Få igång gammal elsvets (Kemppi LH185)

[Chetic]

Har fått ärva en gammal 3-fasig elsvets och börjar få behov av den så jag tänkte laga den avklippta kabeln och provsvetsa lite.
Jag är ny på svetsning så ursäkta eventuella dumheter i frågorna...

1. Hur använder man den? Vad är spaken och ratten respektive reglaget på ratten till för? Min förståelse är att man bara reglerar strömstyrka på en elsvets och processen sätts igång när kretsen (materialet som ska svetsas) sluts.
2. Vad betyder siffrorna under låg/hög på andra bilden nedan? Ser ut som att det ska sitta ett reglage eller en mätare där, men jag ser inget sånt.
3. Spelar det någon roll hur jag kopplar faserna? Förstår det här med att en elmotor går baklänges om man kopplar fel men hur blir det i en svets?
4. Finns det jordfelsbrytare till sån här gammal utrustning? Eller behövs separat nolla i kablaget?


Originalets URL: http://i.imgur.com/bQ9XRVy.jpg

Originalets URL: http://i.imgur.com/TrsUQ9x.jpg

Originalets URL: http://i.imgur.com/fgqDY9Z.jpg

Originalets URL: http://i.imgur.com/Vd9W5o7.jpg

Originalets URL: http://i.imgur.com/z9TMMaG.jpg

[Chetic]

Gör en liten egen-uppdatering. Har kopplat i kabeln och den fungerar ju hur fint som helst!

1. Ratten verkar reglera strömstyrka och spaken på ratten verkar bara vara ett extra handtag för att vrida den. Den separata spaken tror jag bara byter mellan högt och lågt läge.
2. Den visar ampere. Beroende på spaken (och hur elen är kopplad) så ska man kolla på hög eller låg-sidan för att se hur mycket kräm den är inställd på. Saknas nog en del för att se vart den pekar bara.
3. Blev bra så som jag kopplade. Tror inte att det spelar någon roll.
4. Förlitar mig på säkringen och försiktighet för stunden.

[ianews]

En gammal transformator. Låg - om du svetsar mellan 40-115 A, Hög - om du svetsar mellan 80-185 A. "Jord" = återledaren. Veva tills du hamnar rätt. Der står på elektrodkapslarna rekommenderad ampere för varje elektrod. Mitt råd är försök ge bort den till ett museum och investera i en modern enfas likriktare.

[Michael Meier]

Det framgår inte hur du kopplade, men jord och två fasledare, förmodar också att det blev rätt.

[Chetic]

En gammal transformator. Låg - om du svetsar mellan 40-115 A, Hög - om du svetsar mellan 80-185 A. "Jord" = återledaren. Veva tills du hamnar rätt. Der står på elektrodkapslarna rekommenderad ampere för varje elektrod. Mitt råd är försök ge bort den till ett museum och investera i en modern enfas likriktare.

Tack, uppskattat! Men en enfas-svets duger inte till att svetsa grovt gjutjärn till lastaren på traktorn som jag har förstått det, och jag är inte i ett sånt pass behov att jag kan försvara inköp av en ny trefas-svets.

Men svetsen är igång och fungerar. Problemet jag har nu är att veven där själva mekanismen som justerar strömmen verkar ha hängt sig. Min fråga är alltså om tekniken i det här monstret är så pass utdaterat att det inte är värt att fixa? Kommer jag ha mycket svårare att lära mig svetsa med en sån här än en modern tror ni? Eller är den på något sett lika svag som en modern enfas?

[Mattias Petterson]

Veven brukar bara flytta järn kärnan i spolen via en gängstång, så det borde inte vara kostsamt att få liv i den.
Den är definitivt inte värd att lägga pengar på. ( det är enorm skillnad att svetsa med en sådan och en modern inverter)

[torbjorn_forsman]

Om svetsen ger någotsånär hög tomgångsspänning (uppåt 70 V) så är den nog trevligare att svetsa med (lättare att tända, mindre risk att elektroden bränner fast osv) än en billig enfas svetstransformator som ofta har 40-50 V tomgångsspänning.

Men du blir ändå inte av med växelströmssvetsningens nackdelar, t ex litet utbud av användbara elektrodtyper.

Om man tycker att det inte går att svetsa med en gammal växelströmssvets, så beror det ofta på att man använder elektroder som är avsedda för likström eller som kräver högre tomgångsspänning än vad ens svetstransformator ger. Så håll koll på vad det är för fabrikat och typ på dina elektroder, och läs på i elektrodtillverkarens kataloger om hur just de elektrodtyperna ska användas!

Någon enstaka gång kan det vara fördel att svetsa med växelström, t ex om man ska svetsa med hög ström i invändiga hörn och liknande ställen, då är det mindre risk än vid likström att ljusbågen beter sig som den själv vill pga magnetisk blåsverkan.

Jag föreslår att du behåller svetsen, men skaffa gärna en inverter eller svetslikriktare dessutom om du ramlar över en billig eller ekonomin tillåter en investering.

[heimlaga]

Nej ödsla inte tid på sånt där om du har råd att köpa en bättre svets.

Du har en växelströmssvets och de är totalt föråldrade. Man skall vara mycket skicklig svetsare för att få ett fullgott resultat med växelström och så är det begränsat vilka stickor man kan använda. De vanligaste växelströmsstickorna (OK46 och liknande) ger kalsköra fogar som spricker lätt vid minusgrader.
Det lär gå att bygga om såna där gamla transformatorer till likriktare med diodbrygga och drossel men det är en väldigt komplicerad operation.

Med tanke på att du kan köpa en begagnad trefaslikriktare av det bättre slaget för under 1000 kronor och renovera den för 1000 kronor till och få en mångdubbelt bättre svets så finns det egentligen inget annat godtagbart skäl än fattigdom för att hålla på och krångla med en växelströmssvets.

Själv är jag både snål och fattig så jag svetsar med en 200 ampere Unitor likriktare från samma tidsperiod. Den har en betydligt bättre och modernare konstruktion och ger en bra likström.
Den kostade 90 euro i inköp för ungefär 7 år sedan och då bytte jag kablar och klämmor så totalpriset blev väl kring 200 euro. Jag har husbehovssvetsat mycket med den. I förra vintras haverarade dioderna och de var av en typ som inte gick att få tag på. Många försäkte övertyga mig att jag skulle skrota den och köpa en liten billig enfasinverter men jag köpte standarddioder och gjorde anpassningsdelar och fick igång Unitorn igen. Reparationskostnaden blev cirka 150 euro och nu fungerar den helt perfekt. En enfasinverter är för klen för mina behov och en trefasinverter är för dyr för min kassa och i det sammanhanget är Unitorn helt perfekt.