Grillad Migatronic Navigator 240, HJÄLP!!

[Matte.Hartman]

Som rubriken antyder har det blivit diodsallad i AC modulen på lilla bettan… Suck…
Nu skulle jag verkligen behöva lite hjälp med detta då mina elkunskaper sträcker
sig till att konstatera vilken glödlampa som är trasig och byta den, alla annat är
raketforskning för mig… (Nu ska jag dock lära mig raketforskning! )
Enligt uppgift från svetsreparatören skulle kalaset kosta mellan 14 och 30 000 att fixa!!!
Å icke, sa jag! Pappa kan själv!

Enligt reparatören, som ringt till Migatronic och fått någon uppgift vart han skulle
provmäta, var det sekundär modulen (Slav?) som var trasig men när jag kollade var det i
Master modulen felet låg (det uppenbara i alla fall…).
Min tanke är (förhoppningsvis) att slavmodulen är hel men att mastermodulen
skickat någon signal som gjort att uppmätningen visade att fel modul var trasig.

När man slår på svetsen verkar den gå igenom hela sekvensen ändå tills den ska slå
på acmodulerna, då börjar lampan för överhettning att blinka, sen händer det inget
mera och efter ett tag börjar den lysa med fast sken. Startar man om svetsen är det
samma sak, blinkande och sen fast sken.



Här ser det inte så farligt ut…


Men lyfter man bort kretskortet ser man eländet…


Jag har konstaterat det självklara som gått sönder, två likriktar dioder:



Nu kommer vi till det intressanta, det sitter två stycken till som verkar vara intakta men hur mäter
man upp en sådan här för att se om den är trasig? Funkar det med en vanlig multimeter? Här hittade
jag en schematisk en bild på den lille rackaren som bestämde sig för att ha grillfest utan mig! (Orginal dukument finns Här)



Sen kommer vi till problem nr. 2: Hur i allsina dar mäter man upp dessa för att se om dem inte är kaputt?
För resterande komponenter i lådan visade sig vara av detta slag. (De två längst till höger är av samma
typ som brunnit, i.e. inte fick vara med på grillfesten )


Hittade en schematisk bild på dessa också, numrerade plintarna själv men jag vet inte om det är rätt,
men om nån vet hur man mäter upp denna kan ju denne någon alltid referera till detta (Orginal dukument finns Här)



Här är en liten bild på de dioder som lyser när man startat svetsen: 5,6,7,8 lyser grönt och 9 lyser rött.



Om det finns någon vänlig och kunnig själ här ute på forumet som kan hjälpa mig, ha i åtanke att jag
är totalt novis inom detta område och bara har tillgång till en multimeter. Skulle det visa sig vara
nödvändigt får jag kanske lov att skaffa mig lite mer grejer om de inte är alltför dyra. Det vore väldigt
tråkigt att behöva skicka lilla bettan till den stora svetshimmelen, så jag ska definitivt göra ett försök
att återuppliva henne
Får vi mot förmodan igång speleverket igen bjuder jag på grillfest, med Grillkol den här gången!

[Utskrotnings-Magnus]

Jag skickade ett PM på ett tips på en kille som kan fixa sånt där till rimligt pris.

/Magnus

[Robban_C]

Missförstå mig inte när jag skriver att det var ganska kul att läsa inlägget!


Jag ska försöka på att ge en generell förklaring för en ickeraketforskare om hur man tar sig till månen på några dioder, först ska jag bara påpeka att det jag skriver gäller mycket mindre dioder, till och med mindre än dom man hittar i en bilgenerator. Dock borde ungefär samma gälla här.
En diod leder ström i en riktning och spärrar åt andra hållet.
Till att börja med måste jag säga att vi håller oss till kiseldioder eftersom det är dom som är dom vanligaste i de flesta moderna tillämpningar.
Vi börjar med spänningsfall:
Låt oss säga att vi har en 12 v spänningskälla, sen kopplar vi en diod på pluspolen så att den leder ström och mäter mellan andra änden på dioden och minuspolen. Dioden har ett spänningsfall om ca 0,6 och ända upp till 1 volt. Detta gäller för kiseldioder och dom flesta hamnar runt 0,7 v.
Vi kommer alltså att kunna mäta upp 11,3 v "efter" dioden.
Spänningsfallet varierar något med hur mycket ström som går genom dioden men den variationen är rätt liten. Dvs spänningsfallet varierar oerhört mycket mindre än strömmen. Därför betraktar vi för enkelhetens skull spänningsfallet som helt konstant.

Då kommer vi till mätning:
När man mäter resistans med en multimeter så skickar den ut en låg, konstant, spänning och mäter sen hur mycket ström genom kretsen som denna spänning ger upphov till. Därmed fås ett mått på resistansen i kretsen.
Den metoden kan bli fel när man mäter en diod eftersom den har ett spänningsfall om 0,7 v. Om ex vis mätspänningen från multimetern skulle vara fem volt så går det nog bra, men om mätspänningen skulle vara 0,75 v så "försvinner" ju all mätspänning utom 0,05 v över spänningsfallet. Med bara 0,05 v att driva ström genom dioden så kommer ju mätströmmen att bli väldigt låg. Alltså framstår dioden som mer eller mindre kass.

Men många multimetrar har en funktion för test av halvledare såsom dioder, transistorer med mer. Det går helt enkelt ut på att man skickar en låg men konstant ström genom kretsen (dvs dioden) och sen mäter spänningsfallet över dioden.
Observera att man håller spänningen konstant och mäter strömmen vid mätning av resistans. Här är det tvärtom, man håller strömmen konstant och mäter spänningen.
Alltså, spänningen blir vad den blir utifrån den fasta, konstanta strömmen och den komponent som man kopplat in för att mäta upp, ex vis en diod.
Förhoppningsvis kommer multimetern att visa 0,7 v vid "framriktning" på dioden. Detta är alltså spänningsfallet och ett helt korrekt värde.
Om mutlimetern visar noll så betyder det att det inte finns något spänningsfall i dioden och då kan man göra sopor av dioden. Då är det fel på ett eller annat sätt.
Sen måste man mäta i backriktning också, dvs i den riktning där dioden ska spärra. Då ska multimetern antingen visa nån form av "overload" eller i alla fall en betydligt högre spänning, kanske samma spänning som batteriet som sitter i multimetern. Detta beror ju helt enkelt på att multimetern ska ju ge en konstant ström på mätuttagen och eftersom det är avbrott i dioden (dvs i kretsen) så går det ingen ström och multimetern försöker därför att öka spänningen för att uppnå den korrekta strömmen. Spänningen ökas då antingen till nån form av overloadvärde eller tills strömförsörjningen i multimetern inte längre räcker till.

Alltså:
1. Halvledare testas helst med en multimeter med halvledartest/diodtest. Det ger säkrare indikationer än att bara mäta resistansen.
2. Med en halvledartest ska vi ha ett spänningsfall i framriktningen om c:a 0,7 v, i backriktningen (dvs då dioden ska spärra) så blir spänningsfallet i princip oerhört stort.


Detta gäller alltså om du mäter dina "Fast Recovery Epitaxial Diodes". Krångligt namn!
Dom ska alltså leda från vänster till höger i bilden.
Hur det blir in real life vet jag inte, dvs jag vet inte vilka plintar som är vad. Du får helt enkelt jämföra mot kopplingsschemat i dokuemntationen över komponenterna.

Samma sak borde gälla om du mäter dina STE110NA20, från plintarna 1/4 borde den ha 0,7-0,8 v spänningsfall över mot plinten 3. Åt andra hållet borde den spärra helt.

Det exakt spänningsfallet brukar man kunna hitta i databladen för komponenterna men de flesta dioder hamnar runt 0,7-0,9 v så det är inte säkert att man ens behöver kolla upp detta.



Gick det att förstå det här?

Vi kanske ha en "elkurs för nybörjare"?

[Matte.Hartman]

Magnus: Tack och bock! Tänkte som sagt först prova byta ut det uppenbara Men troligtvis lär jag höra av mig

Robban: Jag trodde du var maskinist, inte raketforskare?
Inga missförstånd alls, lite roligheter måste man ju få ut av eländet, allting är ju trots allt vad man själv gör det till
Nu ska jag bara läsa igenom texten några gånger till sen ska jag ut och mäta. Stort tack för den oerhört välskrivna beskrivningen

Tips till alla skolungdomar: Sov inte på fysik/el lektionerna, de Kan faktiskt vara bra att ha!

[Jars]

Hej Du!
Vad rökit det ser ut där inne

Dessa <men> mäter du med din universal instrument
fordrar ej några konstiga instr, presis som vanlig diod.

MOS Tansistorer kan du bara mäta kortis eller avbrott med din instr. för transistorn behöver ca 3volt för att öppna (tända)
och det levererar icke din instrument, det fodras en spänning upp till 20 volt.
Sedan skulle jag säga att om en sådan har gått hem på en brygga så har allihopa av dem andra
har jord det också,det låter dyrt men så är det.
det samma gäller även dioder ,,, du kan sälja dessa till Wind power byggarna.

Rätta till på felaktig siffer kombination

[Jars]

Studera figur 4 i slutet på databladet.

[xcb567]

Ser ut att vara 2st IXYS DSEI 2X61-06C som har brunnit, lite svårt att utläsa från bilderna.
I så fall har elfa dom för 238.00 + moms
Dom andra SOT-227B kapslarna ser ut att vara märkta E110NA20 (STE110NA20?),
är i så fall en MOSFET, elfa har inga och hittar så här mitt i natten inget datablad.

[MN]

El & svets i Örebro har fixat flera svetsar åt mig som både Migatronic (en KMX550) och Esab (en gammal USA-byggd 600 A) inte kunnat eller saknat viljan (!) att reparera.

MVH
MN

[Matte.Hartman]

Har mätt upp MOS kretsarna (Tillverkare ST Electronics P/N:E110NA20 Så det stämmer ) som faktiskt öppnar vid 3 volt. Helt korrekt att det går att mäta med vanlig diod testare, Om man "öppnar" MOS´en med, som i mitt fall, ett dött 9v batteri som levererade lite drygt 3v då en vanlig multimeter inte ger mer än runt 2v. (Därav mina skumma värden i början) MOS kretsarna fanns faktiskt att få tag i om det stuckit nån men då blev det från andra sidan pölen.

Ska förklara på ett bra sätt sedan, hur jag gjorde men det kom ett litet sidoprojekt i vägen.
Nu tänker ni säkert: "Det brukar väl aldrig hända att det kommer sidoprojekt emellan!" men det gjorde det faktiskt

[Matte.Hartman]

Ber om ursäkt att jag inte skrivit tidigare att jag redan hittat hur man mäter upp dem, med tanke på alla snälla som efterforskat åt mig, varit lite mycket sista tiden. Tack alla ändå!

Sen ska jag som sagt givetvis återkomma med hur det går

[keja01]

Komplicerad svets det där. Det brukar fungera så att de stora transistorerna skapar en högfrekvent växelström som går till en transformator. Den lägre spänningen på andra sidan transformatorn likriktas av en stor diod. Likspänningen går sedan till svetshandtaget.

[Matte.Hartman]

Komplicerad svets det där.

Jo tack, det var många finesser på det där järnspettet Dom grå får gåshud bara jag tittar på lådan

[Matte.Hartman]

Nu tänkte jag berätta hur jag mätte upp de små rackarna, ifall någon nån gång skulle få nytta av det.
Man blir ju själv rätt irriterad när man läser på nåt forum (Dock inte detta, tack och lov ) om ett problem, som sedan trådskaparen bara skriver att han löst... Jaha, det hjälpte ju mig mycket?!
Så nu ska jag föregå med gott exempel och förklara

Till att börja med kan jag delge mig lite av det jag lärt mig av farbror Google: Att resistansmäta en diod med en digital multimeter är inte alla gånger så bra, de är nämligen konstruerade att inte ge ut så mycket spänning, av den anledningen att man ska kunna mäta en resistor i en krets, utan att en eventuell diod ska störa, utan att löda ur resistorn.

Sen finns det analoga volt-ohm mätare som ger ut en högre spänning som däremot går bättre att mäta dioder med. (Det Robban skrev om att spänningen måste överstiga diodens spänningsfall)

Men säkraste sättet att mäta en diod för en vanlig lekman, utan allt för mycket pengar, är en multimeter med diodfunktion.
Om man nu använder en analog variant måste man försäkra sig om vad som är plus och minus. Tydligen är inte alltid röd sladd plus och svart minus, något med krånglig konstruktion vid tillverkningen... Men eftersom det finns en dedikerad tråd om just sådana människor lämnar jag den diskussionen tillsvidare http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... highlight=

Ja, då börjar vi väl då och för att göra detta väldigt enkelt ska vi använda en alldeles särskilt digital multimeter i detta test

Röd pil = Pluskabeln på multimetern
Svart pil = Nu får ni tänka till lite
Och framförallt, det här testet är för N-dopade transistorer! Är den P-dopad blir allt tvärtom!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Här på den fina bilden jag hittade ser man klart och tydligt vad som är vad på den lille rackaren.

Innan man börjar mäta kan man börja med att slå "av" den genom att sätta fingret mellan Gate och Source och kortsluta transistorn. Har den stått utan ström länge är den säkert avslagen men bara för att vara på den säkra sidan. De fungerar nämligen som en liten kondensator och kan vara påslagna en tid efter man kopplat bort strömmen. (Till våran fördel senare i förklaringen) och som bilden antyder finns det två Source terminaler och det spelar ingen roll vilken man använder att mäta mot.

Gate = "Strömbrytaren" som slår av och på. Här ska det inte vara kontakt med någon annan terminal. Är det det, ja då kan du börja titta efter plånboken

Bilden visar vilka ungefärliga värden man får men jag skriver ändå bara för att :

Avslagen:
Plus på Source-Minus på Drain = ca 0,6V (Beroende vilken kvalitet på multimetern)
Plus på Drain-Minus på Source = Ingen kontakt
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Här var det jag fick så konstiga värden. Det var nämligen så att min multimeter gav ut ca 2V och transistorn i detta fall behöver mellan 2,25-3,75V (30V var absolut max) för att slå på ("Vgs" (voltage gate-source) i datapappret). Det resulterade att den bara slog på lite grand och jag fick skitskumma värden, ett spänningsfall på 0,2V...
När jag däremot använde ett gammalt 9V batteri som det var 3 stackare kvar i gick det däremot bättre, då fick jag rätt värden enligt pappret

Påslagen:
Sätt pluspolen på batteriet på Gate och minus på Source, då slår du på den. Omvänt om du vill stänga av.

Source-Drain = 0V eller ett pip beroende på utrustning = kontakt
Drain-Source = Se ovan

Passade även att mäta resistansen i påslaget läge som skulle vara 0,015-0,019ohm. Nu klarade min superdupermultimeter inte att visa riktigt så exakt, så jag fick "kalibrera" den genom att helt enkelt sätta ihop mätstiften och se vad jag fick för värde och sedan räkna av det när jag mätte transistorn och avrunda lite.
Har man lite att göra (som i mitt fall ) kan man hänga på sladdarna och slå av och på transistorn med batteriet och se hur värdena ändras. Lite roar små



Här är lite fina källor som varit till lite nytta (Förutom alla vänliga själar här, som lett mig in på den rätta vägen ):

All About Circuits Här hittade jag en hel del matnyttiga saker hur man ska mäta och så.

Sci.Electronics.Repair FAQ Jaa,vad ska jag säga, när du läst allt här är du mest troligast elingenjör


Nu ska jag upp och felsöka kudden i några timmar

[Jars]

Hej Matte

Intressant att nån har tid och ork att läsa idag !!!
Jag tycker du skulle kunna driva en studiecirkel i elektronikmätteknik för oss maskinister då skulle vi som icke är så hemma med den tekniken
slippa dela på "amplitud" på likspänning som många av oss vet är nog icke så lätt att utföra.
Om jag får vara nyfiken på mätresultat vad fick du , har du mätt alla ??
Har du tillfört värme/kyla, under mätning , hur ställer sig MOS fettarna då
Ska bli intressant hur det går ???
Har för övrigt en vridspole instr. över till sådana här experiment som lämnar
lagom dus med spänning för att kunna tända tyristorer och annat liknande, men ändå kan använda den som vanlig universalare.
skulle bif.ett kort men hittar icke nu. får väl återkomma.

[Holger]

Tack Matte!