt att använda till tillfälliga konstruktioner man vill kunna ta bort utan att ta till vinkelslipen, bara att värma igen tills det smälter så lossnar det och om det behövs kan man avlägsna det mesta av det smälta lodet med en stålborste eller nått sånt. Här en tving som modifierats för att få loss ventilen i en såndär hemsk kinesisk fiddymotor. Har ingen aning om var man ens kan köpa en ventilbåge i rätt storlek för såna motorer...


Originalets URL: http://inlinethumb31.webshots.com/9566/2352293670100440091S600x600Q85.jpg

Gossebear skrev:Rätta mig om jag har fel men den "gamla" sortens silverlod innehöll högre silver halt? Om man tittar på det som rör-krökare använder sig av.

Jag kallar inte fosforkopparlod med (lite) silver för silverlod. Riktigt silverlod innehåller för mig över 50% silver..

Misstänker att silverandelen i vissa CU-P lod förbättrar flytbarheten.

Silverlod känns lite väl lyxigt för att löda vvs-koppardelar.

Turbodiesel skrev:

Gossebear skrev:Rätta mig om jag har fel men den "gamla" sortens silverlod innehöll högre silver halt? Om man tittar på det som rör-krökare använder sig av.

Jag kallar inte fosforkopparlod med (lite) silver för silverlod. Riktigt silverlod innehåller för mig över 50% silver..

Misstänker att silverandelen i vissa CU-P lod förbättrar flytbarheten.

Silverlod känns lite väl lyxigt för att löda vvs-koppardelar.

Precis, kollade på denna länken här finns bra information i tabeller vad de meltolits olika produkter innehåller.

http://www.meltolit.se/Produkter/Lod/si ... umfri.html

Kopplingsvajern tog förtidspension på gamla Stiga. Eftersom jag vet att reservdelar till liket brukar vara svårt så löste jag det på egen hand. På köpet kan jag slå ett slag för finessen i att lära sig mjuklöda.
Två mm vajer inköptes från Jula. Ett par vajerändar svarvades till av nåt överblivet material.

Till vänster ny ände på vajer, till höger ena änden på gamla vajern.
Vajerändarna är lite försänkta i ena änden. Det tillsammans med att vajern är "uppfläkt" gör att lödningen klarar betydligt mer dragkraft.



Ena änden lödd. Lite avborstning med stålborste och sen montera.



Stigan visar underkastelse genom att vända magen mot mig.



Lite rostolja i vajerhöljet och sen urblåsning med tryckluft (flera gånger) så det blev rent, sen in med vajern, mät upp rätt längd, Bräkleen, löd där vajern ska kapas, klipp av, på med nya änden, Bräkleen och löd fast änden på samma sätt.
Ja, det är lättare att klippa av vajer om man förtennar den där den ska kapas först, då splittras den inte på samma sätt.
Ja, eftersom jag har kunnat klippa lite gräs så fungerade det alltså.

Hoppas att detta inspirerar nån annan att lära sig detta lilla hantverk!

Man kanske skulle göra ny vajer till broms också så att den blir tvåhjulsbromsad?

BEE har ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan ha nytta av att kunna hårdlöda här:
http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... 671#471671