Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterCrimedatbase

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexJord- och skogsbruk, fastigheterFastigheter, mark och byggnader

Ändra takstolar, förslag på dimensionering

46 inlägg • Sida 1 av 4
Diskutera bygge av fastigheter, lador, maskinhallar mm här, även vägbygge och -underhåll passar in här.

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#1 » 12:04:06, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag har en gammal lagård med höloft ovanpå. Lagårn har för dålig takhöjd för att jag ska kunna få in maskiner. Alltså ska loftet bort.
Men nu är takstolarna stötta ner till golvet i lagårn. Alltså måste takstolarna byggas om för att bli självbärande, bärande på väggarna.
Bredden är cirka 9 meter och höjden loftets golv till hammarband 1,3m. Jag tänkte passa på att göra detta medan golvet finns kvar, så man slipper byggställningar. Jag har inte tänkt göra något nytt golv ovanpå, men ett innertak blir det. Osäkert om jag bryr mig om att isolera.
Tips mottages tacksamt!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.



jörgen.ottosson

#2 » 12:44:41, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Är ju igentligen inte byggnadsingenjör (jag är maskinare), så kanske ska vara lite försiktig med råd men jag kan ändå inte låta bli för jag blir lite nyfiken...

Ser det inte ut som du reda har lösningen klar längs ned på billden....det är väll i prencip vad du måste göra, såtta en avbärare från hammar bandet som bärupp de lodräta stöttorn, och inte att förglömma håller i hop väggarna.

....sedan det som är intresant med dessa gammla "rundvirkes" konstruktioner är att om man provar att räkna på dem så håller de inte! Jag har provat, och de är inte ens i närheten av någon norm. Den enda slutsats jag har kunna dra av detta är att det är "råsponten" som ger det extra tillägget (samt att rundbarkar virke kanske har högre hålfasther/kvalitet än vad tabeller för sågat säger)räknar man in att råspånten tar tryckspänningar på ovansidan så håller konstruktionen. och det är nog där för gamla ladugårdar "rasar" så fort taket blir lite dårligt (råsponten rutnar)

.....du ska nog välja lite grövre dimmensioner än vad som ursprunglinen är byggt med och kompletera med några extra strävor...

(kunde inte låta bli att "kladda" lite (fäst ingen vikt vid bredden på linjerna!)
Bild
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#3 » 18:02:23, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Nåt sånt var det jag tänkte. Hur många kryss behöver man på 9 meters längd?
Räcker 20x100 till det?
Den långa draglinan i botten blir ju det som håller ihop det hela, hur ska man dimensionera den? Får den vara skarvad? Hur isåfall?
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.

jörgen.ottosson

#4 » 18:59:13, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Du kan väl kolla hur log-golvet är reglat? Det sitter väl någon motsvarande bärlina i dag, fast under golvet? (tycker det borde gå att använda som riktmärke) Eller går stötterna i mitten ända ned mot mark?

Som jag sa tidigare vill ja vara lite försiktig med vilka byggråd jag ger gällande dimmedsionering, jag kan nog igentligen räkan ut det (holfastketsäran/mekaniken år ju samma), men som maskinare "saknar" jag byggnormer, vikkesklasser/spikförband ....

Utan att säga förmycket kan jag väl säga att strävor i 20x100... 20 låter klent, du får nog spika i hop en par, tre så de strävor som blir "tryckta" inte knäcker ut i sidled, beror på hur långa de blir (sen underlättar det ju om tjockleken är lika när du spikar förstärkningar vid knutpunkterna)

Om det inte går att "låna" golvets konstruktion, måste det till lite mera fakta om det ska gå att räkna på bärlinan i botten (takvinkel, bredd (ca9m?), c-c mått mellan takstolar, och hur du tänkt sträva(med mått), klimat son.....ja jag har säker glömt nått också :grin:

1 person gillar det här inlägget.
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#5 » 20:46:09, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det är dubbelt så många stolpar som går ner till betonggolvet i lagårn. De ska ju bära tyngden av höet, som jag aldrig mer kommer att lägga in! :grin:
Väggarna är så dåliga så jag räknar med att man får lägga takstolarna på stolpar innanför väggen. I värsta fall får man fästa väggarna i de nya stolparna. Eller bättre fast dyrare, nya väggar. :sad:
En storvinst på lotto så skulle jag ringa nästa dag till byggfirma som kommer och river hela klabbet, gjuter ny platta på 400m2 och bygger en rejäl verkstad med garage. :lmao:
Men nu måste det bli snikvarianten.
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.

Petson

#6 » 20:47:47, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag är också "maskinare", men jobbar ihop med en beräkningsingenjör som jag hjälpte när han skulle dimensionera påbyggnaden till en stor lada. Det är en jäkla massa olika faktorer att ta hänsyn till vid ändring i bärande konstruktioner. Bland annat spelar vindlast och snölast in och det beroende på var du bor i Sverige. Byggnaden som du avser ändra är vad jag kan se väldigt gammal och jag tror inte man var lika noggrann vid dimensioneringen av denna som man är idag. Tänk på att gör du ändringar i bärande konstruktioner så är du ansvarig för skador som uppkommer om det inte är korrekt gjort! Jag skulle tänka mig för både en o två gånger innan jag ändrade något i den bärande konstruktionen! Jag vill inte skrämma, men i o med att det inte finns nå ritningar eller någon som räknat på det tidigare så kan det vara värt att vara extra försiktig. Lycka till / Petson
MF 4245, Vreten F14
Velsa 10t
Volvo EC35 2004
Petson
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 23:27:04, 11-09-2007
Ort: Västerås
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: MF 4245
Bigab 7-10
Volvo EC35

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#7 » 20:57:05, 22-10-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jo, i och med farsan är byggingenjör så vet jag en hel del om vad man bör tänka på, men jag är inte ingenjör och han är gammal och har haft en stroke, så han räknar inte så bra längre. :sad:
Det blir som vanligt alltså, överdimensionera utav tusan! :lmao:
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.

jörgen.ottosson

#8 » 10:50:34, 14-11-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hur går det, har du komitfram till någon lösning?

En liten parantes i ämnet, det fins ett ganska lätt sätt (när man kommit på hur man gör) att "räkna på" takstolar/fackverk med gradskiva och linjal....du ritar fram krafterna!

Metoden kallas cremonaplan (eller cremonas kraft plan) och räkans till "grafostatik"

hittade tyvärr ingen bra info på nätet på svenska, men väl på tyska!

http://de.wikipedia.org/wiki/Cremonaplan


Bild

Metoden går ut på att man har ett fackverk, tex en takstol (längst upp till venster) och vill bestämma vilka krafter som man får i de olika "stagen" när man belastar med kända krafter. Systemet är statiskt (det rör inte på sig, är i gämvikt) Man börjar vid en knutpunkt ("delförstoring" nere till vänster i fiuguren), där man känner en av krafterna, ritar ut kraftens "längd" (välj en lämplig skala tex 1kN=1cm) och riktning. Efter som systemet är i gämvikt är knutpunkten det också, och krafterna som verkar på knutpunkten bildar en sluten "kraft treangel" (även om de två krafterna är okända så vet man ju deras riktning -längs stagen, så när man ritar ut krafternas (i stagen) riktningar med utgångspunkt från "stödkraften" så kommer kraftriktningarna att skaära varandra och bilda treangeln....man kan sedan mäta deras storlek med linjal! (se där det står "krafteck")...när man fortsätter att göra så fårman tillslut figuren uppe till höger, "gesamtkrafteck" -cremonaplanen....där man kan mäta alla krafter i konstruktionen!
jörgen.ottosson
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:57:47, 04-01-2009
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: sandvik sl-350
liebherr a500s
scania lbs 140
KL 121B

alexander.lindholm

#9 » 00:24:11, 16-11-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tja, jag hade gjort på följande sätt, om spännvidden bara är 9 m...

Under bef. Stockar/ Takbalkar, lägger du en 45x195 som ny överram... Detta gör du för att du inte vet något om de stammar som ligger där.. Försök att spika fast dom rejält i stockarna, så de samverkar med bef. konstruktion, dvs varje 300mm på båda sidor. Hur långt är det mellan de befintliga stockarna? Överskrider det ca 3,5 m bör du lägga en ny 45x195 mellan respektive befintlig..

Därefter lägger du en lina, (dragband) med 45x145 som underram, dvs. horisontellt mellan upplagen på väggen, i linje med överramarna. Skarvning sker på mitten...

Därefter bygger du upp diagonalstänger bestående av 22x120 på respektive sida om över- och underramen. Tre diagonaler på varje sida om nock, sprids ut jämt.. Diagonalerna skall träffa överramen vinkelrätt.. Den tredje diagonalen kan träffa överramen ca 1 m från upplaget på fasaden... Knutpunkterna spikas, mer än vad folk i regel tror, dvs 8 varmförzinkade 70mm spik på respektive sida om "fackverkets knutpunkter...

Om det är så att du vill få dit tak ännu högre än den upplagshöjd du har på vasaden, kan jag hjälpa dig att hitta på ngt annat

Over and out :cool:
alexander.lindholm
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 21:53:03, 22-11-2008
Ort: Blentarp, skåne
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: jcb4 -68
Mf65
Hanomag b6
Atlas 1702
Everun er16

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#10 » 18:23:04, 16-11-2009
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tack för era ansträngningar!
Jag har inte kommit igång. Jag har kroniskt lång startsträcka med många olika projekt i skallen. Detta blir kanske till sommaren.

Jag har börjat fundera på en annan lösning. Eftersom det är 3,5m mellan de två raderna av stolpar så kan man föra in ett fordon mellan dem med hyfsat gott om plats. Alltså skulle jag kunna ersätta stolparna med 4 rejäla fyrkantrör i stål som går från tak till betonggolv.
På köpet får jag 5,5m i takhöjd i mittenfacket, om jag kör in från gaveln.
Naturligtvis behövs det lite förstärkningar och avlastningar även i detta fall, men de blir lättare att förutse och att få på plats.

Jo, jag vet, man reta sig på stolpar som är ivägen. Men om det förenklar ombyggnationen avsevärt kanske man kan lära sig leva med det.
Utan risk, ingen chans!
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.

Lasse Hällegerd

#11 » 03:20:39, 29-12-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hej!
Hur har det gått detta projekt? Kom du fram till någon bra lösning?

Mvh Lasse
Lasse Hällegerd
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 14:04:17, 04-06-2008
Ort: Stockholm/Mitt i Sörmland
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Hymas 474 - 74
Dodge PU -84
Kawasaki 650 4 ATW
Cat 301.5-05
MF 165-71
Mitsubishi Outlander laddhybrid -14

Ptr

#12 » 04:55:37, 29-12-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Där är troligen bindbjälkar som går i samband med loggolvet med, inte lyckat att ta av dem om man har otur!

Tricket med byggmetoden "stickor och strån" är att de bär tillsammans, inte som idag när man beräknar takstol för takstol.

Det där är inte takstol utan mer ett ås och sparrtak där åsarna bärs av stolpar.

Det jag funderaade på var hur stolparna står i förhållande till stolparna i ladugården. Skulle det gå att dubblera dessa stolpar hela vägen ner, eller rentav sätta ny stolpe på var sida som får stabilisera den övre och den undre stolpen tillsammans och sen sätta bindbjälke under åsarna men ovanför de nya stolparna?

Att de då skulle vara dubblerade var för att det blir knäckkrafter på detta paket som ska flyttas uppåt och neråt då bindbjälkarna i mellanbjälklaget kapas.

Om golvet sen är kvar den biten mellan stolpraden och ytterväggen så blir det en rejäl hylla att ställa saker på, de fylls nog på fort!

Lite helgerån är det ändå att hacka i de gamla byggnaderna!

Ptr
Ptr
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 00:09:27, 03-03-2011
Ort: Norra Skarabog
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: Fyrbent dragare med galoppväxel samt numera även Yanmar 401 w

Mats i Myrhult (trådstartaren)

#13 » 09:58:00, 29-12-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag har kommit så långt att jag städat av skullgolvet. För säkerhets skull har jag travat på lite bräder som jag fick över. :ohnej:
Et problem är som sagt att det inte är takstolar i egentlig mening, samt att lagårdsdelen är en liggande timring och skulldelen är en stående plankvägg. Golvbjälkarna i skullgolvet binder ihop timringens överkant. Timringen är dessutom anfrätt och borde i alla händelser bytas.
Så det krävs en hel del förberedelser:
Ta hål i skullgolvet för att sätta dit tillfälliga stöttor mot takbjälkarna.
Krysstaga gavlarna på timringen.
Binda ihop timringen med plankväggen så att den inte kalvar när man tar bort golvbjälkarna.
Kapa bort delar av timringen.
Gjuta rejäla plintar för fyra stolpar.
Resa dessa stolpar.
Bygga två boxade fackverksbalkar som takstolar och som vilar på de fyra stolparna. Spännvidd ca 10 meter.
Staga fackverksbalken mot hammarbandet.
Ta bort de tillfälliga stöttorna.
Riva skullgolv och golvbjälkar.
Då får man fri takhöjd på 3,5 m som minst och 5 meter som mest, mellan fackverksbalkarna.
Hacka upp det gamla betonggolvet med foderbord.
Bestämma sig för grusning eller gjutning av nytt golv.
Bestämma sig för om man ska byta ut väggarna.
Portar och dörrar.
Sedan börjar det vara klart. :uupps:

Nej jag har inte börjat ännu. Gått och funderat, måttat, gruvat mig, mm. Under tiden har jag städat på logen, som är sammanbygd i vinkel med lagårdsdelen, och fått hyfsat med plats där. Jag får nu plats med bil, bilkärra, traktor och grävmaskin samtidigt under tak. Plus diverse annat. Delar av det plankgolvet är dåligt, så frågan är om man ska planera för att gjuta ihop golven? Mer arbete, mycket pengar. Vi talar 200+m2 golv.

Puh1 Det var den korta uppdateringen om att inget har hänt. :grin:
Utan risk, ingen chans!
Användarvisningsbild
Mats i Myrhult
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:48:30, 07-11-2008
Ort: Förut Karlstad, Kil, Luleå, Piteå, Stockholm, Storfors, Töreboda, Älvsbyn, Östersund. Nu Broby
Sverige
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Svets, vinkelslip och slägga.

Ptr

#14 » 13:40:44, 29-12-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det går att göra sådana där takstolshalvor som lutar mot varandra med, de heter något men kommer inte ihåg vad.
Ptr
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 00:09:27, 03-03-2011
Ort: Norra Skarabog
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: Fyrbent dragare med galoppväxel samt numera även Yanmar 401 w

63an

#15 » 14:05:45, 29-12-2014
  • Överför markerat ord till lexikonet

Är väl inte konstigt att gruva sej för har man börjat så är man ju illa tvungen att fortsätta i nästan alla jobb! :skriva2:
Kör så det ryker.. Har slutat att ryka nu :vissla:
63an
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 21:08:25, 01-02-2009
Ort: Nu eljest.. Pite med omnejd.
Sverige
Maskintyp: Baklastare


Återgå till Fastigheter, mark och byggnader

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Hootenanny och 5 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se