Bränsleförbrukning stor/liten motor

[Osaka]

Ska plöja 15 ha innan det blir kallt. Jag tänker plöja med den stora traktorn på 125 hk som drar den 3-skäriga plogen med lätthet. Men jag har kört lite småskiften och tester med en mindre 60 hk traktor, som får gå för fullt på rätt låg växel för att nå 6 km/h och 23-24 cm plöjdjup.

Har ingen möjlighet att mäta bränsleförbrukningen, men vad gäller i teorin? Förbrukar en mindre motor som får slita hårt utan att överbelastas mer eller mindre diesel än en något överstor?

[Mikael.Johansson]

Enligt mig så säger teorin att du ska använda den mindre traktorn.

Kan du köra på ungefär 3/4 effektuttag så går det billigast; däromkring får man ut flest hästkraftstimmar.

[941016]

Bara en fundering om du tar den stora traktorn på en hög växel och lågt varv tal. Och sedan den lilla på en låg växel och ett högt varv tal
blir den lilla mer bränsle snål då om den får slita på höga varv.Än den stor som bara puffar fram ?

[Mikael.Johansson]

Om man tittar på testdiagrammet från en slumpmässigt vald traktor t.ex. detta, ser man i tabellen DRAWBAR PERFORMANCE att (kW.h/l) är högre vid höga effektuttag, dvs. att man får ut fler kW per timma per liter.

Även har ju en stor traktor mer egentyngd att släpa omkring.

[björken]

Vid plöjning borde slirningen vara en faktor att räkna med?

[941016]

Så vid plöjning skulle te.x våran lilla traktor valtra n 101 på 110 hk och vikt på 4860 kg.
Skulle vara bränsle snålare än våran traktor som vi plöjer med idag
valtra t 191 på 211 hk och en vikt på 5980 kg ?
(plog överum 5 sk)

[Osaka]

Billigare är ju inte nödvändigtvis samma sak som snålare. Med min lilla traktor går det i ca 6 km/h, men optimal hastighet tycker jag är ca 9. Dvs det tar 33% längre tid för mig att plöja med den lilla. Nu debiterar jag inte mig själv per timme så för mig kvittar det, i dagsläget. Men oftast kostar ju tid pengar.

[Mikael.Johansson]

Så vid plöjning skulle te.x våran lilla traktor valtra n 101 på 110 hk och vikt på 4860 kg.
Skulle vara bränsle snålare än våran traktor som vi plöjer med idag
valtra t 191 på 211 hk och en vikt på 5980 kg ?
(plog överum 5 sk)

Osannolikt att du kan dra en 5 skärig plog med en 110 hk traktor.
Är det växelplog så behövs det motvikt, alltså tyngd.

En 60 hästars kan dra en treskärig, i vart fall en tegplog.

[941016]

ja så klart en 60 hk kan dra en 3 sk vi har dragit en 4 sk teg plog på vår
mf 65 den lyfte dock inte den helt för sista skäret släpade lite i backen på vänd tegen. Men när väl plogen var i backen så gick det utmärkt
mf 65 ca 56 hk eller ?

[robin]

jag har plöjt med en 3 skärig plog efter min New Holland ts 125a som väger 7000 kg då tog den ca 4 liter i timmen. nackdelen med att plöja med en stor traktor är att man inte känner av när plogspetsen får tag under en stor sten så den inte kan fjädrar upp. den ligger bara där bak i 2 delar när man tittar bak nästa gång efter att ha lagat min 3 skäriga plog X antal gånger efter att jag hade dragit i sönder den så köpte jag en 4 skärig växelplog.

[keja01]

Traktorhjulens slirning kan vara en stor energiförlust vid jordbearbetning. Däcktryck 0,8 bar är idealt. Diffspärr och 4-hjulsdrift är bra. Det blir mindre slirning med ett lättare redskap i förhållande till traktorns storlek och att man kompenserar genom att köra på så hög växel som motorn orkar. 1600 rpm brukar vara det bränsleeffektivaste varvtalet. Det är bränsleffektivast att motorn belastas maximalt vid det varvtalet. Det är smidigt att kunna finjustera belastningen med snabbväxel.

[keja01]

Själv har jag lyckats ersätta plöjning för att så nytt vallgräs efter gammalt vallgräs de senaste åren, med en gammal s-pinne harv som körs två drag i kryss strax efter snösmältningen på våren då jorden fortfarande är mjuk och det gamla gräset inte börjat växa. Ingen insåningsgröda. Den bråkdel av det gamla gräset som överlever fungerar som insåningsgröda. Rotogräs dödas inte som vid plöjning men konkurreras ut av det nya snabbväxande vallfröblandningen.

[dea]

Keja01 det var intressant, vad sår du med sen?

[keja01]

Strax efter harvningen kör jag med det som fanns till hands, en gammal såmaskin med släpbillar, 10 cm mellan raderna. Vallfröna hamnar mestadels ovanpå den uppluckrade jorden. Ringvältning strax efter såmaskinen. Fastgödsel borde idealt spridas strax före harvningen så att det blandas med jorden för att det inte ska bli något näringsläckage.

S-pinneharven körs lämpligen med hög hastighet, sådär 10 km/h, för att den ytliga jorden ska kastas om ordentligt. Senare på våren fungerar det inte att harva. Marken blir för hård när den torkar upp. Den gamla grässvålen blir seg så fort gräset har börjat växa och det går inte längre att harva. Harvpinnarna tål inte stora stenar som sticker upp övanför jorden men tål alla stenarna under jordytan utmärkt.

[dea]

Ok, alltid kul att veta hur andra gör. Vi brukar göra på det gamla vanliga viset med plog men det blir så mycket sten att plocka sen

Det var lite det jag tänkte på med såmaskinen att man får ju inte till någon såbädd men det gör ju inget med enbart gräsfrö. Så man skulle kanske ta och prova ditt tips till våren på nån bit.