Träd på samfälld vägmark

[Ulf]

Jag kanske har ställt frågan förut, men:
Om en fastighet "delas" av samfälld vägmark, den samfällda vägmarken omgärdas av fastigheten.
Vem äger träden på den samfällda vägmarken? Det jag har hört är att de tillhör fastigheten (kanske tom här på forumet).
Om det är så var finns lagstödet för detta?

Rimligheten i det hela borde vara att det just är vägmark och samägandet gäller just vägen, inte växtlighet etc.

Men sedan är ju inte juridik alltid logisk...

[enok75]

fastighetsägaren äger träden vägsamfälligheten har vägrätt inte äganderätt

[Ulf]

Har du någon referens till lagstödet?

Men detta borde inte bara gälla träd utan även tex buskar och häckar ?

[Ivar Risslén]

När blev samfälligheten bildad?
Det kan ha inverkan om det är en egen fastighet med eget fastighetsnummer. I min by så har vi 20 ha samfällda vägar från tiden för laga skiftet. Det finns några sträckor som används än i dag. Skogen på de vägarna ägs av samfälligheten.

Kolla vad som det står i handlingarna för samfälligheten.

[Ulf]

Den är åtminstone från laga skifte. Den har ingen egen fastighetsbeteckning vad jag vet.

Kom på mer, vid klyvningen av hemmanet på 1910-talet så behölls den samfällda vägmarken.

[Ivar Risslén]

Samfälld mark brukar ha en fastighetsbeteckning som börjar med S:. All vägmark inom byn tillhör kanske samma fastighetsbeteckning och då är det inte säkert att det står på kartorna. Den samfällda marken tillhör alla markägarna i byn så det var nog därför som den fick vara kvar på 1910-talet. Det var före allemansrättens dagar så för att ingen markägare skulle kunna hindra någon annan att ta sig fram till sina ägor så fanns det samfällda vägar. De ställer till mest förtret nu för tiden då de inte fyller någon direkt nytta.

Det går att ta bort onyttig samfälld mark med en lantmäteriförrättning men den kostar pengar. Det bästa är om hela byn går ihop och tar bort allt samfällt på en gång, då slås det ut på alla.

Om du går in på lantmäteriets hemsida så finns det historiska kartor där som kan ge lite hjälp.

Finns det någon samfällighetsförening eller byålderman i byn så kan du höra med han om vad som är praxis där.

[Ulf]

Lantmäteriet är på G, men snabba är dom inte... . Det är över fem år sedan det lämnades in.
En väldigt trilskandes granne som har en totalt korkad advokat. Vi får se vad det blir av eländet.
Ska kolla de historiska kartorna och förrättningarna igen! Vet man exakt hur det ligger till så är förutsättningarna att få det som man vill större!

[Åsa-Nisse]

En vägsamfällighet gäller just vägen och det område som krävs för vägens skötsel med diken osv. Har området inte hävdats utan träd fått växa upp och bli till gagnvirke ( >10cm i brösthöjd) så återgår vägrätten till markägaren. Med andra ord så är alltid träd markägarens och vad gäller planterade buskar och häckar så är de också markägarens, men de får inte planteras på vägområde, eller växa in på vägområdet. Är det så att de blir för stora och inkräktar på vägområdet är det markägarens sak att klippa ned dom och om det inte sker efter påstötning får vägsamfälligheten ta bort den del som hänger in.
Problemet med dessa gamla vägsamfälligheter är att det kanske inte finns skrivet några mått eller gjorts någon riktig förrättning, så man har så mycket att hålla sig till. Vissa vägsamfälligheter har 5 alnar skrivet som vägbredd (=3m) och det är inte mycket i dagens samhälle, men det räckte till hästarna.
Samma regler gäller även allmänna gator och vägar. Källa : Väglagen.

[Ulf]

Det står inget omnämnt om vägar vad jag kan se vid storskiftet 1812.
Vid laga skifte däremot:
"Till jordägarnas gemensamma behof:" och så är det 5 vägar, eller rättare sagt vägområden, uppräknade, det är allt.

Gemensamma behov, det tolkar jag som att det inte är träd och växlighet som avses, utan att ha rätten att transåportera sig till en viss plats!

Ska lusläsa förrättningen från 1910-talet oxå.
He he, det är lite som med prästerna i kyrkböckerna, en del skriver värre än mig, en del skriver vackert och en del skriver läsbart. Att det är vackert skrivet är inte detsamma som att det är läsbart!

[Ulf]

@Åsa-Nisse, har du någon länk?
Jag har sökt i väglagen men inte funnit något...

[Mikael.Johansson]

Det är så här: Den som har en väg har både rättighet och skyldighet att underhålla vägen inklusive vägområdet. Är vägen öppen för allmänheten så blir väghållaren skadeståndskyldig om skada uppstår på grund av eftersatt vägunderhåll.

Vid röjning av växtlighet som inkräktar på vägen är det jordabalken som gäller. Markägaren måste erbjudas att själv röja, enligt väghållarens föreskrift; Om markägaren inte vill röja har väghållaren rätt att göra det. Väghållaren kan aldrig kräva att markägaren ska röja, och han kan heller inte fakturera kostnaden till markägaren.

Jordabalken reglerar både träd, grenar och rötter.

Om träd tas ner har markägaren rätt att diktera hur det ska apteras och var det ska placeras, utanför vägområdet, inom rimliga gränser.

[Mikael.Johansson]

Är vägen en egen fastighet så är det väl förmodligen väghållaren som är fastighetsägaren för vägområdet, men det kan ändå bli bråk med intilliggande fastigheter. "Kan bli" betyder att det "blir".

[Ulf]

"Kan bli" betyder att det "blir".

Kanske redan innan...

Det är INTE allmän väg.

Det är tre fastigheter som har del i vägmarken, en har 40% men har inget intresse i den.
De övriga två har 30% var.

En väg går ner till sjön och löper en bit efter sjön. Detta inom den ena fastighetens gränser.
Vägen har historiskt använts till att frakta timmer ner för vidare flottning.

Övre delen av vägen är i hyffsat skick och sköts av ägaren till en liten fastighet efter vägen. Denne har servitut där det inte nämns något om skötsel etc, så det upp till denne att sköta vägen.
Sedan går vägen genom en kohage. En stor dela av det samfällda är även kohage.
Så har det varit sedan mitten på sextiotalet.

Då det ligger två arrende-sommarstugor en bit efter att den samfällda vägmarken (nu SFVM kortare att skriva...), har vägen där hållits hyffsat farbar. Men nere vid sjön så har det till stor del växt upp rejält med träd mellan den farbara vägen och sjön. Och ja många är mycket grövre än 10cm...

[Ulf]

Den övriga fastighetsregleringen är märklig! Nu är förvisso inte allt skrivet i sten än, men ändå!

Det verkar som om det LM är helt med på att samfälld vägmark ska tillfalla den ena grannen så att den andra inte kan ta sig in med tex epatraktorn med semitrailer alls. Det behövs ju lite utrymme för att manövrera den in i en ganska smal glugg! Som det är i dag så har den första grannen egenmäktigt satt upp ett staket så det är ett duktigt trixande för att komma in. Och det utan grävare på släpet!

Man tycker att det borde funka så att det mark inte kan tillfalla (av den sammfällda) den ena, så att det utgör ett hinder för den andra. Eller tänker jag fel där?

[Mikael.Johansson]

Du säger att kohagen är samfälld.
Är det så att där är ett samfällt område och där råkar gå en väg över detta området?

Det skulle inte vara något egentligt hinder från att hålla vägen farbar, men gagnvirket ska fördelas mellan delägarna, på något vis.