Att göra platta på mark?

**#31** » 21:17:12, 22-02-2009

Du är mycket duktig på att förklara saker Robban pedagogisk och saklig, du skulle ha blivit en mycket bra maskin och bygglärare. Synd att vi inte hade såna när jag gick i skolan.

**#32** » 22:04:43, 22-02-2009

Kunde du inte skrivit detta innan jag gjorde min platta. Vad jag hade sparat tid... Det verkar som om jag gjort det mesta rätt. Men med vissa tips i denna tråden hade jag nog sparat en del timmar. Tyvärr hade jag ju ingen laser. Men det hade kanske lönat sig att hyra en ett par dagar.

Detta är guld för gör det självare som behöver en spark i ***** för att komma igång.
Bara du inte får mindre att göra nu när "alla" kan själva. :smile:

/Knut

P.s. Jag fick ju faktiskt en hel del bra tips innan jag började med min platta. (och under tiden) Tack för det! D.s.

**#33** » 23:03:43, 22-02-2009

Ojoj, 200 visningar på ett dygn! Detta var tydligen intressant.

JD, jag kan leta framöver om jag har några bra bilder.

David, jag har faktiskt jobbat som lärare. Dels på gymnasiet med elever som mestadels inte var ett dugg intresserade av nånting. Gjorde dock några programmeringsuppgifter åt de elever som låg före i en enligt mitt tycke jättedålig programmeringskurs som bara bestod i att skriva av kod utan nån som helst förklaring. Dom läste uppgifterna och blev mer och mer intresserade och sen jobbade dom som f*n med uppgifterna. Kunde knappt få dom att ta lunch. Och dom sa att dom lärde sig mer av det än av kursen i övrigt. Med mina uppgifter fick dom ju börja tänka själva. Och dom tänkte så det knakade och löste uppgifterna en efter en, ibland med lite (men bara lite) hjälp från mig.
Och sen har jag jobbat som lärare i programmering på en vuxenutbildning i Söderhamn i 3 veckor. Gjorde kursen helt och hållet själv på kvällarna på hotellrummet. Fick kanonbetyg på dels pedagogik, dels på engagemanget.
Men detta är svunna tider.

Knut, jag tror inte detta påverkar mängden jobb för nån av oss. Våra potentiella kunder på plattor hänger inte här och läser. Dom läser möjligen byggahus.se eller troligare alla artiklar om husbygge på expressen.se. Eller vad tror ni andra? Jag kan ta bort tråden om ni tror vi tappar jobb pga detta. Och jag kan avvakta med att ta bort den med nån vecka så att alla medlemmar hinner läsa först.
Vi som hänger här lär oss förhoppningsvis av varandra och blir därmed vassare på det vi gör.
Och jag har nu delat med mig massor, jag vill därför se mer kommentarer av er andra som gör plattor.

**#34** » 23:07:56, 22-02-2009

Robban: Där ser man, man lär sig något nytt varje dag tydligen.

**#35** » 23:45:11, 22-02-2009

Jahaja. Golvvärmen är på plats. Dags att provtrycka.
VVS AMA 98 förespråkar 30% mer än driftstryck vid provtryckning vilket innebär 3-4 bars tryck. Detta tryck skall hållas i minst en timme.
Trycket gäller om man vätskefyller systemet.

Vi tar ett par ord om vätskefyllda system först av allt:
Om det finns frysrisk innan huset är på plats och uppvärmt så ska systemet fyllas med frysskydd!
Vi har ett exempel härifrån där nån gjorde en platta, provtryckte och allt var frid och fröjd. Sen blev plattan stående ett par månader innan dom byggde vidare. Under tiden blev det fryskallt nån natt. Hela plattan förvandlades till dyrt och dåligt bärlagermaterial.
Töm vattnet med tryckluft och/eller fyll frysskydd!

Åter till provtryckning:
Vätska 3-4 bar under minst en timme.
Jag har tryckt med tryckluft istället, det går bra det med men man ska hålla en tiondel så högt tryck (dvs 0,3-0,4 bar) eftersom luft tydligen läcker mycket lättare. Dessutom är det en säkerhetsfråga eftersom mycket luft under högt tryck är farligt om det spricker nånstans. Vätska är inte lika farligt eftersom trycket sjunker till noll vid minsta lilla läck.
Glöm inte att rören på en 100-kvadratare (typ 400 meter 17x2) rymmer typ 52 liter, dvs som en mindre trycktank.

Men jag visste från början inte om det där med 0,3-0,4 bar så jag körde med 3-4 bar tryckluft. Ja, man har ju en traktor med kompressor ombord så då ligger det ju nära till hands att använda tryckluft.
Ja, det gick bra det också. Jag har i allmänhet tryckt från några timmar upp till en hel natt beroende på hur det har passat med övriga arbeten. Dessutom har jag ibland låtit trycket ligag kvar i systemet under gjutningen. Om gjutarna lyckas få hål på en slang så lär dom nog märka det då.
Jag har då lärt mig följande:
*Trycket sjunker alltid lite initiellt efter att jag fått ut fullt tryck. Jag tror detta beror på att slangarna i början sväller en anings av trycket. Man måste alltså kompensera med att vrida på mer luft efter nån halvtimme eller så.
*Trycket stiger när solen kommer fram och börjar värma slangarna. Här kan trycket stiga ganska mycket så det får man hålla reda på. Likaså får man tänka på att trycket kan skena vid gjutningen vintertid eftersom betongen då är varm.

På sista gjutningen så tömde vi systemet på tryck innan gjutning. Det var första och enda gången. Gjutarna tryckte tydligen till slangen med helikoptern vid slipningen så vi fick bila upp under gv-fördelaren och skarva. :slag:

Kostade 1600:- till rörmokaren! :slag2:

Vi pratade lite om olika c-c mellan rören. Man har ofta tätare c-c i våtutrymmen samt utefter ytterkanter (mot kantelementen) eftersom värmeförlusterna är större där.
200 respektive 300 c-c är ett exempel på vad det kan handla om.
Och så lägger man ofta varma änden på en slinga (dvs den ände som gv-fördelaren matar ut i) utefter ytterkanterna av samma orsak.

**#36** » 10:07:33, 23-02-2009

Lite bilder för att exemplifiera hade varit guld, men som sagt

T.ex. en skärningsritning skulle vara intressant att se..

**#37** » 11:40:03, 23-02-2009

Den där adressen ser ju minst sagt konstig ut. Som om ekorrar har lekt tafatt på tangentbordet.

Kortade ner kråkfotslänken för sidbreddens skull/J-A

Vi tar en annan som också ser ganska så konstig ut:
http://www.sundolitt.se/upload_images/2 ... 8ED349.pdf

En enklare adress:
http://www.thermisol.se/pdf/Grundbroschyr.pdf

Som synes så är det ju inga hemligheter. Alla tillverkarna har ju monterinngsanvisningar på sina hemsidor. Den som vill kan ju alltid goggla på "grundläggning" eller på "kantelement" eller nåt sånt.
Och broschyrerna innehåller ju ofta både bilder från byggarbetsplatserna och sprängskisser etc.
Läser man texterna så är det inte svårare än att hänga upp en tavla på en trävägg. Riktigt så är det väl inte. :grin:

Om nån vill så kan jag skriva några rader om armering ikväll men nu har sista mackan åkt kana ner i kakluckan så det är väl dags att knata ut igen och göra lite nytta istället.

Kommentarer om det här med att "sprida" hur man gör och om att ev ta bort tråden så småningom när alla läst?

**#38** » 18:32:04, 23-02-2009

Ta för guds skull inte bort denna tråden!!

**#39** » 20:46:41, 23-02-2009

Robban_C skrev:Kommentarer om det här med att "sprida" hur man gör och om att ev ta bort tråden så småningom när alla läst?

Om någon skulle lägga upp hur man kaklar ett badrum eller bygger en bro så tror jag varken att den lokala plattsättaren eller PEAB skulle få någon marginellt större konkurrens.

Att berätta hur man gör saker och hur man ska tackla olika problem åsidosätter ju inte behovet av något som alla yrkesmän/kvinnor behöver: ERFARENHET!

-ekstam

**#40** » 10:30:46, 24-02-2009

Visa ord ekstam! :thumme:

Ja, och som jag skrev tidigare så är det ju inga hemligheter hur man gör, allt står ju på tillverkarnas hemsidor. Eller i alla fall det mesta.

Här finns det för övrigt en hel del matnyttigt om gjutning, armering, formsättning med mer:
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2429

Armering:
Sprickarmering av plattan syftar främst till att förhindra att plattan spricker medan den brinner. Småsmåsmå sprickor blir det i alla fall men det behöver ju inte vara så man vrickar fötterna när man går på plattan.
Ett enkelt 6150-nät är ett bra exempel på sprickarmering. Det läggs alltså i det här exemplet direkt ovanpå gv-slangen. Inga armeringsstöd. Enkelt och rationellt.

Näten brukar man skarva med ca två rutors överlappning och sen najar man ihop dom.
För att inte få fyrdubbla nät i skarvarna (hörnen på näten) så lägger man näten första raden från v till h, andra raden från h till v. Då får man bara tredubbla nät i skarvarna.
Skulle nu grunden vara exakt så lång att det blir hela nät hela vägen så får man väl kapa ett nät vartannat varv så det blir ett halvnät i var ände.

Bultsax är bra för att kapa ur för alla rör som sticker upp ur grunden.
Nät som ska kapas utanför grunden kan man ta med vinkelkapen, det är nog rationellare om det är mycket att kapa.

All armering ska egentligen vara täckt av betong åt alla håll, det är nämligen betongen som ger rostskyddet. Man pratar om "täckande betongskikt". Jag tror det handlar om bortåt ett par cm. Trots detta rekommenderar en del grundtillverkare att ytterkanten på armeringen ska läggas på den fasade delen av kantelementen. Här kommer alltså kanten av näten att utsättas för syre som ger rost. Rosten expanderar och gör att plattan spricker på lång sikt. Visserligen bara under syllen men i alla fall.
Det finns långa armeringsstöd som går från botten på kantbalken och upp till nätet. Mycket bättre lösning än att lägga näten på kantelementen.

Om näten ska läggas på armeringsstöd så är det lättast att bara lägga ut näten som dom är. Sen tar man hinken med armeringsstöd och kastar ut några här och var, knäböjer och monterar stöden upp och ner på nätet. Sen lyfter man bara nätet så att stöden "ramlar runt" åt rätt håll. Det är lättaste sättet att montera armeringsstöden.
Det finns nån film där man ser det nånstans här men jag vet tamejf*n inte var:
http://www.concretefloor.com/se/

Det finns två varianter av nät, dels dom som så att säga har nät ända ut, dels dom som har nät ända ut på en gavel och en långsida. Trådarna fortsätter ut skarvbredden på de båda återstående sidorna.
Fördelen med dessa är att dom inte bygger lika tjockt i skarvarna.
Nackdelen är att man kan behöva vända runt och trixa lite extra för att få dom åt rätt håll eftersom dom inte är liksidiga men jag tycker nog att fördelarna överväger. Det är mycket som ska få plats på den där enda decimetern betong. Och glöm inte det täckande betongskiktet både under och över!

Ibland har man extra armering under bärande mellanväggar, tyngre kaminer etc. Allt sånt ska finnas med på ritningen!

Det var sprickarmering det.
Kantbalk:

Kantbalken ska bland annat bära upp huset, snölasten med mer. Dimensionering av kantbalk tycker nog jag att man bör överlåta på konstruktören.
Men kantbalken fördelar normalt sett en del av lasten in på plattan och här kommer några exempel på hur det går till.

En del konstruktörer lägger ett extra klyvt nät (5,3x1,15 m) onvanför sprickarmeringen. Detta läggs då på de sidor som har snölast, dvs alla sidor om man har valmat tak respektive enbart långsidor om man har ett vanligt sadeltak.
Det här extranätet läggs alltså ut ovanpå det undre, sen sätter man dit armeringsstöden och vänder runt på dessa genom att lyfta nätet.
Om både undre och övre nätet har samma delning så riskerar man att varenda armeringsstöd kolliderar med undre nätet. Jag kan därför rekommendera att näten har olika delning. Då hittar man alltid nånstans är stöden kommer igenom undre nätet utan att kollidera. Om undre nätet är ett 6150 så kanske övre kan vara ett 5100 eller nåt sånt men låt konstruktören avgöra det.
Skarvning av det övre nätet görs ev utan överlapp eftersom det nätet bara är avsett att jobba "inåt" på plattan. Kolla instruktionerna från konstruktören.
Nånstans över eller mellan de båda näten brukar det också vara inritat 2-3 st 12:or som övre kantbalksarmering. Kolla på de genomsiktsritningar som finns länkade här och var.

Ett annat sätt är villabygeln, VB 12 och VB20 beroende på hur hög kantbalken är. Det är en bit armering som är bockad så den börjar i inre/övre hörnet av balken, går ner, böjer utåt mot ytterkant där den böjer uppåt mot överkant för att slutligen böja inåt mot plattan. Den går sen ca 80-100 cm in på plattan innan den slutar. Det är alltså i stort sett en nia som ramlat ikull.
På sid två finns en bra bild på VB:
http://www.thuresson.se/websites/thures ... pt_low.pdf
På sid 3 finns en bra genomskärning på grund med kantbalk och VB:
http://www.thuresson.se/websites/thures ... 20ver2.pdf
Jag ser direkt ett klart fel på den bilden. Nån annan? :grin:

För övrigt är det tydligen 68 sidor som kanske kan vara intressanta.
Här är en annan variant:
http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmat ... 9132c05d6d
Men ta det med en nypa salt. Bland annat står det att man ska schakta "matjord och 80 m extra". Matjorden ska bort men 80 cm till? Då har man alltså schaktat kanske en meter djupt. En grund är normalt sett 30-40 cm plus makken = max 60 cm. Därav ska antagligen 2-3 dm vara över mark. Shaktdjupet blir ju då inga 80 cm.

Bygeln bygger alltså ihop kantbalken med plattan. Emellertid skulle den behöva komma i kontakt med plattans övre del för att göra störst nytta men där finns normalt sett ingen armering. Nåja, det kan man inte göra så mycket åt, det är konsruktören som bestämmer hur det ska vara.
Hursom, kör man med VB består alltså kantbalken av undre och övre armering, oftast 12:or, i hörnen av VB. De långa skänklarna på VB går in i sprickarmeringen för att binda ihop kantbalk med platta precis som det där övre extranätet i beskrivningen här ovan. VB monteras oftast med c-c 60 cm.

**#41** » 13:16:21, 24-02-2009

Ok..

Hur är det med kostnaderna för en sån här platta, t.ex. kostnad för en typisk 100m2 platta utan pålning och annat extra.

Priset varierar ju förstås kraftigt men något ditåt ens?

Så en annan sak ännu. Vilket är vanligare i sverige luftrör eller vattenslang för att värma upp plattan?

**#42** » 13:56:45, 24-02-2009

Vattenburen gv är nog det i särklass vanligaste.

Priset varierar nog ganska så mycket beroende på förhållanden (var i landet norr/söder, hur mycket isolering etc) men med 2 dm isolering så ligger nog priset här hos oss nånstans runt 160-170 000:- exkl moms för en färdig platta. Då ingår allt mtrl, VA, golvvärme etc och man får nog anse att tomten ska vara ganska så plan och inte kräva alltför mycket pyssel (pålning, utfyllning, långt till VA-serivs). Lite pyssel är ok men en renodlad sluttningstomt kostar nog lite till.
Vad säger ni andra, känner ni igen prisbilden?
Hur påverkas prisbilden av var i landet man bor?
Jag kan ju tänka mig att behovet av isolering öka ju längre norrut man kommer och jag vet att behovet av randisolering ökar när man kommer norrut. Här brukar vi bara randisolera hörnen.

**#43** » 18:02:27, 24-02-2009

Bra skrivet!
Pedagogiskt minst sagt. Kul att du varit lärare oxå var nog passande.Har oxå varit vikarierande lärare på gymnasienivå, samtidigt som jag gick på samma gymnasie, slå det ni

Men jag är bara pedagogisk i tal i skrift så brukar jag rodda till det av någon anledning

Håller även med ekstam, bara för att det finns recept på internet så är jag inte intresserad av att laga mat

Tror nästan att de var meningen som ett skämt det där någon sa att alla skulle göra platta själv nu.

Så fortsätt är nyttig att det finns en sån här tråd oxå.

Lasse

**#44** » 20:37:06, 24-02-2009

Jag har inte så stor koll på prisbilden men har för mig att en platta till en villa med golvvärme ligger på ca 1100kr m2 här.Sen tror jag att det tillkommer en del för schaktjobb om det krävs mycket av den varan .

**#45** » 10:36:49, 25-02-2009

hallå robban!

missat tråden men nu har jag äntligen hittat den

Nu blir de läsning!

edit: Gudomlig läsning! personer som du robban gör att en som jag lekman får inspiration! dubbeltumme upp för det! :thummar: