Första riktig svetsen Esab LAE 315. Tips mottages!

[Marcustjernstrom]

Hej forat!

Jag har efter 20 års harvande med en Bimax 105 och flusstråden, slagit till på en till synes mycket fräsh LAE 315 med 0.8mm tråd. Jag kan verligen inte svetsa, det är ett som är säkert, men jag har lyckats svetsa ihop lite bilplåt och byggt lite mopeder i mina yngre dagar, så jag brukar få det att hålla helt okej. Så tänkte att det var dags att fixa mig något billigt men lite mer gediget. Har läst att likriktarsvetsarna oftast inte pajjar så lätt. Eller det är iaf mindre som kan gå fel.

Jag fick prova svetsen vid köp och jag körde på lite 3mm plåt och det tyckte jag fungerade kanon, riktigt fint "surrande", genombrännig och snygg pöl. Men när jag kör den hemma i 1mm plåt tycker jag det känns som att jag behöver köra den på så många volt för att det ska bli ett fint surr och inte bara hoppa och aldrig tända till.

Svetsen har 3 grovlägen, och 10 finlägen. När jag kör 1mm plåt med ca 4 m/min trådmatning så måste jag gå på max på grovläge 1 eller till och med gå över till lägsta på grovläge 2. Med tanke på att det är en stor 315A svets så tycker jag det känns som om man får safta på rejält för att den ska gå hyffsat. Det är kanske helt normalt, och jag behöver säkerligen träna. Men tycker att den är så tam när man ska börja svetsa att det typ inte går att punkta. Den spottar först en del innan man får värme i plåten, så en "punkt" blir like 3 sekunder lång innan man fått en liten pöl så att säga.

Jag tror jag kan få det att fungera som den är, men jag börjar fundera på om den inte går på alla faser eller något sådant?

Tips och förslag mottages gärna iaf. Jag är ändå nöjd med svetsen, och jag svetsar 100 gågner snyggare och bättre med denna i 1mm än jag gjorde med Bimaxen så det känns kul att sätta igång med ett bilprojekt som står och väntar.

Svetsen




Bra genombränning (enl. en nybörjare)


Väl mött!

[Mattias Petterson]

Kraftiga svetsar brukar inte vara särskilt finkänsliga i lägre registret

[Marcustjernstrom]

Nä så kan det absolut vara, tycker det är lustigt dock att man inte kan använda grovläge 1 till 1mm ens, eller 0.5mm plåt heller, det tänder liksom inte utan bara spottar lätt. Känns som om det borde finnas lite mer pulver där?

[Tom N]

Det kan vara idé att kolla över jordklämman att den är nåt sånär fräsch så det blir bra kontakt. Även att det sitter ett 0,8 mm kontaktmunstycke i och inte 1,0 tex.

Sådant är maskinen mer förlåtande mot i dom högre registren.

[magloman]

Det kan ju vara fel på den. Svårt att upptäcka som novis.

[torbjorn_forsman]

Många Esab-svetsar har ju, och har haft, krångel pga dåliga kondensatorer på styrkort, i RC-nät vid likriktarbryggan mm. Det finns många tidigare trådar om det. Se upp med Rifa papperskondensatorer som är ingjutna i genomskinlig lite gulaktig epoxymassa, ofta börjar typbeteckningen på dem med PME. Gjutmassan spricker med tiden så att papperet i kondensatorlindan kan dra åt sig fukt från luften. De brukar fungera bra när de sitter i utrustning som är igång ständigt eller åtminstone 8 timmar per dygn, men ställer ofta till problem efter ett antal år om det är saker som har fått stå oanvända, kalla och spänningslösa i långa perioder.

[Göran Ekman]

Undrar om det finns någonting styrkort i dessa svetsar. Det är en stor likriktar svets. Från för länge sedan.Med ett separat matar verk ( där sitter det ett kretskort).
Tycker att min LAG 315 beter sig som din. Kör den på grovt med 1mm tråd det vanliga är nog läge3 eller 4. Sedan finjustering.Har inte kört den på tunnplåt. Tunnplåten kör jag med en ESAB Origiomig 170.
Att den är svår att tända när du punktar kan bero på att det sitter en droppe i änden på tråden som kräver en del ström för att för att smälta. Hur tänder den när du klippper bort droppen?

[Marcustjernstrom]

Många Esab-svetsar har ju, och har haft, krångel pga dåliga kondensatorer på styrkort, i RC-nät vid likriktarbryggan mm. Det finns många tidigare trådar om det. Se upp med Rifa papperskondensatorer som är ingjutna i genomskinlig lite gulaktig epoxymassa, ofta börjar typbeteckningen på dem med PME. Gjutmassan spricker med tiden så att papperet i kondensatorlindan kan dra åt sig fukt från luften. De brukar fungera bra när de sitter i utrustning som är igång ständigt eller åtminstone 8 timmar per dygn, men ställer ofta till problem efter ett antal år om det är saker som har fått stå oanvända, kalla och spänningslösa i långa perioder.

Ja, jag har ingen aning om den har sånna. Jag får undersöka lite mer i den. Som efterförljande inlägg sa, oklart om den har styrkort, den är så gammal och har liksom potentiometerliknande vred. Mkt verkar helt analogt.

Undrar om det finns någonting styrkort i dessa svetsar. Det är en stor likriktar svets. Från för länge sedan.Med ett separat matar verk ( där sitter det ett kretskort).
Tycker att min LAG 315 beter sig som din. Kör den på grovt med 1mm tråd det vanliga är nog läge3 eller 4. Sedan finjustering.Har inte kört den på tunnplåt. Tunnplåten kör jag med en ESAB Origiomig 170.
Att den är svår att tända när du punktar kan bero på att det sitter en droppe i änden på tråden som kräver en del ström för att för att smälta. Hur tänder den när du klippper bort droppen?

Ok! Ja, den svetser ritkgit fint på tjockt material, svetser sen riktigt fin ut och den låter riktigt bra. Nej jag klipper alltid droppen, men det är för lite värme /ström för att den ska brumma igång, fjuttar bara liksom.

Som sagt, det är kanske såhär det ska vara, men tycker det känns konstigt att grovläge 1 ej går att använda till något. Ska dubbelkolla säkringarna, kontakten på jordklämman, munstycket för tråden och kolla in samt se på bruksanvisningen om det sitter några styrkort i den!

Edit: Läste att det ofta går dioder och kondensatorer på dessa äldre maskiner. En kondensator som är dålig brukar ju bli svullen vad jag sett och förstår, går det att se om en diod är dålig?
Mvh

[nimrod_pro]

Jag har en LDA 150 med A10 matarverk. Där brukar jag köra på läge 1 (hmm eller står den på II) på stora brytare och typ läge 6 när jag svetsar bilplåt.

[Turbodiesel]

Kolla att den är rätt inkopplad, både i svetsen & handsken/kontakten. Förvånansvärt ofta har någon kopplat nolla + två faser, det ger dåliga egenskaper & klen effekt.

[Marcustjernstrom]

Kolla att den är rätt inkopplad, både i svetsen & handsken/kontakten. Förvånansvärt ofta har någon kopplat nolla + två faser, det ger dåliga egenskaper & klen effekt.

Jo jusste, ska kolla det! Det skulle ju verkligen kunna stämma in på symptomen. Ska även okulärbesikta dioderna i bryggan. Nästa steg är väl att mäta upp dom, men det vet jag inte hur man gör, esab hade tydligen ngn diodtestare som gick på 220v innan, Dioden bör väl mätas med ström på. (tänker inte ha igång svetsen och mäta)

[kjf]

Testa med att flytta +kabeln från C till A vid tunnplåtssvetsning.

[Marcustjernstrom]

Det stod att den endast skulle användas för aluminium, Har provat båda A och B. Uttag A har ingen induktor så den går på men stark kortslutingsström vad jag förstår, men ska testa ändå. Jag ska göra en uppmätning av tomgångsspänningen enligt bruksandvisningen. Låter multimetern ligga på backen då tänker inte hålla i den hehe. Är handsken felkopplad så bör det visa sig på att volten är lägre än mätvärdena som finns i bruksanvisningen. Alternativt så kan ju dioder vara trasiga eller något annat .

[torbjorn_forsman]

Edit: Läste att det ofta går dioder och kondensatorer på dessa äldre maskiner. En kondensator som är dålig brukar ju bli svullen vad jag sett och förstår, går det att se om en diod är dålig?
Mvh

Det är olika. Elektrolytkondensatorer kan ibland svälla upp, beroende på vad de har utsatts för. Rifa papperskondensatorerna som jag nämnde, brukar få små sprickor i plasthöljet. Men många kondensatorer ser man inte alls på om de är friska eller dåliga utan man måste mäta upp dem (kapacitans och förlustfaktor) för att vara på den säkra sidan.

Likaså med dioder, möjligen kan man se att den har varit mycket varm eller att den har ramlat isär, men som regel måste man mäta med en multimeter ställd på diodprovning och kolla att den leder ström åt ena hållet men inte åt andra. I en svets där man kräver att dioderna ska klara höga strömmar i framriktningen utan för mycket spänningsfall, kan det ev vara idé att lägga på en likström på några A (t ex från bilbatteri i serie med en bilstrålkastarlampa) i framriktningen och mäta spänningsfallet över dioden man vill kolla.

När det gäller en trefassvets kan man, om man har ett oscilloskop, titta på kurvformen för utgående "rå" spänning från likriktarbryggan under svetsning (eller om man belastar svetsen med någon form av motstånd medan man mäter). Är alla dioder i ordning, kommer det att vara en likspänning med överlagrade toppar, 6 toppar för varje period i nätspänningen. Om någon diod är trasig, så kommer var tredje eller var sjätte topp att avvika från de övriga.

Eftersom svetsen har "potentiometerliknade vred" så kan man nog vara rätt säker på att det finns någon form av styrelektronik i den.

[Göran Ekman]

Har överlåtit min LAG till sonen får åka över och kolla. Men jag mins inte några kretskort. Men mitt minne lämnar en del övrigt att önska.
Göran i Norråmyra