Hållfasthetsberäkning av betongvalv?

**#16** » 20:48:40, 19-06-2014

Mmm många kreativa ideér här! :-)

Har testat lite idag och mittbocken har ingen kontakt med valvet förrän de 50 sista centimetrarna i båda kanterna, man drar med lätthet ett papper i spalten.

Den yttre bocken vid porten är i spänn på mitten pga plåtremsor mellan balk och valv men den ska ju ersättas med ny vägg.

Murstocken består av runt 250 tegelstenar + bruk och vikten torde således ligga på runt 900kg.

Reflektioner?

/Christer

**#17** » 12:10:27, 22-06-2014

Åhåjaja inte mycket input här på sistone!

Av-växlingen i mitten får väggkonsoller infästa med 16mm expander istället för stöttor i golv och den ute vid kortvägg försvinner och ersätts av vägg.

/Christer

**#18** » 13:42:43, 22-06-2014

krokodilen skrev:Åhåjaja inte mycket input här på sistone!

Av-växlingen i mitten får väggkonsoller infästa med 16mm expander istället för stöttor i golv och den ute vid kortvägg försvinner och ersätts av vägg.

/Christer

Frågan är om den behövs?
Du ha ju ont om höjd!

Det är inte så konstigt att det "är lite input"!!! Åhåjaja inte mycket output här på sistone!
Rubriken "Hållfasthetsberäkning av betong" säger en hel del.

Första steget är att veta vad det är för laster. Det finns inga uppgifter om hur det ser ut över med bärande väggar, taklaster, planlösning osv.

Man kan inte beräkna när man inte har några värden. Betongkvalitet, utförande, armeringskvalitet, -dimensioner, -avstånd, -höjdläge osv.

Ett foto genom dörröppningen, gissad tjocklek, lite tegel... Det räcker inte.
Ta dit en kunnig person som kan göra en kvalificerad gissning.

**#19** » 15:43:28, 22-06-2014

Jag du har givetvis rätt och tyvärr är det den infon jag har att dela just nu.

Tänkte mest om någon satt på en beräkningsmodell som kunde tala om hur mycket valvet tål om det är 10cm tjockt K30 betong med 3,2m spännvidd armerat enligt modern norm. Alternativt oarmerat lite för att veta vilken planet bygget ligger på.

Var absolut inte min mening att låta snorkig! :shake_hands:

Har haft en betongare på plats men då visste vi inget om armeringen öht, vilket gjorde att han inte ville uttala sig alls då risken fanns att det var oarmerat.

Betongen är ca 85år gammal och att säga nåt om kvaliteten går ju givetvis inte utöver att jag efter att att ha borrat i den kan konstatera att den är skapligt hård och tidsenligt innehåller en hel del natursten.

Lasterna på valvet är egenvikten + knappa tonnet mur. Övervåningen innehåller inga hjärteväggar utan hela rasket vilar på "källarväggarna".

Jag tror egentligen inte heller att valvet behöver någon av-växling utan de har nog kommit dit pga hängslen och livrem, vilket kan vara skönt att ha även i fortsättningen om jag inte får lite klarare grepp på saken!

/Christer

**#20** » 15:52:56, 22-06-2014

Der är armeringen som bestämmer vad för last det tål och sådant är dyrt, så det brukar vara anpassat för den ursprungliga konstruktionen. Vad gäller platta på mark för i tiden så var det i regel dåligt armerat iaf.

**#21** » 17:44:53, 22-06-2014

Så gammal då är det nog kalkbruk skulle jag gissa? :klia:

**#22** » 18:13:03, 22-06-2014

Ja plattan är oarmerad det vet jag. Betongaren som var här har repat broar i 25år bal Stallbacka bron i Trollhättan och han var som sagt osäker.

Observera nu att huvudfrågan gäller valvet dvs taket i det nuvarande garaget.

/Christer

**#23** » 18:53:22, 22-06-2014

magloman skrev:Der är armeringen som bestämmer vad för last det tål

Nu är du uppe på höga svikten Magloman. :wave:

Så enkelt är det definitivt inte.
Allt gammalt är inte dåligt. Det som byggs idag är verkligen inte imponerande alla gånger - oftare fel än rätt.

TS
Det går inte att räkna på det.
Men det går att bedöma skicket.
Men inte på dina uppgifter.
Ligger balken inte ann, så bär den naturligtvis inget.

Några exempel.
Ingen klack på murverket som bär taksparrar och som kan få något ton snö vid tillfälle?
Några små sprickor som syns. Är de från första början eller nya? Bildar de ett typiskt mönster?
Knacka och lyssna.
Armeringskorrosion, spjälkning. Fläckar, utfällning.
Nedböjning. Svikt. Provbelastning.
Någon skitsak här och någon där - men bildar de ett mönster så är det kanske inte en skitsak.

Ni motorgubbar kan se, höra och känna. På de grunderna kan ni (lätt överdrivet) beställa reservdelar direkt och sedan riva för reparation.
Jag har fått ett personligt påhopp här på maskinisten om min trovärdighet när jag uttalat mig på basis av ett (1) foto angående fukt. Det var helt uppenbart att det föreligger allvarlig risk; nu.
Det finns erfaret folk inom byggsidan också.
En betongare kan vara duktig som just det. Du måste anlita rätt person.

Det kom lite mer medan jag skrev:

"Så gammal då är det nog kalkbruk skulle jag gissa" -----> :lmao:

TS: Tidigare: "...skrot i betongen tvärs över med ca 400mm i cc-mått." NU: "Ja plattan är oarmerad det vet jag."
Det svänger snabbt... Hur vet du det?

Jag försöker bara hjälpa dig till en rimlig och praktisk lösning, men jag är inte synsk...

**#24** » 19:13:07, 22-06-2014

Du har alltså aldrig hört talas om kalkbruk? Var vanligt den tiden å tidigare för det var vad som fanns att tillgå... :cool:

**#25** » 21:07:54, 22-06-2014

Småländare skrev:
TS: Tidigare: "...skrot i betongen tvärs över med ca 400mm i cc-mått." NU: "Ja plattan är oarmerad det vet jag."
Det svänger snabbt... Hur vet du det?

Maglo pratade om platta på mark och där gav metalldetektorn inget utslag alls, plattan är fö på väg ut i skrivande stund vilket visat sig vara ett gediget arbete. :svettas:

Valvet däremot som tråden handlar om är armerat ca var 400mm på korta vägen (3,2m)så att säga.

/Christer

**#26** » 21:55:01, 22-06-2014

Ett valv måste armeras annars rasar det. Betong klarar inte dragkrafter, bara tryckkrafter. På valv utsätts undersidan av betongen för dragkrafter. Armeringen "gör om" detta till tryckkrafter som betongen är superbäst på att hantera :thumme:

**#27** » 00:11:12, 23-06-2014

Magloman, du är förtjust i förenklingar... Det leder till märkliga påståenden.

Man säger ofta "valv" om betongbjälklag, men behöver ha i minnet vad ett valv är.
För göt man valv mellan stålbalkar i bjälklag - betongen hade valvverkan mellan dessa. Det är troligt att det är det som hänger kvar i jargong.

"Ett valv måste armeras annars rasar det."
Valv - som tegel över ett fönster eller annan öppning, tegelvalv i en kyrka eller ett brovalv av stenar - bygger på tryckkrafter. Det är oarmerat.

"På valv utsätts undersidan av betongen för dragkrafter."
Stora dragkrafterna i betongbjälklag/-plattor har du på översidan. Stödmomenten vid kontinuerliga plattor sticker iväg rejält.

"...dragkrafter. Armeringen "gör om" detta till tryckkrafter..."
Armeringen tar upp dragkrafter i plattan.

"...tryckkrafter som betongen är superbäst på att hantera ."
Inte alltid. Pelare armeras för att ta tryckkrafter.

Sedan finns det en hel rad annan armering. Skjuvarmering, transportarmering, rymdarmering, sprickarmering, spjälknings- och brandarmering t ex.
Men det kan vi ta över en :bira:

om du kommer och hälsar på.

Om du kollar och funderar lite, så är vi nog överens... :shake_hands:

**#28** » 00:21:30, 23-06-2014

Småländare skrev:Magloman, du är förtjust i förenklingar... Det leder till märkliga påståenden.

Ja, jag är dålig att utveckla saker. :???:

Småländare skrev:Man säger ofta "valv" om betongbjälklag, men behöver ha i minnet vad ett valv är.
För göt man valv mellan stålbalkar i bjälklag - betongen hade valvverkan mellan dessa. Det är troligt att det är det som hänger kvar i jargong.

Jag menar valv i dagens mening, dvs mellanbjälklag, typ som i hyreshus.

Småländare skrev:"Ett valv måste armeras annars rasar det."
Valv - som tegel över ett fönster eller annan öppning, tegelvalv i en kyrka eller ett brovalv av stenar - bygger på tryckkrafter. Det är oarmerat.

Sant, men inte det som diskuteras här.

Småländare skrev:"På valv utsätts undersidan av betongen för dragkrafter."
Stora dragkrafterna i betongbjälklag/-plattor har du på översidan. Stödmomenten vid kontinuerliga plattor sticker iväg rejält.

Här har du en bild på det jag menar, hitta ingen bättre just nu:

Dragkrafterna i undersidan måste hållas ihop av armeringen annars skiter det sig.

Småländare skrev:"...tryckkrafter som betongen är superbäst på att hantera ."
Inte alltid. Pelare armeras för att ta tryckkrafter.

Pelare armeras eftersom den vertikala tryckkraften övergår till horisontella dragkrafter som pulveriserar betongen om inte armering finnes.

Betong är värlsbäst på tryckkrafter o sämst på dragkrafter.
Stål däremot är bra på dragkrafter så kombinerat på rätt sätt är det världens bästa byggmatrial generellt sett.

:shake_hands:

**#29** » 00:44:05, 23-06-2014

Finns ett uttryck .Betong blir starkare i 50 år sedan blir den sämre och sämre. Så själv är jag alltid lite försiktig om gjutningen är + 60 år.

**#30** » 01:03:45, 23-06-2014

magloman skrev:Jag menar valv i dagens mening, dvs mellanbjälklag, typ som i hyreshus.

Valv betyder det samma som igår och imorgon.

magloman skrev:Sant, men inte det som diskuteras här.

Jo, bl a av dig.

magloman skrev:Här har du en bild på det jag menar, hitta ingen bättre just nu:

Dragkrafterna i undersidan måste hållas ihop av armeringen annars skiter det sig.

Det skiter sig på översidan också!

magloman skrev:Pelare armeras eftersom den vertikala tryckkraften övergår till horisontella dragkrafter som pulveriserar betongen om inte armering finnes.

Betong är värlsbäst på tryckkrafter o sämst på dragkrafter.
Stål däremot är bra på dragkrafter så kombinerat på rätt sätt är det världens bästa byggmatrial generellt sett.

Nej, man armerar för tryckkrafter för att få ner dimensionerna, minska laster och få mer betalande yta. Sedan tillkommer bygelarmering naturligtvis.

"Det är ingen skam att ändra sig."
"Det är bara stutar som menar."
"Världen är inte svart eller vit."

Efter mer än femtio års yrkesliv har jag lärt mig så mycket, att jag vet hur lite jag kan. Vad jag kan och inte kan. Det är viktig kunskap. Det tar tid att lära sig det.

Du är ju en klurig kille, så jag tänkte det kunde vara lite roligt att hjälpa dig på traven... :driver: