MIG-/MAG-svetsning.

**#16** » 13:24:12, 16-02-2011

Sa.Ro skrev:Blir nog bra det

Ska slå hål på lite saker.

Kolsyra, samma gasflöde som med blandgas.

Mena norge har ju kört rörtråd utomhus i 20år.. måste väl vi klara av det med?

Synergi har inget med puls att göra utan endast att tråd och spänningsförhållandet följs åt i ett förprogramerat program, brukar fungera lite sådär.

Tack för korrigeringarna Sa.Ro!
Jag måste erkänna att jag INTE är kung på MIG/MAG-svetsning. :sad:

Dock måste jag nog hävda att jag är oense med dig på de tre punkter jag citerar här ovan.

Kolsyran körs bäst med betydligt lägre flöde än argonbaserade blandgaser.
Tillägg här att kolsyra kan ENDAST ge "kortbåge-svetsning" genom sin högre joniseringsenergi!

Att norrmännen kört rörtråd utomhus i 20 år håller jag med om, men, betänk då att det gäller just rörtråd (136).

"Synergi" har (nog) inget att göra med pulsning, men, jag menade den "mikro-pulsning" som kommer från att strömaggregatet i en MIG/MAG inte lämnar "riktig" likström utan är en form av "likriktad växelström".
Dock är jag övertygad om att förhållandet mellan trådmatning och STRÖMSTYRKA ett resultat av "synergi"! (Inte spänning, eftersom den regleras av användaren åtskilt från matning/ström!)

Annars tackar jag för korrigeringarna, jag har ju inte så mycket MIG/MAG-erfarenhet själv, utan min tid går mest till MMA ("pinn-svetsning"), materiallära, konstruktion och kundinformation...

**#17** » 15:52:42, 16-02-2011

Grim-welder skrev:
Sa.Ro skrev:Blir nog bra det

Ska slå hål på lite saker.

Kolsyra, samma gasflöde som med blandgas.

Mena norge har ju kört rörtråd utomhus i 20år.. måste väl vi klara av det med?

Synergi har inget med puls att göra utan endast att tråd och spänningsförhållandet följs åt i ett förprogramerat program, brukar fungera lite sådär.

Tack för korrigeringarna Sa.Ro!
Jag måste erkänna att jag INTE är kung på MIG/MAG-svetsning.

Dock måste jag nog hävda att jag är oense med dig på de tre punkter jag citerar här ovan.

Kolsyran körs bäst med betydligt lägre flöde än argonbaserade blandgaser.
Tillägg här att kolsyra kan ENDAST ge "kortbåge-svetsning" genom sin högre joniseringsenergi!

Att norrmännen kört rörtråd utomhus i 20 år håller jag med om, men, betänk då att det gäller just rörtråd (136).

"Synergi" har (nog) inget att göra med pulsning, men, jag menade den "mikro-pulsning" som kommer från att strömaggregatet i en MIG/MAG inte lämnar "riktig" likström utan är en form av "likriktad växelström".
Dock är jag övertygad om att förhållandet mellan trådmatning och STRÖMSTYRKA ett resultat av "synergi"! (Inte spänning, eftersom den regleras av användaren åtskilt från matning/ström!)

Annars tackar jag för korrigeringarna, jag har ju inte så mycket MIG/MAG-erfarenhet själv, utan min tid går mest till MMA ("pinn-svetsning"), materiallära, konstruktion och kundinformation...

Mja.. Kolsyra är stort i asien på varv och där svetsas den i spraybåge. Jag själv har demat tråd med kolsyra (SF 1-E) och den går mycket bra i lägen och självklart på spraybåge!

Med tanke på att trådmatning är strömstyrka och spänning volt på en halvautomat så är jag inte helt säker på hur du tänker. Jag har en synergisk svets där olika program finns för olika trådar som skall underlätta inställningen av maskinen. Jag själv personligen gillar inte synergi linierna på kemppi fastmig som jag använder utan har lagrat egna fasta värden på maskinen.

Jag tror du blandarihop synergi med någon form av puls eller liknande. Bara att slå upp ordet i ordlistan.

MVH Samuel

**#18** » 22:46:08, 16-02-2011

nu håller jag med samuel, när "synergi" begreppet kom vart det en skaplig "hype" mest på drivet av esab med en ny generation av a10 matarverken.
betyder endast att det inbördes förhållandet mellan trådmatning och ström följsåt om du ökar eller sänker värmen.
på senare tid med digital teknikens intåg så kan man fininställa sina egna kurvor.
jag e så jäkla kass på å svetsa så det duger med en vilken skitmaskin som helst med eller utan synergi åt mig.

**#19** » 22:59:41, 16-02-2011

Pulserande DC är som jag vet det vanligaste
på svetsar oavsett typ. Tig har glättrad DC vid
svetsning av stål? Men skulle inte glättring öka
svetsutbytet på alla konv. svetsar?

**#20** » 22:15:39, 07-03-2011

Hej.
Lite nyfiken på varför han pendlar fram och tillbaka? Som någon blandning mellan skjutande och dragande svets. Är den nåt spec för rostfritt?
http://www.youtube.com/watch?v=OaJ0dPZuesE

Mvh Anders

**#21** » 22:57:29, 07-03-2011

AN skrev:Hej.
Lite nyfiken på varför han pendlar fram och tillbaka? Som någon blandning mellan skjutande och dragande svets. Är den nåt spec för rostfritt?
http://www.youtube.com/watch?v=OaJ0dPZuesE

Mvh Anders

Det var väl första gången han svetsar... intressant teknik (maskinen och även kisens teknik)

Det här med inträngning... hur vet man vad som är ok, speciellt vid tjockare gods ? Visst går det att dra på med ström, men man vill också ha så lite krympspänningar som möjligt...

**#22** » 20:05:41, 17-05-2011

jag pendlar lika som han.. man går fram och säker ställer inträngningen och går tillbaka och fyller ut.. ska man svetsa långa sträckor med ett exakt a-mått så är det enklast att svetsa på det viset med

**#23** » 21:48:57, 26-07-2011

Tänkte lite på de där med amperen på svtetsen. Man kan ju ställa volt och trådmatning. Ökad trådmatning ger väl då mer ampere? Är detta pga mer kortslutningar per tidsenhet, eller att man matar ner mer tråd så resistansen sjunker (som att använda en grövre pinne)? Om man har en svets på 250 ampere, kan man då få ut 250 amp med 0,8 tråd eller måste man ha 1,2mm? Vad finns det för tumregler amp vs tjocklek på det man svetsar med mag? Jag har en kemppi kempomat 2500, 250 amp, och svetsar mest från 1mm till 6mm, men vad grovt är lämpligt med den? Om man inte svetsar långa tider. Har även en gammal esab 250 omformare, som jag brukar använda på grövre matrial, gammal som bara den, men lättsvetsad.
Men teoretiskt sett borde de klara samma tjocklek då eller? För omformaren ger val inte mer än 250 amp hur grova pinnar jag använder? Och 250 amp ger väl en viss viss värme oberoende av vilken svets som är i andra änden?
Blev lite teoretiskt detta, men någon kanske kan hjälpa mej att reda ut begreppen.
//AN

**#24** » 22:24:44, 26-07-2011

Jag tror att 250 A omformare är betydligt mer än 250 A MIG och det baserar jag på att svetshastigheten är betydligt lägre för pinnsvetsning. Därmed får man ner fler "amperetimmar" i en givet fog.

Men det finns en faktor till som möjligen påverkar och det är väl spänningen över ljusbågen?
Jag tänker att en hög bågspänning innebär högre effekt (spänning x ström = effekt) och därmed mer uppvärmning?
Men det kanske är samma bågspänning i pinne och MIG?

Rätt osäker på det här, försöker bara "teoretisera" lite grann.

**#25** » 22:40:48, 26-07-2011

Robban, det är precis tvärtemot! Om man ska jämföra olika svetsmetoder och dess prestanda så kan man jämföra smälttal. Det som styr smälttalet och därmed värmemängd och produktivitet är elektrodens strömtäthet.
Man mäter elektrodens genomskärningsyta i mm2. Dividerar strömmen med genomskärningsytan, (A/mm2) och du får ut strömtätheten. Ju större strömtäthet, desto större inträngning kan uppnås.

Ju fetare elektrod, desto mindre strömtäthet vid samma ampere.

**#26** » 22:46:24, 26-07-2011

Hmmm, svåra saker. Det där måste jag fundera på. :grin:

**#27** » 23:00:03, 26-07-2011

Litte matte, såhär på kvällskvisten! :uupps:

Cirkelyta: A=pii gånger diametern i kvadrat dividerat med 4 :mrgreen:

Hittar inga tecken.....
Strömtäthet: A/mm2

0,8 homogentråd vs 3,2 elektrod, vid 100 A

3,14x0,8x0,8/4=0,5mm2 100A/0,5mm2=200A/mm2

3,14x3,2x3,2/4=8,04mm2 100A/8,04mm2=12,43A/mm2

Jag håller helt med dej, det är svåra saker! Kan bli många tankevurpor när det gäller svetsteori.

**#28** » 07:57:31, 27-07-2011

Kristian Smith skrev:Ju fetare elektrod, desto mindre strömtäthet vid samma ampere.

här har du ju svaret utan matte. :smile:

det teoretiska på svets sidan är jag dålig på, det praktiska funkar bättre. :grin:

sen skiljer inbränningen på olika ljusbågs längd å.....

**#29** » 19:54:54, 17-09-2011

var ämnet uttömt här?

**#30** » 23:15:28, 03-11-2011

Var det bättre förr? Jag vet inte.

På 60-talet jobbade jag på plåtslageriet, Fagersta Bruk.
Där fanns pinnsvets och gassvets. Pinnsvets var omformare eller trafo.
Mig fanns nog inte vad jag kommer ihåg.
Tunn rostfritt svetsades med tig. Det var någon enstaka svetsare som var utbildad för detta.
Aluminium kunde man inte svetsa överhuvudtaget.

Nu verkar det vara en hel vetenskap med olika typer av gaser, olika typer av spänningar, växelström med olika frekvenser och tom med olika typer av faser. Nu liknar svetsaggregaten mer en stereoanläggning som man köpte på 70-talet, bara elektronik.

Det är ju klart att svetsarna har blivit bättre men för oss gamla stötar är det rena grekiskan att förstå och sätta sig in i den nya tekniken.