Hydrostat eller converter?

[Göran Ekman]

Vad är bäst på en lastmaskin converter eller hydrostat? Och varför . Göran

[161A]

Jag tycker det beror lite på vad man ska göra med maskinen. Inomgårds och lastning och lossning pallhantering föredrar jag en hydrostatmaskin, tycker den är rappare och kvickare, men mycket transport körning, schaktning och plogning så är converter att föredra

[LeifAndersson]

Håller helt med 161 där!

[Göran Ekman]

Gör ett lättare trådlyft , orsak har kört lite gammal L50c den ska tydligen ha hydrostat. Men tycker inte att den beter sig som våra Merlo maskiner . Volvon måste jag bromsa för att få stå stilla. På Merlon räcker det med att släppa gasen. Får en känsla av att hydrostaten på Volvon är justerad för att efterlikna en converter. Ska det vara så?
Göran i Björnarbo

[mathiast]

Om det är "dragläget" du tänker på så är det en justeringssak på en hydrostat

[MrMagooooo]

Hejsan

Har ju en L30B som jag tycker varvar mycket innan den börjar röra på sig, ca 1400 varv, är det normalt? Och är det en enkel justering om jag skulle vilja ha ner dragläget till ungefär 1000-1100 ?

/Ante

Skickat från min ANE-LX1 via Tapatalk

[akkamaan]

Tänk dig att när du kör en barnvagn på normalt sätt så kontrollerar du båda skjuta-på-kraft och bromsa-kraft oavsett hastighet. En hydrostat (full-hydrostat) bromsar också med samma kraft som den kan dra och har en hastighet som vid en viss hydraulisk utväxling alltid är proportionell mot motorvarvtalet. En effektreglerad hydrostatmaskin känner av körbelastningen genom att motorvarvtalet temporärt sjunker och kan därför automatiskt växla ner eller upp beroende på körmotstånd och kan därmed bibehålla ett konstant bränslebesparande motorvarvtal. En hydrostat maskin erbjuder max dragkraft även på lågt motorvarvtal med sitt steglöst variabla växelregister.
Om du sedan tänker dig att du drar barnvagnen med ett gummiband så måste du sträcka gummibandet till dragkraften i gummibandet övervinner körmotståndet. På plan jämn mark behövs inte mycket spänning i gummibandet förrän barnvagnen följer med mjukt och lugnt. Men när du skall dra barnvagnen upp över rännstenskanten så stannar barnvagnen upp och du måste spänna gummibandet hårt innan barnvagnen klättrar upp på rännstenen. Då helt plötsligt går det lätt igen och gummibandet drar snabbt med sig barnvagnen relativt okontrollerat och vi kan inte bromsa barnvagnen utan bromssystem.
En momentomvandlare/konverter fungerar med samma karaktär, men i stället för att spänna gummibandet så måste vi varva upp dieselmotorn och bygga upp rörelseenergi i konverterns olja. När vi övervinner ett körmotstånd så finns lagrad rörelseenergi i momentomvandlaren/konvertern som gör att maskinen tenderar ta befälet över hastigheten och föraren måste parera med bromspedalen. En konvertermaskin kräver max motorvarvtal (gummibandet maximalt sträckt) och lägsta växel för att ge möjlighet till max dragkraft. Dvs max dragkraft fås först när motorvarvet är som högst och körmotståndet är så stort att maskinen står stilla.

En sak som en konvertermaskin (Volvo lastmaskin) brukade ha är den sk urkopplingsventilen som aktiverades med bromspedalen och temporärt kopplade ur power-shift-växeln vid fyllning/lyft av skopan så att konstantflödes hydraulpumpen kunde åtnjuta fullt varvtal och kraft från dieselmotorn. Den funktionen kan (väl??) inte fås på samma sätt på en hydrostat-maskin. Förmodar att moderna lastmaskiner med hydrostat har lastkännande ("konstanttryck") system med variabla pumpar som klarar av att variera flödet till arbetshydrauliken mera oberoende av motorvarvtalet.

En annan sak till konvertermaskinens fördel är väl att den frirullar lätt vid transportkörning efter väg t ex i utförslut medan med en hydrostatmaskin så måste man underhålla ett visst motorvarvtal.
Jag sticker också ut hakan och säger att hydrostatmaskiner drar mindre bränsle under hårt arbete då en konvertermaskin har mycket "slirning" i konvertern som går bort i värme.

[mathiast]

Man brukar ha en en frikopplingsfunktion på hydrostatmaskiner också ,ofta så är det en separat pedal eller inbyggt i bromspedalen.
Brukar kunna gå att reglera hastigheten som en kopplingspedal då man reglerar styrtrycket med ventilen på pedalen.
99% av alla gånger folk tror dom fått haveri på hydrostatpumpen brukar det vara pedalen som inte återgår till ursprungsläget eller liknande.

[ac tc]

Man brukar ha en en frikopplingsfunktion på hydrostatmaskiner också ,ofta så är det en separat pedal eller inbyggt i bromspedalen.
Brukar kunna gå att reglera hastigheten som en kopplingspedal då man reglerar styrtrycket med ventilen på pedalen.
99% av alla gånger folk tror dom fått haveri på hydrostatpumpen brukar det vara pedalen som inte återgår till ursprungsläget eller liknande.

"inchpedal" typ en "koppling" på hydrostaten, I verkligheten så styr den pumpens utvinkling så något kopplingslir är det inte.
Haken med att beskriva en hydrostats uppträdande är att det finns så manga möjligheter att styra den så tillverkaren eller maskin byggaren kan ha hittat på nästan vad som helst.

[Bygert]

Har gått från converter till hydrostat och jag vet inte om det är nån stor skillnad körmässigt. Man får ha lite annat tänk med gaspådraget men det märker man ganska direkt hur det funkar. Det går att smyga fint med bägge om man har lite känsla, kan inte direkt säga att finlir går bättre eller sämre med nåt. En sak är ju dock att med hydrostaten behöver man inte elda för fullt för att få maskinen att röra sig, det behöver man på iaf äldre convertermaskiner. Det är en poäng om man inte vill irritera grannarna mer än nödvändigt när nåt behöver göras nattetid. I och med att man inte blir lika beroende av hårt gaspådrag så borde man få mindre bränsleförbrukning. Kan dock inte säga att jag har den känslan men det är väldigt svårt att jämföra rättvist.

[akkamaan]

En annan sak sak ger hydrostaten fördel är att man kan bestycka maskinen med ett roterande redskap, t ex sop, som man kan låta snurra på fast varvtal på arbetshydrauliken och samtidigt variera körhastigheten på maskinen från noll-"max"...

[Björn.O]

Jag körde igår en demomaskin Liebherr 586, dessa har ju hydrostatdrift. Kör normalt Cat 980M som har converter med lockup. Jag har aldrig gillat hydrostat på lastmaskiner och gillade inte denna heller.
Irriterande jamande ljud hela tiden från hydrostaten vid arbete. I transportkörning var den dock lite tystare än Caten.
Inte hängde hydrostatmaskinen med varken i toppfart eller upp för backar heller jämfört med Caten. Fick iallafall känslan att Liebherrn hade låg bränsleförbrukning men det var för många irritationsmoment med hela maskinen så jag ställde bort skiten efter ca 2 timmar.

[akkamaan]

Jag körde igår en demomaskin Liebherr 586, dessa har ju hydrostatdrift. Kör normalt Cat 980M som har converter med lockup. Jag har aldrig gillat hydrostat på lastmaskiner och gillade inte denna heller.

Är säkert så att det skiljer betydligt mellan att köra en lastmaskin som arbetar intensivt med åkdriften fram och tillbaka i "en grusgrop" jämfört med tex en skogsskördare som flyttar sig "50 meter per timme" eller en lastmaskin så är bondens högra hand på en gård med lite snöröjning och bal-hantering. Själv har jag ingen riktig erfarenhet av att köra lastmaskin. Körde dock en liten CAT med hydrostaten några timmar på en bondgård för 3 år sedan... Det var helt OK i den miljön...
Enkel en-pedalkörning...

Irriterande jamande ljud hela tiden från hydrostaten vid arbete.

Japp, hydrostaten sjunger för dig, så är det....

I transportkörning var den dock lite tystare än Caten.

Lägre motorvarvtal på hydrostaten?

Inte hängde hydrostatmaskinen med varken i toppfart eller upp för backar heller jämfört med Caten.

Lock-up är ju nyckeln till de där sista km/h i toppfart på konvertermaskiner. Toppfart på väg är definitivt hydrostatens svaghet. En hydrostatmaskin får ganska låg verkningsgrad och stora vridmomenförluster pga av kraftigt ökad mekanisk friktion när dess hydrostatmotor har vinklat in maximalt vilket den gör vid max hastighet. Det är ett välkänt problem. Maskiner med "potentiometer" (typ Huddig och ÖSA skogsmaskiner från 1980-talet) för att sätta maxhastigheten kan förbättra detta genom att vrida ner maxhastigheten något.

Fick iallafall känslan att Liebherrn hade låg bränsleförbrukning

hmmm.... Hur kom du fram till detta?

[Björn.O]

Fick iallafall känslan att Liebherrn hade låg bränsleförbrukning

hmmm.... Hur kom du fram till detta?

Det kändes som motorn arbetade med väldigt låg belastning. Och så visade tankmätarn digitalt antal liter så man såg ju vad man hade bränt upp.

[mathiast]

Man brukar ha en en frikopplingsfunktion på hydrostatmaskiner också ,ofta så är det en separat pedal eller inbyggt i bromspedalen.
Brukar kunna gå att reglera hastigheten som en kopplingspedal då man reglerar styrtrycket med ventilen på pedalen.
99% av alla gånger folk tror dom fått haveri på hydrostatpumpen brukar det vara pedalen som inte återgår till ursprungsläget eller liknande.

"inchpedal" typ en "koppling" på hydrostaten, I verkligheten så styr den pumpens utvinkling så något kopplingslir är det inte.
Haken med att beskriva en hydrostats uppträdande är att det finns så manga möjligheter att styra den så tillverkaren eller maskin byggaren kan ha hittat på nästan vad som helst.

Ja styrtrycket sköter ju vinklingen så blöder man bort det med inchpedalen så minskar ju hastigheten kontra motorvarv.
Det går ju att ändra en hel del på hur den beter sig med justering.
Sedan är även oftast körmotorn en del i hastighets/vridmomentsregleringen också