Maskinisten

Michael Meier skrev:Jo, å andra sidan ska int Robban ha kossor i byggnaden

Var inte så säker på det. Säkert både kossor skator och pumor som kommer dit

Robban: Med en sådan spännvidd tycker jag absolut att du skall använda dig av A-takstolar förutsatt att du behöver höjden, alternativt om du vill ha stuvutrymmen där uppe (kräver antagligen någon ännu dyrare takstol visserligen). Jag hade själv önskat det med 10m spännvid här, men det blev jag avrådd ifrån. Det skulle bli en massa dyrare att kunna belasta 'övervåningen', men hur mycket dyrare tror jag aldrig att jag fick veta. Jag betalade drygt 1200kr har jag för mig + m för mina 11,5m takstolar. Bygga själv? Nä fan, jag gjorde också den där byggmax-jämförelsen och kom fram till att jag skulle spara mycket lite per takstol och då var det ju inte klassat virke. Jag ansåg att de pengarna jag skulle spara inte vägde upp smidigheten i att bara skicka iväg ett mail och säga 'fixa, bitte'. Nu är du visserligen i den positionen att du förmodligen ganska enkelt får upp takstolarna med ditt nyförvärv och skulle då även spara in fraktkostnaden på att ta hem dem med kranbil som dessutom får lägga upp dem.

Har du inte funderat på I-stålbalk som brukar sitta på maskinhallar?

På min maskinhall 380 kvm är det 6 eller 7 st pelare med "takstolar" med 6 m c/c imellan längs på 30.5 m lång och 12.5 m bred.

Bör inte kosta så mycket om man råkar hitta stomme på blocket eller lantbruksnet.

Sen kan du bekläda med väggplåt eller träpanel vad du vill.

bara en tanke.

Jag har lite funderingar på hallbygge. fick pris på fristående takstolar i i balk ipe 330 tror jag. Vägghöjd 4m spännvid 16m nockhöjd 10m. 7st takstolar ca 6m mellan varje 230 tusen

Nä, inga kor här.
Och kossorna ska inte in i verkstan!


dogen, det kan mycket väl bli färdigköpt, det får vi se.


Benz, jovisst har jag funderat på stålstomme också, ingenting är bestämt än.
Det här ligger en bra bit bort i tiden, just nu samlar jag bara information för allt vad jag är värd.
Håller på emellanåt och fyller ut och gör byggväg runtom ladan och bara det är ett stort projekt när man bor på en kulle och har två m höjdskillnad från den ena sidan till den andra.
Eller som en av grannarna sa, "Du kan ju aldrig ha fest, det kommer ju att sluta med att alla ramlar ner och ligger i en ring runt kullen när dom blir lite dragna".

Kullar är bra! särskillt om man skall varmisolera och inte behöver 5m takhöjd i hela bygget, man kan ju få portar i marknivå i två våningsplan
Dessutom så tenderar kullar att vara mindre vattensjuka...

surkuse skrev:Kullar är bra! särskillt om man skall varmisolera och inte behöver 5m takhöjd i hela bygget, man kan ju få portar i marknivå i två våningsplan
Dessutom så tenderar kullar att vara mindre vattensjuka...

Jag kommer bara åt från ovansidan så det blir bara ett plan.

Förutom att slippa flytväst så är det dessutom bra bärighet (mest morän).
Synd bara att dom före mig har förstört det på baksidan i form av en kombination av sten och gödsel. Det är därför jag håller på och gör väg ner på baksidan, det kommer att bli åtskilliga lass som ska upp respektive ner där.

säg till om du vill byggnaden uppritad grovt i 3D så kan jag kanske fixa det

magloman skrev:säg till om du vill byggnaden uppritad grovt i 3D så kan jag kanske fixa det

Jag vet inte om det behövs men jag ska ha det i åtanke.
Antagligen blir det så att jag bestämmer bredden och sen bestämmer jag mellan vilka väggar jag ska bygga och sen blir det "grov skadegörelse med EW160" och sen ny grund och så vidare.
Det låter som om jag kommer att bygga "ur huvudet" mestadels. Möjligen med längd/breddmåtten anpassade efter lämpliga c-c.

Robban_C skrev: ...och sen blir det "grov skadegörelse med EW160" och sen ny grund och så vidare.

hahaha

Låter som bra plan!

jörgen.ottosson skrev:

Grett skrev:Spika själv = halva kostnaden i min del av landet och då räknade jag med med Byggmax priser.

En fördel med köpta takstolar är att man oftast kan få dom lyfta på plats direkt.

Att tänka på är konstruktionsklassen på virket, eftersom byggmax mf. inte anger någon klass så antar jag att det är den lägsta klassen som säljs. Om du "hittar" ritningar på en takstol som passar och tänker spika själv så kolla vilken virkesklass som angivits. Det skiljer ca 2.5 ggr i hålfasthet mellan högsta och lägsta klass....

http://www.traguiden.se/TGtemplates/pop ... px?id=1162

( det finns inget hinder att sortera virke själv, så du får bra bitar. ( för det är så det går till på sågen för att dela de olika klasserna) Men du måste då veta vad du gör)

Beräkningsprogrammet jag hänvisade till ovan har även hållfasthetsklassen som parameter, dvs lägre klass ger grövre dimensioner.
Oklassat virke beräknas som lägsta hållfasthetsklass enligt programmets instruktioner.
Programmet ger förutom ritningar även beräkningsresultat och instruktioner för spikplåtarnas placering, dimensioner och antal spikar.
En annan parameter att ha med i tankarna om man använder ohyvlat virke (bonnsågat?) är att dimensioner då oftast är lite kralligare.
45mm hyvlat = 50mm ohyvlat
195mm hyvlat = 200mm ohyvlat

Beräkningsresultaten från TAKBOK var fullt tillräckliga för att jag skulle få bygglov men det är ju några år sedan och kommunen var väl inte känd för att vara petnoga på den tiden.

Hållfasthetsklassningen görs genom mekanisk oförstörande provning av varje planka som direkt stämplas med aktuell hållfasthetsklass.
Innan planken når provningsmaskinen har dom genomgått den vanliga kvalitetssorteringen. Även kvalitetssorteringen görs mer å mer automatiskt mha kameror och datorer.

Edit
Ang kvalitén på Byggmax så är det nog tveksamt om den håller ens den lägsta hållfasthetsklassen
Med lite tur och lite gallrande brukar man kunna få ihop en liten hög med regelvirke utan sprötkvist, svartkvist, toppbrott etc. Har man dessutom krav på skarpkantigt blir det svårare
Visst får man se upp med priserna på Byggmax men det ger en hint om vilken nivå priset bör ligga på.
Jämför man virkespaketens kvalitetsmärkning på Byggmax jämfört med andra bygghandlare ser man ofta att Byggmax köper in lägre kvalité

Hur tolkar man kvalitetsmärkningen?

Högre siffra = högre hållfasthetsklass

Saxat från Wikipedia
Konstruktionsvirke (eller K-virke) är byggnadsvirke avsett för bärande konstruktioner Av denna anledning klassas konstruktionsvirke efter dess hållfasthet. Klassningen kan endera ske visuellt eller med en maskinell metod. Vid den visuella sorteringen ska faktorer som påverkar hållfastheten kontrolleras, exempelvis kvistar, röta, snedfibrighet och vresved. Med en maskinell metod görs istället ett icke förstörande böjprov. Konstruktionsvirke som sorterats endera visuellt eller maskinellt delas sedan in i hållfasthetsklasserna C14, C16, C18, C20, C22, C24, C27, C30, C35 och C40 enligt SS-EN 338. Siffrorna anger hållfastheten vid böjning parallellt med fibrerna. Konstruktionsvirke finns i Sverige med en tjocklek 22, 45 och 70 mm samt bredd 45, 70, 95, 120, 145, 170, 195 och 220 mm. För större dimensioner används ofta limträ.

Och högre "C-siffra" är bättre?
Vill veta vad jag ska glo på nästa gång jag ska köpa reglar.

Grett skrev:Saxat från Wikipedia
Med en maskinell metod görs istället ett icke förstörande böjprov. Konstruktionsvirke som sorterats endera visuellt eller maskinellt delas sedan in i hållfasthetsklasserna C14, C16, C18, C20, C22, C24, C27, C30, C35 och C40 enligt SS-EN 338.[/i]

Detta skulle jag nog vilja säga är fel, de flesta sågverk kör med något som kallas dynagrade ( http://www.dynalyse.se/sv/dynagrade#.T4UQaavKCT4 )
Det knackar på änden av biten och lyssnar på resonansen och det ger en klass efter detta.
De ställen jag besökt slutade med "stressen" som böj provaren kallades för 15-20 år sedan, vet bara ett ställe där det sitter en innan en scanner, det är hos en mkt stor limträ tillverkare.
Men detta sker nog bara på konstruktionsvirke, läkt ämnen i T-klass tror jag fortfarande sorteras manuellt (gjorde i alla fall det 8 år sedan när man stod med denna skit)

Det finns ju även möjlighet att röntga virket när den går genom en scanner men nu