Maskinisten

OK!
Nå'n tyckte att nå'n borde starta en tråd över MIG-/MAG-svetsning...

Håll te' godo!

MIG = Metal-arc (Metalbåge) Inert (Ädel-) Gas (Gas)
MAG = Metal-arc (Metalbåge) Active (Aktiv-) Gas (Gas)

MIG-svetsning körs alltså alltid med ren argon eller en helium/argon-blandning.
MAG-svetsning innefattar svetsning med all icke-ädelgas. (Mison, koldioxid, kväve, m.m.)

Skillnaderna mellan dessa båda metoder är inte så stora när man kör vanligt konstruktionsstål, men, kör man rostfritt för, t.ex. medicintekniskt bruk eller födoämneskontakt, är det stora skillnader.

MAG:ens "skyddsgas" (egentligen är gasen myyyycket mer än bara ett "skydd") reagerar med metallen i smältan och kan därigenom förändra det färdiga svetsgodsets egenskaper. Den "aktiva" gasen fyller utöver detta också samma funktioner som MIG:ens.

MIG:ens ädelgas(er) fyller enbart två funktioner.

1) Jonisera (sönderdelas) och leda ström. Det är alltså gasen som är själva ljusbågen.
2) Skydda (som namnet "skyddsgas" påtalar) smältan från oönskade gaser. Främst syre.

Gasflödet ställer man bäst in med en "flödesmätare", vilken ser ut som en smal, genomskinlig tratt med en kula instängd i och en graderad skala inpräntad på.
Stäng av matningen (nå'nstans på svetsen brukar det finnas en knapp för det, annars kan man bara släppa upp skruven som pressar matarhjulet mot tråden) och håll in knappen på matarhandtaget och skruva in/ut regulatorn tills flödesmätaren visar lika många(*) l/min som gaskåpans diameter i mm.

(*) = Gäller ej vid "ren" koldioxid då ska det vara ungefär 1/10, alltså, vid Mison, argon, m.m. ska flödet vara c:a 12 l/minut om gaskåpan är c:a 12 mm i diameter, medan för koldioxid ska flödet vara c:a 1,2 l/min.

Nu är gasflödet "grundinställt".
Om man sedan upptäcker att svetsen "spottar" eller det bildas porer, får man höja flödet lite, om svetsen "sprutar mycket" får man sänka...

Matningen av tråd och strömstyrkan på en MIG/MAG är i regel förinställt tillsammans och inpassat för "bästa möjliga" resultat. På en del mer avancerade svetsar kan man välja olika program beroende på vad man svetsar.
Så, "den andra" ratten på en MIG/MAG justerar spänningen.
MIG/MAG:ens strömkälla är därför vad man kallar "konstant-spänningsströmkälla" eftersom den håller den spänning (Volt) man ställt in, emedan strömmen (Ampere) ökar/minskar genom trådutstickets längd. (Långt utstick = lägre strömstyrka i och med att det långa utsticket ger ett större motstånd, kort utstick = högre strömstyrka)
Här ser man också varför strömmen och trådmatningen "går hand i hand".

Phuuuuh... Mer? Frågor?

Grim-welder skrev:... Phuuuuh... Mer? Frågor?

Massor!

Jag har en sån här:
http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... hlight=kme
den går jättebra (så länge propparna i servisen är hela ) men det är ju det där med sprutet förstås.
Kommer jag upp över c:a 9 m/min så får jag spraybåge (visst heter det väl så?) och den går då jättebra (en stund, sen går propparna).
Nedåt 8-8,5 m/min och där under får jag kortbåge och den sprutar rätt friskt.

Nu undrar jag vilka åtgärder jag ska göra för att minska sprutet?
Mindre gasflöde antydde du?

Jag kör med 1,2 mm tråd, om jag ändrar till ex vis 0,8 mm tråd, kan jag då flytta gränsen (mätt i Ampere eller i "tillförd värme") nedåt så att jag kan slippa sprutet ibland?

Vilka andra paramterar påverkar sprutet?

Lite mer info. ang Mig svetsning av aluminium?

Robban_C skrev:Jag har en sån här:
http://www.maskinisten.net/viewtopic.ph ... hlight=kme
den går jättebra (så länge propparna i servisen är hela ) men det är ju det där med sprutet förstås.
Kommer jag upp över c:a 9 m/min så får jag spraybåge (visst heter det väl så?) och den går då jättebra (en stund, sen går propparna).
Nedåt 8-8,5 m/min och där under får jag kortbåge och den sprutar rätt friskt.

Nu undrar jag vilka åtgärder jag ska göra för att minska sprutet?
Mindre gasflöde antydde du?

Jag kör med 1,2 mm tråd, om jag ändrar till ex vis 0,8 mm tråd, kan jag då flytta gränsen (mätt i Ampere eller i "tillförd värme") nedåt så att jag kan slippa sprutet ibland?

Vilka andra paramterar påverkar sprutet?

Visst, tunnare tråd ger en högre "strömtäthet" som ger en mer "koncentrerad" ljusbåge. Du kan då köra med lägre spänning och bibehålla spraybågen, men, du kan också välja att försöka få tag på en "skyddsgas" som går hetare! (Mer helium, m.fl. gaser.)

Andra parametrar som kan påverka "sprutet" är främst föroreningar. Det skulle jag säga är, typ, 80 - 90% av orsakerna till "sprut".
Tänk då också på att gaser betraktas som föroreningar! Har du en helt rund och snygg gaskåpa? För om den är lite oval eller "taggig" så störs flödet av "skyddsgas".
Hur är svetsgodset? Se till så att det är rent. Förvärm gärna!

VHK116.1 skrev:Lite mer info. ang Mig svetsning av aluminium?

Helst inte...

Att MIG:a aluminium är inte att betrakta som sådär "toppenbra"...
Det fungerar som "tätning", men, man bör knappast MIG:a nå'n alu-konstruktion där krav på hållfasthet finns...
Bättre då att TIG:a med växelström.

OM man ändå vill MIG:a alu, tänk då på renhet, renhet och, japp, renhet!
Roterande stålborste och aceton/T-röd. MIG:a DIREKT efter rengöring, tänk inte ens "kaffe" däremellan...

Det låter som att jag ska prova med 0,8 mm tråd framöver istället. Som jag minns det från mina tidigare svetsar så har det inte blivit lika mycket sprut runt dessa men det kan ju bero på att dom har gått med klenare tråd.
Och det där med "rund och snygg gaskåpa" var intressant. Det har jag aldrig tänkt på så den kan ibland vara allt annat än "rund och snygg" eftersom den utsättas för sprutet. Man är glad om tråden överhuvudtaget letar sig igenom ibland.
Tunnare tråd och bättre "gaskåpehygien" ska testas framöver. Förutom rent svetsgods så är ju det dom grejor som nu känns mest självklara. Sen får vi se om det blir tillräckligt bra då.

Om man nu byter till klenare tråd så borde väl matningshastigheten ökas vid samma svetsström/spänning? Men det där ska väl svetsen fixa själv, jag har för mig att man anger vad man har för tråddiameter och det är väl för att svetsen ska kunna ställa in sånt där?
Det är väl en del av det dom så vackert kallar för "synergi"?

Nån har nån gång skrivit om att byta jorduttaget till ett av dom med högre/lägre induktans. Jag skiftade från första till tredje uttaget men märkte i alla fall ingen stor skillnad. Möjligen blev det rentav lite sämre men det kan vara inbillning. Stämmer det att induktansen påverkar tendensen att ge sprut? I såna fall, ska man välja ett uttag med högre eller lägre induktans? Påverkar induktansen svetsningen på nåt annat sätt?

När man som jag har dubbla matarverk (ett internt och ett externt) så känns det som ett självklart val med två tjocklekar av tråd. Låter väl rimligt?
I mitt fall får det nog bli grövre tråd i svetsen eftersom de grova bitarna (typ skopor) oftast enkelt kan flyttas till svetsen medan de klenare bitarna oftast är en del av en maskin eller en bil och då kan det vara enklare att flytta det lösa matarverket istället.
Då kan jag köra med ett litet, lätt "okylt" (luft- eller gaskylt kanske det heter?) handtag i det externa matarverket och det stora, vattenkylda handtaget i svetsen?
Kan 0,8 i matarverket och rörtråd (1,2?) i svetsen vara vettigt när nuvarande rulle tar slut? Eller 1,2 massiv tråd i svetsen?

Spelar resistansen på jordkabeln nån större roll för resultatet? Tänker nu inte bara på sprutet.
Har en kort jordkabel som duger intill svetsen men har skaffat 10? meter kabel för att kunna dra ut på gården. 70 mm2 om jag minns rätt.
Har ju även 10-12 m kabel i mellankabeln (mellan svets och externa matarverket). Totalt är det alltså fråga om 20-25 m kabel som då skulle användas när jag kör 0,8-tråd, dvs inte när det ska vridas på ordentligt.

Det där med att vrida på ordentligt gäller ju givetvis först när jag genomför den planerade uppsäkringen av servisen.
Idag får jag nöja mig med 9,5-10 m/min, sen blir det mörkt, men det räcker rätt långt som det är.

Mycket frågor blir det!

Jo, Robban_C...

Att köra med dubbla matarverk är få förunnat, men, ditt resonemang på den fronten låter vettigt och helt rätt, enligt mig. Så kort och grov jordkabel som möjligt. Allt för att minska "onödig" resistans.

När du "ställer in" olika trådtjocklekar på svetsen byter du helt enkelt program. Svetsen är programmerad till en kombination av matningshastighet och ström för 0,8-tråd och en annan för 1,2-tråd.

"Synergi", har jag för mig, är när matningshastighet och "spänningsomslag" samverkar i kortpulserande svetsning.

Om du ska välja mellan homogen- eller rörtråd i det fasta matarverket skulle jag rekommendera rörtråd. Den går "varmare" och du kan "fylla mer".
Du bör dock inte använda rörtråden till rotsträngar, där använder du 0,8-tråden. Detta för att undvika slagginneslutningar.

Svetsa med MIG/MAG utomhus bör endast göras när det är HELT vindstilla, annars blåser skyddsgasen bort och du kan få både porer, sprut och spottande gång.

Induktansen påverkar svetsningen, ja! Tyvärr var det så länge se'n jag själv körde MIG/MAG i högre kravklasser och/eller läste svetsteori och strömkällor, så, jag minns ärligt talat inte...
Dock kan jag säga att ökad induktans ger "jämnare" likströms-kurva. (Jo, det rör sig ju om växelström som genom spolar "omvandlas" till "tät-pulsande" likström.)
Högre induktans ger "högre tröghet" genom spolarna, vilket gör att "hoppen" mellan "spännings-omslagen" blir jämnare. (Eller om det var tvärtom?) Men, för att besvara frågan om sprut, så, ja, induktansen påverkar "sprut-abiliteten"! (Kul ord jag hittade på!)
Induktansen används dessutom vid svetsning av aluminium, där man vill ha rejäla "omslag" för att "bryta" oxidskikten. (Därför körs alu helst med TIG och växelström.)

F*n, jag måste nog plocka hem lite svets-böcker från jobbet, tror jag...

Hoppas jag fick med nå't användbart och besvarade nå'n fråga... (?)
Tyvärr sitter man ju för mycket på kontoret och svetsar för lite själv nu för tiden, och, då mest MMA (pinne)...

Grim-welder skrev:... Så kort och grov jordkabel som möjligt. Allt för att minska "onödig" resistans. ...

Då blir det lösa matarverket och långa jordkabeln för "finlir" och inbyggda matarverket med kort jordkabel när det ska ösas ordentligt.
Dessutom ska jag nog komplettera med ett lite längre och smidigare luftkylt slangpaket för finlirandet.
Sen blir rörtråd i fasta matarverket och 0,8 i det externa men det får bli den dan tråden tar slut.

Grim-welder skrev:... Svetsa med MIG/MAG utomhus bör endast göras när det är HELT vindstilla, annars blåser skyddsgasen bort och du kan få både porer, sprut och spottande gång. ...

Tvärr kan man ju inte alltid välja "svetsväder". Är grejorna trasiga och måste igång så svetsar man, punkt. Dock kan man ju ibland ha förmånen att kunna välja metod. Igår kväll blev det enfas trafo och "allströmselektroder". Ja, vad gör man? Måste man så måste man.
Men jag väljer i alla fall lugna dagar för MAG även om det inte alltid går att välja helt vindstilla dagar.

Grim-welder skrev:... att ökad induktans ger "jämnare" likströms-kurva. (Jo, det rör sig ju om växelström som genom spolar "omvandlas" till "tät-pulsande" likström.)
Högre induktans ger "högre tröghet" genom spolarna, vilket gör att "hoppen" mellan "spännings-omslagen" blir jämnare. ...

Resonemanget låter helt rimligt utifrån hur växelström och varierande/pulserande likström påverkas av induktans.
Men hur det påverkar sprutet är en annan fråga. Nå, jag tror att tråddiameter och frisk/snygg gaskåpa får bli första vapnet.

Grim-welder skrev:... Induktansen används dessutom vid svetsning av aluminium, där man vill ha rejäla "omslag" för att "bryta" oxidskikten. (Därför körs alu helst med TIG och växelström.) ...

Då vill man väl ha minsta möjliga induktans så att svetsströmmen pulserar så mycket som möjligt?

Har för övrigt av misstag försökt TIG:a aluminium med likström. Trodde jag skulle bli knäpp innan jag kom på vad det var för fel. Det var ju en rätt enkel sak, bara på med en plåtbit på en läckande aluminiumtank till en knarr, hur svårt kan det vara?

Grim-welder skrev:... Hoppas jag fick med nå't användbart och besvarade nå'n fråga... (?) ...

Otroligt bra info!
Jättetack! Jag återkommer med lite resultat men det kommer inte att ske i eftermiddag, det får bli vartefter det hinns med.


Det är helt fantastiskt att vi har lyckats samla så många bra svetsare på ett forum som inte ens har svetsning som huvudinriktning.
Ja, det finns ju fler duktiga svetsare på forumet, ingen nämnd och ingen glömd men ni är alla mycket uppskattade och oerhört duktiga.

Robban_C skrev:Det är helt fantastiskt att vi har lyckats samla så många bra svetsare på ett forum som inte ens har svetsning som huvudinriktning.
Ja, det finns ju fler duktiga svetsare på forumet, ingen nämnd och ingen glömd men ni är alla mycket uppskattade och oerhört duktiga.

Instämmer med föregående talare.
Så många åtminstone skapliga svetsare och några riktigt duktiga på ett forum som inte är dedikerat för svetsare!

Nå, de flesta här är väl "bonna-jävlar" eller "skogs-tamejfan":ar som en annan, så, det där med svetsning till husbehov har väl de flesta här fått med modersmjolken.

Jag är dock imponerad på kunskapsnivån. De flesta bönder/skogsägare här hemma tycker att man ska lägga en tjock plåt över en gammal spricka och svetsa dit den eller, ibland, "bränna över" sprickan. Skarvar gör gubbarna genom att lägga en ny bit dikt an och svetsa över skarven.
Allt med så grova elektroder som möjligt!

Men, de flesta här på "Maskinisten" vet att slipa till en v-fog i 60°, med ett par mm spalt och 1-2 mm rätkant.

Ni är imponerande duktiga grabbar!

jag har mig svetsat alu i flera år i produktion, bla truxbågar, exte bankar och jordbävnings klassade aparatskåp åt abb.
lite speciellt är det väll men inte är det nå problem med rätt utrustning, det är väldigt "maskin" beroende.
hellst pulls mig och absolut dragande slangpaket och alu "specialfyrtakt" på knappen.

Måste ställa en fråga om slangpaketen till mig/mag svetsar EUR-koppling

Jag har försökt byta trådledare i mitt ena Esab 315 slangpaket, fastän jag monterat isär handtaget skruvat ur svanhalsen m.m så lyckas jag inte dra loss trådledaren ur slangpaketet. Finns det något tips på hur man kan göra? Eller är det bara vilja & skruvstäd som gäller?

Jag kan inte svara hur du skall göra att lossa,, men jag kan tala om att du har kört (svetsad)för länge med för högström och kanske med dåligt kylning då
smälter slangarna ihop för dig.

Att byta trådledare gör man med tummen och pekfingret, mera ska inte behövas. Kassera skiten(om ingen har bättre förslag).

Blir nog bra det

Ska slå hål på lite saker.

Vattenkylning behövs ej, inte kört med det på flera år nu. Dock är det känsligt vad för paket man använder. Jag har kört med Kemppi MMT 35 och MMT 32 med bra resultat men föredrar MMT35 trots att det är liiiiiite större pga att det har kulled bak i handtaget.

Kolsyra, samma gasflöde som med blandgas. Fördelen med kolsyra är att den har högre inträngning och är dubbelt så tung som blandgasen så det kan blåsa mer.

Utomhus. Helt lysande, men det krävs en del trix och vana för att klara det. Mena norge har ju kört rörtråd utomhus i 20år.. måste väl vi klara av det med?

Synergi har inget med puls att göra utan endast att tråd och spänningsförhållandet följs åt i ett förprogramerat program, brukar fungera lite sådär.

Jag har bara skummat igenom och tänkte att några saker kunde jag tillägga.

Hej.
Har nyss bytt från en Esab Smashweld 250 till en Kempomat 2500.
På den kunde jag ställa in hur länge gasen skulle efterströmma, det kunde jag inte på esaben. Vilket värde bör detta stå på i stålplåt? Känns som det kommer gå åt ganska mycket mera gas.
Hur fungerar det med grövre tråd? Kan man få ut mer ampere ur svetsen då, eftersom resistansen i tråden är lägre? Finns det någon för eller nackdel med 0,8 kontra 1,2 i denna maskin. När skulle ni rekomendera att man går över på induktansuttag 2? Jag har brukat ställa in trycket på matarrullarna så att det iaf blir en liten båge på tråden innan den slirar, om man kör ner den mot en fast yta. Har ni några bra tips, vill ju inte gärna slita ut rullarna i förtid. Ni som svetsat med många olika maskiner, vad tycker ni om denna kemppin? Såg på en Esab 280 samtidigt, den hade fyrhjulsmatning, men va dyrare. Tyckte denna va dyr nog.
Tack för en bra tråd.
Mvh Anders