Att göra platta på mark?

[Robban_C]

Här finns lite om Leca under grunder:
http://www.maxit.se/?id=2163
Jag har dock ingen egen erfarenhet av det och skulle inte göra det om inte konstruktören sagt så.

[Marcus]

dv-brunnen har där en bakslagsventil till dräneringen.. Räcker med en brunn och ett utlopp..

Kanon ju, visste inte att det fanns!! Löser ju även problmet med returvatten upp i dräneringen när du kopplar till kommunalt...

Bra!!

Tillägg efter 1 minut(er):

Marcus förordar dubbla system hela vägen och det är naturligtvis det allra bästa men man ska få kunden att betala för det också. Bara den där extra dv-brunnen kostar ju 1500 eller nåt sånt och så ska den ner också och ni vet ju hur kunderna kan vara ibland.

Då får nån annan gräva...

Nä men självklart, så är det ju, men man kan förklara risken kunden tar sen får som avgöra själva...

[Robban_C]

Nu har vi kommit till läggning av makadamen. Syftet med maken är att bryta kapillärdragningen av fukt upp mot grunden. Man lägger oftast 150-200 mm totalt. Oftast är det 16-32 man lägger.
Radonslangen har man lämpligen redan låst fast med högar av 16-32.

Är man så dum att man gör grunder med en liten maskin så är det oerhört viktigt att man gör en bygginfart som ger kortast möjliga flyttning av materialet. Helst ska man ha en bygginfart där bilen kan backa ända in till grunden. Bakhjulen ska i princip vara kant-i-kant med dränschaktet.
Av med lasset och medan han hämtar nästa lass (eller kassetten) så trycker man ut lasset och gör plats för nästa. Man orkar trycka ut förvånansvärt stora mängder bara på ett par minuter redan med en trehalva.
Har man väl fått ut så mycket material på grunden att man får plats "innanför" tippningen så är det bara att börja ösa ut nästa lass. Med en liten maskin så kan man köra över radonslangen bara man har någorlunda jämt före/efter så man inte har högt just över slangen och därmed trycker till slangen. Jag vet inte hur slangen klarar en större maskin. Nån annan som provat?
Vi fördelar makket över grunden och ser till att ha ett överskott i den ände som vi ska utgå ifrån. Sen kör vi därifrån med lasern. Vi kör till färdig höjd (fh) direkt eller nån cm över.
Vi lägger makk en bit ut ovanpå dräneringen. Sen återfyller vi med befintligt material utanför det eftersom makken annars "flyter ut" när man paddar om man går för långt ut.
När vi har fh är det dags att padda. Jag kör med en tung padda men minimivikt är ju 100 kg/dm lagertjocklek, dvs 200 kg. Min erfarenhet är att en 450 kg padda slår ihop makken mer och det borde ju innebära att det blir hårdare. Dessutom kan man gå ett varv extra på höga punkter och slå ner dom lite med en tung padda. En 200 förmår inte göra så mycket åt det.
Eftersom makken är lagd till fh och man sen slår ner den 2-3 cm så får man lite höjd till ett avjämningslager. Vi brukar lägga makadam 4-8 som avjämning. Vi lägger ut det i högar med grävaren, drar ut dessa lite grovt med planerskopan och sen stryker vi ut det manuellt med asfaltsraka. Använder lasern inställd på högsta känslighet. Framförallt runt kanterna är det synnerligen noga att man hamnar rätt i höjd, annars blir det fula glipor överallt mellan kantelementen. Dessutom ökar betongåtgången eftersom gjutarna lägger betongen efter det kantelement som är högst.
Nån meter innanför kantelementen kan man nog sänka precisionen något men vi brukar i alla fall försöka ligga någorlunda bra.

[Marcus Atlas Kjellkvist]

De har vatt väldigt intressant o läsa dina inlägg Robban. Vi gör mer eller mindre exakt lika dant. De som skilljer störs e schakten. När jag schaktar har jag laser på maskinen. Men just för dränen kör jag på frhand o knäcker botten lite. Så de blir ett fall till dränen under plattan en bit in. ca 2m. Senn kör jag även dränets fall på frihand. Änsålänge har de vatt kanon. Man går ju o kontrollerar sig själv för o se om man lyckats. Då har man gjort både schkten o anvisningen till dränen.
Sen lägger jag in instick på unjefär vart va skall upp. De sjusterar jag i makadamen.

[Robban_C]

Du lägger alltså schaktbotten lite högre mitt på?
Ja, jag har sett det på en del ritningar men jag har inte gjort så. Jag tror det är enklast att lägga plan schaktbotten efter lasern.
Men man skulle ju kunna styra ytterkanterna efter lasern och sen bara göra något högre mitt på. Skulle ju spara några ton makk.

Ang VA kan man ju undra varför det ska vara så förba**at mycket avlopp överallt?
Jag drar för övrigt kv-rören i samma schakt som avloppen (dvs under grunden). Vv-rören drar jag i försänkta rännor (tigersåg!) ovanpå friggon.
Behöver vi gå in på monteringen av själva grunden?

[dogen]

Det blir spännande att höra lite tips och ideer kring det här med fall mot golvbrunnar samt slutarbetet av plattan. Det har jag verkligen ingen koll på.

Skall försöka hinna gjuta en platta på drygt 70m2 i sommar och hade tänkt mig två golvbrunnar (en under varje bil) men det finns säkert betydligt bättre ideer och framför allt förslag på hur man skall gå till väga.

[adahlm]

Vv-rören drar jag i försänkta rännor (tigersåg!) ovanpå friggon.

Går även mycket enkelt med en sån här..


Smälter sig genom väldigt snabbt och minskar städarbetet märkbart. Spåret är så tätt att en slang med 28mm skyddsrör hålls i spåret.
Förstås är ju 400€ / 4000kr lite väl mycket att satsa på ett verktyg som man behöver bara nån gång i året, men såna borde väl finnas att hyra?


Är det någon praktisk skillnad om man har kv-slagarna under isoleringen eller inte?

[Robban_C]

adahlm, ja det blir lite att städa efter tigern, det måste man hålla med om. Men 4 flagg? Nä, jag står över för dagen. Lägger hellre 4 flagg på nån av maskinerna.

Med kv under plattan och vv uppe i varma delen så minskar tiden man behöver spola för att få fram varmt respektive kallt vatten. Man får ju tänka på vilka temperaturer grunden håller på de olika "höjderna".

dogen, jag lägger brunnarna nån cm under kantelementen, sen överlåter jag detaljerna såsom fall etc till gjutarna. Dom gör fall sista metern mot brunnen, sen brukar kakelgubbarna flytspackla (eller vad dom nu gör) så fallet blir bra hela vägen.
Hur gör ni andra?
Och hur gör ni när det är garagegolv, dvs inte ska flytspacklas?

Jag kan fortsätta skriva lite till senare ikväll om kantelement, isolering etc.

[Ville]

Nån som har fler tips på "foam cutters" ? Lite sugen på en som kan skära 100mm iso. Blir en väldig massa skärande på en stor platta med 300mm iso och massa rör. Tacksam för tips ,Har försökt leta men är inte så duktig att söka på nätet

Vh ville

[Robban_C]

Det vill jag också veta mer om.
Jag brukar köra ur för rören med tiger eller med handjagad sticksåg. När skivorna slutgiltigt är på plats så trycker jag ner lite fogskum i botten på de hål som är mellan friggo och rör. Det räcker med skum i botten, det jäser upp så mycket annars.

Kapar skivorna i mått gör jag med fogsvans.
Eller rättare sagt så brukar jag försöka sätta min inhyrda grovis på det eftersom det är så tråkigt.

Lite fakta om att skära friggo:
http://en.wikipedia.org/wiki/Hot-wire_foam_cutter

Och så hittade jag en intressant sida:
http://www.rabita.se/
Jag citerar:
"Om du gjuter t.ex. husgrunder så skär du ut kantbalkar och burspråk mm. ur cellplastblock."
Jag måste nog läsa på lite mer.

[Ville]

Vore ju smått fantastiskt med en handhållen skärare ! kanske tom med batteri

[Marcus Atlas Kjellkvist]

De där med urskrning i friggoliten för bärande vägg. Vi hade det så här. Först va de kantelementena. Sen va de utmätning på vart bärande väggar gick. Då la man MX-friggolit just där de va bärande. Sen fick man fylla utrymmena som va kvar med vanlig friggolit. Nästa lager så hade man cc måttena igen på bärande väggar. Då skulle urjacket va 40cm. Då hade man ju linjer att följa efter där man inte skulle isolera. Då blev de ju automatisk en betongbalk.
Försöka förklara detta när jag ser de i huvudet. De e inte lätt.

[adahlm]

Har inte själv prövat men en lödpistol från t.ex. biltema och en stadig koppartråd lär ska kunna skära EPS.

[Robban_C]

Har inte själv prövat men en lödpistol från t.ex. biltema och en stadig koppartråd lär ska kunna skära EPS.

Frågan är bara hur snabbt det går. Jag får en känsla av att den varianten går alldeles för sakta. Man vill ju kunna klyva en 2,4-meters skiva på bara några sekunder.


Till grundmontering:
Egentligen är det ganska rättfram. Alla tillverkarna har monteringsinstruktioner ute på nätet men jag kan ta det lite kort i alla fall.
Jag ställer ut alla hörn och mäter in dom ett efter ett mot utsättningen och inbördes. Glöm inte diagonalmätningen!
Vi gör detta mycket noga så att grunden ska bli exakt i mått. Det tar faktiskt inte många minuter extra. Med facit i hand så är det väl tur eftersom det i efterhand har visat sig att snickaren som byggt hus på de fyra senaste grunderna vi gjort monterar syllen bara genom att mäta avståndet mot kanten på grunden. Han har alltså aldrig mätit inbördes mått på syllen utan bara förlitat sig på att grunden har stämt.
Och trots detta har alla väggblocken vid leverans passat utan problem. Det får man ju ta åt sig lite av.

En sten i varje hörnelement så dom ligger kvar. Kontrollmät igen.
Mäter man inte så vet man inte!
Lägg ut alla (merparten) av kantelementen så dom är ungefär.
Sen sätter vi en spik i varje hörn omedelbart innanför betongen. Ett färgat murarsnöre spänns upp hela vägen runt grunden på spikarna, sen är det bara att börja räta upp alla kantelement. Har man varit riktigt noga när man lagt ut 4-8 så är det rena motorvägen att ställa kantelementen.
Det sista elementet på varje sida måste vanligen kapas. Mät upp, märk på med blyerts (timmermanspenna) eller ritsa med knivspetsen. Kapa betongen med vinkelkap och diamantskiva.
Märk på samma sätt upp friggodelen av kantelementet och kapa med fogsvansen.
Jag brukar kolla om de övriga ändarna är fasade, i såna fall gör jag samma fas i kapänden med vinkelkapen, man vill ju att alla skarvar ska se lika ut.
Dubbelkolla att alla väggar är raka genom att syfta längs med. Sätt hajtänder i överkant. Kolla igen att dom är raka och sätt sen spikbleck längre in på kantelementen. Kolla igen att dom är raka.
Ja, sen är det bara att börja lägga ut isoleringen.

Tillägg efter 37 minut(er):

När första lagret isolering är lagd så kan man börja stödfylla utsidan av kantelementen.

När isoleringen är lagd kan man börja lägga armeringen i botten av kantbalken. Oftast är det två st 12:or som ska ner. 12:or skarvas med minst 48 cm överlapp om jag minns rätt.
En sån där "spiralmoj" för najningen är svårslagen.

När golvvärmen ska ut så är det bra om man har målat ut alla mellanväggar med spritpenna på friggon. Om mellanväggarna är 70 mm så ser man till att ha en 45x70-regel att måla efter. Snabbt och effektivt.
Sen är det dags att lägga golvvärmeslangen.
En del konstruktörer lägger golvvärmen ovanpå sprickarmeringen. En del lägger golvvärmen under. Dom som konstruerar de grunder vi gjort på sistone lägger rören underst.
Först sätter vi upp värmefördelaren. Slår ner ett par 12:or ner i undergrunden (nu är det bra att minnas var avloppen går) och hänger fördelaren i.

Några tips om golvvärme:
Golvvärmevinda är ett absolut måste. Det sparar massor av tid och bekymmer.
Rören ska ju läggas på ett visst c-c, ofta två olika c-c. Jag målar på de båda måtten på dojorna med spritpenna, från tårna och bakåt.
Ut med fästskenor, ut med slang, mät c-c med dojorna och trampa ner slangen i fästskenorna. Gör man det på rätt sätt så kan man i stort sett jobba stående hela tiden. Fel sätt och man får krypa omkring på knäna hela dagen. Men kiropraktorn blir glad.
En grund på 100 m2 lägger man utan vidare golvärme på en dag om man är två, en som sätter ut fästskenorna och målar mellanväggar och så jag som lägger slangen.
Det blir trångt runt gv-fördelaren så där får man oftast tänka till lite extra. det är bra att ha rörstöd där för att få till en snabb och smidig böj uppåt.
Om slangen pekar uppåt där den vänder spelar inte så stor roll, det rår armeringen på då den kommer dit.

[JD400]

Mycket intressant läsning Robban! Lite bilder för att exemplifiera hade varit guld, men som sagt, mycket bra beskrivet! Till och med en amatör som jag fattar det mesta!