Tyvärr så är personkemi ett lustigt kapitel, en kund som jag kommer jättebra överens med kan vara hund och katt med kollegan.
Min erfarenhet är att det aldrig är 1 person ensam som är skyldig om 2 personer är osams även om det verkar så.
Att vara kundmottagare klockan 7 en måndag eller vilken veckodag som helst när det strular lite här och var för olika maskiner och maskinister är inte så enkelt, har man 5 mekaniker som kan åka så kan man inte ta in 15 jobb på stört! Man måste prioritera och ta dem allt eftersom hur de kommer i tid in, hur allvarligt felet är, (En trasig ruta en vårdag utan regn är inte lika allvarlig som ett motorstopp på leden!) hur långt bort det är osv. Man ser till att jobba undan så fort det går utan att riskera sin egen hälsa eller riskera skador så gott det går. När man kommer på plats så brukar det inte vara sura miner. Den gången jag råkat ut för det så lastade jag in verktygen i bilen efter 15 minuters utskällning om allt mellan himmel och
jord och allt var mitt fel. Då kunde han stå där tills det lugnat ner sig lite!
Så förstår jag även hur det är att vara på andra sidan av verkligheten när man skall lämna in sin bil eller liknande på service och garantier! Man är lite utlämnad åt deras bemötande och godtycke känns det som.
Det finns två sorters människor, de som får saker gjorda och de som tar åt sig äran.
Det gäller att tillhöra den förstnämnda för i den är det lägre konkurrens!
Dubito, ergo cogito, ergo sum