Hääär är jag!!! Jag lever... Men är mycket tacksam för det Jag fick just i dag veta att cystan jag har i magen (till 99% chans) INTE innehåller cancer. Så livet leker kan man ju säga - he he.
Byggmässigt har det legat still under vintern. Jag hoppar o skuttar för att sätta full fart igen.
Jag har en gigantisk jordhög (jorden som grävdes upp då jag grävde boningshushålet) som måste flyttas. Jag har ju tyvärr ingen fin dumper och jag provade att lägga några skopor med jord på en gammal balvagnsbotten - men sen fick jag köra efter (lastmaskinen/vagnen) med grävmaskinen för att putta av jorden med risk för att jag knäcker vagnsplankorna. Det tog en himla tid. Så jag lånade en traktor med relativt stor skopa. Det gick bättre men jag har fortfarande mycket jord kvar att flytta. Jag kan bara låna traktorn när den inte behövs av ägaren... Men sen ska jag avsluta dräneringsdragningen runt boningshuset.
Jag har även haft en enorm mängd träd som jag "fått" av diverse folk i trakten så jag har fällt o sågat upp en hel del men har mycket kvar. Semester? Näää.. semester denna helgen innebär att såga upp en stoooor bok och försöka forsla hem den för vidare uppsågning/klyvning. Skulle traktorn bli ledig så hugger jag den och flyttar jord.
Jag har även spanat på halmbalsväggarna nu efter vintern. Jag har haft presenningar på väggarna (på traktorgaraget) eftersom jag ännu inte täckt dem med ytterlagret kalk. Jag har dock fått på något lager kalk (ska vara många lager) på någon vägg och den väggen klarade väder/vind mycket bättre än de lerputsade väggar som presenningarna flög av från under någon av stormarna i vintras. Lerputsen tog inte mycket skada men lite grann på någon del av översta lagret. Så nu när vädret blir varmare och frosten släpper så ska jag laga lite och sen sätta på kalklagret + nedre cementkanten som ska skydda mot snö/slagregn närmst marken.
En annan kul sak är att jag hållit ett seminarium i Brösarp i Skåne förra veckan om min resa till ett halmbalsbygge. Det hette "Kan jag så kan alla!". Jag snackade inför deltagarna på en Halmbalshusbyggarkurs och även en del allmänhet. Sammanlagt typ 50 pers. Jag "underhöll" i 1,5 tim (ingen gick innan - he he...) och fick en otrolig respons. Folk tyckte att jag var modig. Det var så många som ville prata med mig efteråt att de sista stod i kö i 50 min!!! Jisses... man kände sig som en kändis nästan juh... Men oroa er inte - jag är totalt ödmjuk fortfarande.. jag har ju liksom inte kommit så långt än tycker jag.
Så... nu vet ni att jag lever! Jag ska sätta mer fart så snart värmen återkommer lite mer. Än är det veden som tar mycket av min tid.