Visa ord ekstam!
Ja, och som jag skrev tidigare så är det ju inga hemligheter hur man gör, allt står ju på tillverkarnas hemsidor. Eller i alla fall det mesta.
Här finns det för övrigt en hel del matnyttigt om gjutning, armering, formsättning med mer:
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2429
Armering:
Sprickarmering av plattan syftar främst till att förhindra att plattan spricker medan den brinner. Småsmåsmå sprickor blir det i alla fall men det behöver ju inte vara så man vrickar fötterna när man går på plattan.
Ett enkelt 6150-nät är ett bra exempel på sprickarmering. Det läggs alltså i det här exemplet direkt ovanpå gv-slangen. Inga armeringsstöd. Enkelt och rationellt.
Näten brukar man skarva med ca två rutors överlappning och sen najar man ihop dom.
För att inte få fyrdubbla nät i skarvarna (hörnen på näten) så lägger man näten första raden från v till h, andra raden från h till v. Då får man bara tredubbla nät i skarvarna.
Skulle nu grunden vara exakt så lång att det blir hela nät hela vägen så får man väl kapa ett nät vartannat varv så det blir ett halvnät i var ände.
Bultsax är bra för att kapa ur för alla rör som sticker upp ur grunden.
Nät som ska kapas utanför grunden kan man ta med vinkelkapen, det är nog rationellare om det är mycket att kapa.
All armering ska egentligen vara täckt av betong åt alla håll, det är nämligen betongen som ger rostskyddet. Man pratar om "täckande betongskikt". Jag tror det handlar om bortåt ett par cm. Trots detta rekommenderar en del grundtillverkare att ytterkanten på armeringen ska läggas på den fasade delen av kantelementen. Här kommer alltså kanten av näten att utsättas för syre som ger rost. Rosten expanderar och gör att plattan spricker på lång sikt. Visserligen bara under syllen men i alla fall.
Det finns långa armeringsstöd som går från botten på kantbalken och upp till nätet. Mycket bättre lösning än att lägga näten på kantelementen.
Om näten ska läggas på armeringsstöd så är det lättast att bara lägga ut näten som dom är. Sen tar man hinken med armeringsstöd och kastar ut några här och var, knäböjer och monterar stöden upp och ner på nätet. Sen lyfter man bara nätet så att stöden "ramlar runt" åt rätt håll. Det är lättaste sättet att montera armeringsstöden.
Det finns nån film där man ser det nånstans här men jag vet tamejf*n inte var:
http://www.concretefloor.com/se/
Det finns två varianter av nät, dels dom som så att säga har nät ända ut, dels dom som har nät ända ut på en
gavel och en långsida. Trådarna fortsätter ut skarvbredden på de båda återstående sidorna.
Fördelen med dessa är att dom inte bygger lika tjockt i skarvarna.
Nackdelen är att man kan behöva vända runt och trixa lite extra för att få dom åt rätt håll eftersom dom inte är liksidiga men jag tycker nog att fördelarna överväger. Det är mycket som ska få plats på den där enda decimetern betong. Och glöm inte det täckande betongskiktet både under och över!
Ibland har man extra armering under bärande mellanväggar, tyngre kaminer etc. Allt sånt ska finnas med på ritningen!
Det var sprickarmering det.
Kantbalk:
Kantbalken ska bland annat bära upp huset, snölasten med mer. Dimensionering av kantbalk tycker nog jag att man bör överlåta på konstruktören.
Men kantbalken fördelar normalt sett en del av lasten in på plattan och här kommer några exempel på hur det går till.
En del konstruktörer lägger ett extra klyvt nät (5,3x1,15 m) onvanför sprickarmeringen. Detta läggs då på de sidor som har snölast, dvs alla sidor om man har valmat tak respektive enbart långsidor om man har ett vanligt sadeltak.
Det här extranätet läggs alltså ut ovanpå det undre, sen sätter man dit armeringsstöden och vänder runt på dessa genom att lyfta nätet.
Om både undre och övre nätet har samma delning så riskerar man att varenda armeringsstöd kolliderar med undre nätet. Jag kan därför rekommendera att näten har olika delning. Då hittar man alltid nånstans är stöden kommer igenom undre nätet utan att kollidera. Om undre nätet är ett 6150 så kanske övre kan vara ett 5100 eller nåt sånt men låt konstruktören avgöra det.
Skarvning av det övre nätet görs ev utan överlapp eftersom det nätet bara är avsett att jobba "inåt" på plattan. Kolla instruktionerna från konstruktören.
Nånstans över eller mellan de båda näten brukar det också vara inritat 2-3 st 12:or som övre kantbalksarmering. Kolla på de genomsiktsritningar som finns länkade här och var.
Ett annat sätt är villabygeln, VB 12 och VB20 beroende på hur hög kantbalken är. Det är en bit armering som är bockad så den börjar i inre/övre hörnet av balken, går ner, böjer utåt mot ytterkant där den böjer uppåt mot överkant för att slutligen böja inåt mot plattan. Den går sen ca 80-100 cm in på plattan innan den slutar. Det är alltså i stort sett en nia som ramlat ikull.
På sid två finns en bra bild på VB:
http://www.thuresson.se/websites/thures ... pt_low.pdf
På sid 3 finns en bra genomskärning på grund med kantbalk och VB:
http://www.thuresson.se/websites/thures ... 20ver2.pdf
Jag ser direkt ett klart fel på den bilden. Nån annan?
För övrigt är det tydligen 68 sidor som kanske kan vara intressanta.
Här är en annan variant:
http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmat ... 9132c05d6d
Men ta det med en nypa salt. Bland annat står det att man ska schakta "matjord och 80 m extra". Matjorden ska bort men 80 cm till? Då har man alltså schaktat kanske en meter djupt. En grund är normalt sett 30-40 cm plus makken = max 60 cm. Därav ska antagligen 2-3 dm vara över mark. Shaktdjupet blir ju då inga 80 cm.
Bygeln bygger alltså ihop kantbalken med plattan. Emellertid skulle den behöva komma i
kontakt med plattans övre del för att göra störst nytta men där finns normalt sett ingen armering. Nåja, det kan man inte göra så mycket åt, det är konsruktören som bestämmer hur det ska vara.
Hursom, kör man med VB består alltså kantbalken av undre och övre armering, oftast 12:or, i hörnen av VB. De långa skänklarna på VB går in i sprickarmeringen för att binda ihop kantbalk med platta precis som det där övre extranätet i beskrivningen här ovan. VB monteras oftast med c-c 60 cm.