Schema för Kretskort till Oerlikon Elektrodmatarverk

[Ankapetus]

Hej!

Jag har med stort intresse läst och laddat ned de dokument som finns nedladdade. Jag har Reservdelslista för matarverket samt bruksanvisning för Svetsen CPGL 320 på tyska men jag saknar ett elschema över själva kretskortet som kallas "Steuerung SCE 504". På schemat för CPGL 320 ser man bara en plint och att denna leder till det just nämnda kretskortet.En skylt vid kretskortet säger"Print bestückt EG 303.367-U"

Anledningen till att jag söker detta schema är att trådmatningen har plötsligt lagt av efter 40 år i min ägo. Utrustningen är från 1973.
Just nu kommer jag ingen vart då firman som har tagit över "agenturen" i Schweiz vill att jag skickar ned kretskortet så erbjuder de mig att reparera det. Men jag vet inte att det just är kretskortet som felar.

Mycket tacksam för all hjälp jag kan få.

MVH

Anders Norman, Öland och Kalmar

[Towil]

Kretskort från 73 låter inte så exotiskt i dagens läge.
Som alltid är kondensatorer det första man kollar.

[Stridis2]

Jag hade nog kollat potten för trådmatningshastighet först, därefter kondingar som Towil föreslog. Men en bättre felbeskrivning samt lite bilder på kortet hade säkert gett fler tips och idéer.

Just när det gäller dokumentation så har jag också haft svårt att hitta till mina Oerlikon, bl.a. en Citomig 320 (ej XP). Har inte ens hittat någon bruksanvisning.

Ta gärna och ladda upp all dokumentation du har om svetsen hit till Downloads. Kan kanske hjälpa någon annan, plus att du får en egen backup om du förlägger papperna...

Såg att vi har haft en fråga om just det kortet tidigare här på M. Jag har tipsat om tre företag som kanske, kanske kan ha någon info om svetsarna.
oerlikon cpgl 320 kretskort

[Ankapetus]

Hej, igen Towil och Stridis 2.

Tack så långt.
Har seglat en båt från Samos till Paros och därför ej kunnat kommentera era goda förslag vilka jag är tacksam för. Jag fotar kretskortet och skall be en kompis att kolla kondensatorerna. Hur mäter man en sådan?
Skall mäta även vridpotentiometern.
Anders

[torbjorn_forsman]

I första hand avsynar man kondensatorerna.
När det gäller elektrolyter kollar man om de har läckt, om de ser uppsvällda ut eller om gummitätningen runt pluspolen börjar vara torr och sprucken. Om krympplasten runt kondensatorn har börjat korva ihop sig så är det också ett dåligt tecken.
Om det finns epoxyingjutna papperskondensatorer där (Rifa Miniprint, PME... eller motsvarande av utländskt märke), så bör de bytas om det finns sprickor i plasten.
Finns det inga synliga fel på kondensatorerna så är det lämpligt att mäta upp förlustfaktor och kapacitans. Antingen med en s k RCL-mätare eller med en gammaldags kapacitansmätbrygga (Heathkit IT-11, Philips "Philoscop" eller liknande). Det brukar inte vara någon mening att använda kapacitansfunktionen som finns i en del digitalmultimetrar, dels kan den som regel inte mäta förlustfaktor och dels blir den ofta lurad av en kondensator som både har förlorat kapacitans och fått höga förluster.
Man kan naturligtvis också bygga en s k komponentprovare och koppla till oscilloskop, för att bedöma hur det står till med åtminstone elektrolytkondensatorer.
Eller också dammar man av fysik- och elläraböckerna från gymnasiet och totar ihop en metod för att räkna ut kapacitans och förlustfaktor utifrån ström- och spänningsmätningar vid olika frekvenser, om man är road av sånt.

[valmetman]

Eller köper nya och byter när de ändå är löstagna kostar mindre än besväret att mäta dem.

[torbjorn_forsman]

Som regel behöver man inte löda loss dem för mätningens skull.

[G-son]

Beror på typen av mätare. Hade varit trevligt att ha en mätare som kan mäta ESR i kondensatorer utan att löda loss dom, men det verkar svårt att hitta för hyfsade pengar i detta landet.

[torbjorn_forsman]

Det beror helt och hållet på vad som sitter parallellt med kondensatorn, och vilken frekvens man mäter med, om man måste lossa den före mätning eller inte. Den snart 25 år gamla HP 4263A som jag brukar använda, har möjlighet att mäta med olika frekvenser (5 olika fasta från 100 Hz till 100 kHz), och där kan man ofta dra bra slutsatser genom att se hur förlustfaktorn förändras med mätfrekvensen. Om det finns halvledare inblandade kan man behöva ställa ner mätspänningen och mäta med t ex 200 mV istället för den vanliga spänningen 1 V, för att inte bli lurad av ström i framriktningen genom PN-övergångar.
Om man använder en gammaldags mätbrygga, så brukar åtminstone billiga sådana mäta med elnätets 50 Hz. Men vanligtvis finns också en möjlighet att koppla in en tongenerator om man vill mäta med annan frekvens.
På bryggor som egentligen inte har möjlighet att mäta förlustfaktor, kan man ofta ändå uppskatta den på något sätt. På det gamla "Philoscop" blir t ex ljus-mörkergränsen på indikatorröret oskarpare ju större förluster kondensatorn har.
Som jag nämnde förut, ska ju inte heller metoden med lissajousfigur på oscilloskop försummas i sammanhanget.

[Ankapetus]

Här kommer bilder på kretskortet till min Oerlikon svets vars trådmatning plötsligt ej fungerar. De två reläerna på bilden drar båda då strömknappen på svetspistolen trycks in liksom att ventilen till skyddsgasen öppnar. Det gick ej att ladda upp bilden. Försöker senare.

[torbjorn_forsman]

Om det inte går att ladda upp, kolla att inte filen är för stor. Det kan bli problem om bilden är över ca 2,5 MB. I så fall får man ta in den i ett bildbehandlingsprogram och skala ner den.

[Ankapetus]

Då försöker jag igen med en bild.

[Rubert]

Jag reparerade liknande kort till några Oerlikon svetsar för mer än 20 år sedan.
Felet var om jag kommer ihåg rätt alltid på socklade reläer.
Kontrollera kontaktytorna på dom socklade reläerna.

[torbjorn_forsman]

Den vita IC-hållaren till höger är en suspekt typ som kan glappa. Kan vara idé att rucka på IC:n. Det fanns en gång i tiden tv-reparatörer som alltid plockade bort den sortens hållare och lödde fast kretsen direkt när de ställde till problem, hållartypen var vanlig i engelska apparater på 70-talet (Thorn/Ferguson/Netto, Rank-Arena m fl).
Och det är stor risk att de små blå Philips-elektrolytkondensatorerna (två mitt på kortet, en intill ett effektmotstånd ovanför det vänstra stora relät) har torkat ut, speciellt om de är av den äldre sorten med beige eller ljusgrå gummitätning vid pluspolen. De nyare med svart gummi är mer pålitliga, men efter så här många år kan även en sådan ha tröttnat.
Eftersom det är ett enkelsidigt kort utan genompläterade hål, så kan det löna sig att avsyna det noga efter dåliga eller spruckna lödningar och löda om efter behov.

[Ankapetus]

Hej.
Tack ni båda som gett mig två olika förslag till åtgärder.
Jag testar när jag kommer hem den 3 november. Mycket tacksam!

Anders