Svetsa spricka i ramen

[jörgen.ottosson]

...pendling i "vals-takt" ( som riktmärke, 1- tvärsöver, 2 och 3 på kanten....)

[danne mähl]

Har svetsat mer nu på kvällen
mest porer i början kan vara så att jag inte fått det tillräckligt varmt i starten för bråttom
testade 3.2 trodde det skulle spara tid vart tvärt om tog tid at få bort den gamla fogen och den nya

Börjar bli bra. Pendlar kanske för mycke testat att inte pendla vart inte någon skilnad


Efter ett tag började det bli vart i grundmaterialet drog ner några A
körde även långsammare er bättre ut ( lite som Jörgen skrev)

[Orsa]

Utmattningsbrott och reparationssvetsning är svårt. Varför spricker det?

Först är det så att grundkonstruktionen hade för stor påkänning så att den inte klarade hur mycket sk "lastväxlingar" som man hade hoppats just där. Man ger ju maskinen en livslängd vid dimensioneringen och den som ärver en gammal maskin får ta lite sprickor. Ju mer och hårdare körd maskin ju fler rynkor liksom. Idag skickar man inte med så mycket onödigt stål att allt blir lågbelastat och håller 50 år. Sen finns ju svaga punkter förstås även på gamla maskiner. Felkonstruktioner.

Särskilt kranar, grävarmar mm lever olika länge beroende på den som kör, kyla, idiotlyft mm. En del lyckas ju rycka och knycka ihjäl maskiner innan andra. Ibland kan man undra. Är man försiktig amatör kan man gott köpa en sprucken maskin utan att reparera också. Man kan säkert ha en maskin resten av livet om man tar det lite lugnt. Det kan ju vika sej också... Det är roligt och svetsa också.
Och stål har en glasningstemperatur som gör att typiska kran/maskinstål blir plötsligt sprödare under -10 - -20 grader. Olika för olika kvaliteter. Man kanske inte tror att det är så men stål faller faktiskt ur prestandamässigt norröver på vintern. Ofta brister en utmattning när det är kallt ute.

Som konstruktör är det också svårt veta var de svaga punkterna blir långt senare i verkligheten. Lättbyggen såsom lastbilar (ska väga lite men ta tung last) kör man typiskt sönder kritiska/utsatta detaljer i hydrauliska testriggar för att kolla utmattningshållfastheten på. Man kan inte räkna ut allt, man måste testa. Eller kolla att datorn räknade rätt kanske.

När en bärande konstruktion spruckit kan man avgöra hur länge reparationen ska hålla. Mellan 1 dag och "för evigt". Svetsar du i sprickan ligger du närmare fiasko än succé. Förstärker du konstruktionen med en plåt utan att flytta och eliminera den svaga punkten till ett nytt ställe har du ju lyckats bra. Annars flyttar du lätt spänningskoncentrationen till en ny plats med en i värsta fall högre utmattningshastighet än innan fast på en ny plats. Många har ju blivit besvikna för att man reparerat så "starkt" bara för att 2 månader senare se allt braka av där förstärkningsplåten slutar och i svetsen.
Ibland kan man stoppa en spricka genom att borra ett hål där sprickan är på väg fram. Det har jag aldrig gjort men vet att det görs.
Att utforma en bra förstärkningsplåt är ingen lek och lägga svetsarna på rätt ställen sen också (kanske inte svetsa överallt är viktigt att förstå också). I vilket fall är det bra om man skrotar bort det förstörda materialet kring sprickan. Stålet är slut och är som amalgam. Ibland kan allt vara så väldimensionerad att stora delar är slut (materialtrött) "överallt". Skogskranar är ofta bara att byta hela bommen eller stickan när det ger sej. Det är svårt/ogörligt att reparera med gott resultat. Allt gick slut samtidigt liksom.

Sen har vi svetsningen då.
Vad tror man händer när man tar och svetsar i en stor 10, 20, 30 mm tjock plåt? Jo det kyler ganska rejält i förhållande till den ynka fogen. Lite bättre kvaliteter typ kranstål kräver förvärmning också. Man kan ta gasolen och värma till en 2-300grader innan man svetsar och då gäller det ju att ha koll på oljan, färgen, hydraulslangarna, försäkringen, pulversläckarn och psalmboken.
Utan värmning kan det kyla så pass att man får problem att svetsfogen "spricker" längs med redan vid svalningen. Svalningen går för snabbt så slagg/föroreningar i smältan inte hinner flyta upp och ger inneslutningar/porer som är grogrund för nya sprickor, det är också en del av problemet. Ett knep på utmattningsutsatta ställen är att TIGa om kanterna rejält på fogen för att "koka" ur svetsen (den snabbkylda kantzonen) och även få en slags avspänning/materialomvandling i kantzonens material. Det är inte fel att slipa undan på svetsen på sin reparation och ja egentligen polera. Då får man bort "angreppspunkter/spänningskoncentrationer/brottsanvisningar" för nya utmattningssprickor. Man gör det där det är mest utsatt.

Nä nu skriver jag så mycket att ingen orkar läsa.

[danne mähl]

Jag orkar
Ska läsa det ett par gånger till när jag är pigg så kanske jag förstår och kommer ihåg

[danne mähl]

Nu har jag läst det igen haha
Even om min lagning är "fel" på alla sätt så ser jag inte något alernativ
Men det är intressant att veta fakta mm

[Orsa]

Kör hårt. En lycklig man får prova sina idéer. Hur ska man annars orka leva...
Det blir bra det där. Och blir det inte det, så lär snabbt.
Du har ju vågat. Bara det liksom.

Värre är det ju om man vet en massa och den ändå går åt h-e.

[ja-bond77]

Är det alternativ som saknas så kan jag nog leverera. Vet inte om jag fick nåt fel på proportionerna men grundtanken torde vara förståelig. Nu har du urtaget kvar i varje fall:

[autorep]

Ok 48.00 är basisk pinne och är fukt känslig.

Så att svetsen kokar och det blir Porer för att det är vatten som kommer fram eller att svets pinnen har legat blöt eller fuktig eller så kommer du att se sprickor mellan svets fog och materialet.

Ok 48.00 har en
Sträckgräns på 445 mpa.
Brottgräns på 540 mpa.
Förlängning på 29%

Om det är så att det spricker igen så kommer sprickan inne från men det kommer att ta tid och troligtvis så har något annat givet upp före det.

Att räkna när man pendlar är ett bra sätt att börja men jag skulle hellre säja titta på svetsen och smältan och lär dig och se hur smältan flyter och även hur slaggen följer med och hur ljus bågen flyttar sig från sida till sida och att inte pendla ner än pinn bredden utan att man typ pendlar/strängar upp v fogen
Se skiss


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/u8u6yry2.jpg

Så här kan det se ut för mig när jag svetsar


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/yta5e5a2.jpg
.


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/u9ybuduh.jpg
.


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/uby8ysy8.jpg
.


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/sezavygy.jpg
.


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/abehavy6.jpg
.


Originalets URL: http://img.tapatalk.com/d/14/03/06/2umaja2e.jpg

[Michael Meier]

asch, du har axelstöd.

[JD400]

Autorep: får man fråga vad du svetsar på där på bilden? Ser ut som revbenen på en elefant.

(Att det spricker där det har gjort på TS senaste bild kan man nog skylla på den förhållandevis snäva radien=spänningskoncentration. Borde från början konstruerats med en större radie, om möjligt. Samma anledning till att man borrar i änden på en spricka som nämnts, dvs man skapar en större radie=mindre spänningskoncentration i materialet som kan leda till fortsatt sprickbildning.)

[autorep]

Hyd rör som spruckit fick slipa upp sprickan och svetsa den och som man ser så var det gått om utrymme

Renovering/ Reparation/ Service Henschel 700, Fuchs MHL350, Atlas 1704, Linde Truck H30D, Jonsereds Kran

Att borra hål där spricka slutar är svårt att vara säker på att det är där den slutar om man inte ser bägge sidor.

För den kan fort sätta på andra sidan utan att man ser den. Och då tar det inte lång tid innan den är tillbaka även fast man har borrat och svetsat.

[danne mähl]

Jahaja för den som orkar så kommer kvällen bilder med nya tester upptäkter och sist men definitivt inte mins misslyckande (Har hör att det är det man lär sig av)

Som det står i tråden ovan så skulle man försöka att stränga med lite pendling eller inget.
Har tyckt att det är lättare att zig zaga mycke. Men det är bra att kunna båda metoderna
Sååååå I kväll ingen zig zag

gick bra i början 2.5 OK48.00 gick åt som smör i solskenet .
En pinne knappt 15cm svets rak sträng och såg bra ut.
jag kan svetsa

Nu när man känner sig kaxig "Detta kan jag" så skulle jag återskapa en del "Fel" som jag hade i början och ta bilder för att kunna hjälpa andra.

En träng som så många tidigare. En med högre ström, rinner mer = snabbare svetsande för att inte få droppar.
Slaggen sitter fast. Krater på sidorna hög svets nästan omöjligt att få bort slaggen på kanten.
Även med mitt nya favo verktyg öööö eller användningen av en gammal morakniv, skrapa med, funkar kanon för slagg.

Och så bara mejsla av halva strängen för att visa hur det ser ut
Baggis

MEN Vad F-N är detta
Den svetsen som skulle vara så bra ser ut värre än skit

OK så är det men varför. Tidigare kanon men inte nu. Vad har hänt eller vad gör jag för fel nu då.
Har inte ändrat något vad jag vet.

Kan det vara vinkeln på pinnen. testat viss skillnad men inte tillräckligt.
Kan detta bero på fukt i elektroderna? Har fått för mig att det mesta beror på SBS (skit bakom spakarna)
Provar ett nyöppnat paket lika eller värre vart det
har haft dom liggandes i kallgaraget och dom är nog minst ett år

Mycke testande och borttagning av strängen. Svetsen för svinner mer och mer. Ett steg framåt två tillbaka.
Ett sista test innan avslut tar en pinne mitten av det första paketet som gick bra i början. Och betydligt bättre.
Är detta verkligen möjligt ?

Provar i morgon med att torka i ungen 275gr i ett par timmar. Tur man bor själv tror inte "Regeringen" skulle uppskatta användandet .

Nu bild beviset. tyvärr inget på skitsvetsarna. Glömde


Ett par bra svetsar ingen pendling ser bra ut nöjd som F-N
tagit bort en del svets för att visa hur homogen den är inuti. Bild bevis


Närbild inget slagg i kanterna ramlar av sig själv. Med kniven petar bort lite glödskal


Ovanför elerktroden den vanliga svetsen 2.5 90A inget slagg problem
nedanför till höger hög smal, rinnig, slagen sitter fast kvar i kanterna. Men den var bra inuti. Men inte den som ser bra ut


Undra om någon orkar läsa detta och är intresserad

[ja-bond77]

Är inte själv så experimentlysten på svetsfronten men ändå tillräckligt intresserad för att följa dina experiment.

[Hansborg]

Jag lyfter på hatten, för att du bjuder på verkligeten för fler av oss vanliga dödliga!

[Gossebear]

Fortsätt posta!!! Det är intressant!