Maskinisten

Hej

Kom på att man kunde fråga här ang ett problem som våran vägförening har.
Problemet är att markägaren som har gärdet som gränsar på ena sidan vägen inte tillåter dikning, trots att stora mängder vatten
rinner från gärdet över vägen vid snösmältning mm.
På andra sidan har vi tillåtelse att dika av en annan markägare.

Nu till frågan, kan han neka i detta fall? Man kan ju tycka att det borde även vara i hans intresse med ett dike!
Är det någon som vet om detta?

Krister Andersson skrev:Hej

Kom på att man kunde fråga här ang ett problem som våran vägförening har.
Problemet är att markägaren som har gärdet som gränsar på ena sidan vägen inte tillåter dikning, trots att stora mängder vatten
rinner från gärdet över vägen vid snösmältning mm.
På andra sidan har vi tillåtelse att dika av en annan markägare.

Nu till frågan, kan han neka i detta fall? Man kan ju tycka att det borde även vara i hans intresse med ett dike!
Är det någon som vet om detta?

Diken ingår ju i alla vägars byggnation för att avvattna vägkroppen. Utan diken samlas ju allt vatten i vägkroppen med tjälskador som följd.

Hur man går tillväga om någon av delägarna i vägsamfälligheten vägrar att dika vet jag inte. Troligen får ni kontakta lantmäteriet som har gjort förättningen en gång i världen. Annars så sträcker sig vägområdet 2m ut från vägkant.

Såna här vägsamfälligheter är ett elände, det är många som har svårt att komma sams.
Alla vägar borde vara statliga så man har sluppit detta.

Har läst lite om det är enskild väg som de sökt bidrag till och konstigt nog så är det ett krav att den dräneras ordentligt för att behålla sin bärighet...Alltså ett krav! Finns på google...

Är det en vägförening med stadsbidrag, kontaktar man trafikverket för rådgivning och hjälp.
Lantmäteriet kan också ha synpunkter.

Tack för svaren.
Denna samfällighet bildades 1948, tror att det är bara 3m utmärkt för vägens bredd. Kan man ändå räkna med att det ska tillkomma 2m för diken?

Det klassiska problemet att alla vill ha bra väg men på grannens mark.
När du skriver att det är en gammal förrättning sedan 1948 så blir det lite problem. Spontant känns det som att det är dags för en ny lantmäteriförrättning där andelstalen uppdateras till aktuell situation och även att man tar ut mark till väg. Då ingår även utrymme för diken osv. vad som behövs för vägens skötsel.
Var i landet befinner du dig?
Är det grusväg/Belagd väg? Hur lång är vägen? Hur många delägare? Hur stort andelstal har bråkmakaren? Genomfartsväg?

Som det skrevs ovan att det vore bättre med statliga vägar håller jag inte med om, men i dessa fallen har ju staten ett företräde med expropriation. Då är det bara att gilla läget. Det går alltid att lösa dessa knutar också om man bara tar personer på rätt sätt.

Som ägare av en jordbruksfastighet är man skyldig enligt lag att underhålla öppna diken så att inga allmänna eller enskilda intressen skadas.
Och den som är beroende av att diket fungerar bra har också rätt att utföra underhåll för att bibehålla vattnets djup på annans mark, men fastighetsägaren skall alltid underrättas.

Så säger de på Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet.

Edit:
Hittade en handbok om dikesrensning. Hur det funkar med vägdiken är jag inte helt säker på när det gäller lagstiftning.

http://www.lrf.se/PageFiles/30417/miljo ... srensn.pdf

Kan tänka att där måste varit ett dike men av det syns nu inget. Är en grusväg som är ca 3m bred och totalt ca 800m lång.
Där det behövs dikas är på en raksträcka som är ca 200-250m. Mitt på raksträckan finns gamla dräneringsbrunnar på bägge sidor av vägen,
därför antar jag att det måste funnits diken där.

Så det är ju verkligen synd att man inte direkt kan se att där finns antydan till diken. Då skulle man kunnat gått på det som TobiasW skriver.
Men hade jag varit bonden hade man blivit tacksam om någon dikat, vilket även skulle vara bra för dennes åker. Kan inte förstå hur han resonerar eftersom det ändå är en gräskant på ca 1.5m mellan väg och åker

En gammal regel säger att man inte får stänga för vatten uppströms.
Spontant verkar det som att vägföreningen får bekosta trummorna för att få bort vattnet.

CountyBruff skrev:En gammal regel säger att man inte får stänga för vatten uppströms.
Spontant verkar det som att vägföreningen får bekosta trummorna för att få bort vattnet.

Trummor för infarter och dyl. brukar markägaren själv få betala och underhålla.

Trummor som går under vägen är vägföreningens åtagande.

En bra bok här finns allt du behöver veta
http://www.revriks.se/publikationer/eva_rev/

enok75 skrev:En bra bok här finns allt du behöver veta
http://www.revriks.se/publikationer/eva_rev/

Dock måste jag varna för det där riksförbundet i nuläget, de är gravt inkompetenta och skadar långt mer än vad dom gör nytta.

Delar av handboken är korrekt, men riksförbundets avsikter är att skapa osämja, vilket dom lever på, eftersom dom tillhandahåller advokathjälp.

Vilka delar av boken är inte korrekt, min uppfattning om REV är inte samma som din

mn066310090@telia.com skrev:

CountyBruff skrev:En gammal regel säger att man inte får stänga för vatten uppströms.
Spontant verkar det som att vägföreningen får bekosta trummorna för att få bort vattnet.

Trummor för infarter och dyl. brukar markägaren själv få betala och underhålla.

Trummor som går under vägen är vägföreningens åtagande.

Samtliga trummor som hör till en gemensamhetsanläggning förvaltas av denna. Väghållaren (föreningen t.ex.) står för underhållet av trummor under tillfartsvägar, även om de placerats en bit in på dessa. Tjänar trummorna vägen så hör dom till den.

Den som vill ansluta en väg till en befintlig väg måste själv bekosta eventuella trummor, men sedan övergår dom till vägens ägo. Eller i vart fall själva underhållet.

enok75 skrev:Vilka delar av boken är inte korrekt, min uppfattning om REV är inte samma som din

Jag menar att ledningen för riksförbundet är korrumperad, därför ska man inte lita på deras litteratur.