Vedklyv till grävmaskin

[Rolle Grop]

Hallåj
Skall passa på att kolla om någon har några tips hur man gör en stadig vedklyv till grävaren, tänkte svetsa ett kors på ett b20 fäste (när snålman(jag) hittat nått tillräckligt billigt).
Har en massa ved som är för grovt för flistuggen, tänkte att klyva ner veden genom att lägga den mot schaktbladet, och klyva mot mig.
Vad använder man till klyvkorset, duger vanligt "bondjärn" eller är det special till sånt????
Har en fråga till, hardox- är den hård att skära och slipa i???, har några 6mm plåtar som jag tänkte svetsa en "lång" smal sk gjutskopa av, 6mm låter kanske klent till detta men den ska bara flytta lite flis och sitta på en liten trima lastare, (ca 80 bred och 120-150 lång och 50 sjunkande till ca 30cm hög). om den (hardoxen) är tungjobbad kanske det lönar sig att leja ut jobbet.
Hoppas nån har erfarenheter av detta.
Ps testade att klyva lite med skopan igår och det gick väl sådär men stocken tenderade att glida på bladet ibland , tror att ett klyvkors styr och håller i bättre, vill ju inte få stocken i nyllet.
Mvh Rolle.

[ja-bond77]

Mycket intressant! Tänkte själv bygga precis samma fundering på min grävlastare. Det är inte så ofta man hugger grova träd till ved så det är således ganska lite användning för någon mer avancerad klyv. Dessutom är det inte så många som tar över 70 cm grova träd....

Hade i så fall tänkt slänga en stock eller nåt framför stödbenen och låta dem ta mot klyvkraften. Någon sorts styrning av stocken borde man nog få till så att den inte slinter. Skickar med lite skisser från när det begav sig...vet inte om de är förståeliga...

Jag fastnade sist och slutligen för att gå in för skruvklyvningssystemet i alla fall. Tanken var att montera det i stockgripen på mitt skogsvagn. Pga olika orsaker(främst snålhet ) så blev det att arbeta om den till en enklare, vanlig modell(se bild) med start och stopp via traktorns elstyrda kraftuttag.

Hardox skillnad till vanligt järn(gällande bearbetning) är väl vad jag vet endast att det krävs betydlig större bockningskrafter. Kapning med kaptrissor är kanske lite långsammare men med inox-skivor är det väl ingen större skillnad? Vad gäller gasskärning och elektrod/mag-svetsning, ingen skillnad(som jag märkt åtm).

Största orsaken till att bygga klyvjärnet av hardox är om man är rädd att man ska kröka det t ex vid flyttning av stockar i sidled. Själva klyvningen klarar man bra med vanligt bondjärn. Eventuellt kan man dra en sträng med hårdmetallelektroder längst fram på bettet.
Jag skulle nog undvika att svetsa på ett kors, åtm i början. Skulle tro att det blir svårt att justera höjden under klyvningen så att det inte klyver ut till sidan. Däremot, om man märker att det går till sidan uppifrån sett så kan man säkert justera det enkelt genom att svänga grävaren lite(i förh till schaktbladet) om man inte har rototilt vill säga.

[Tomasb]

Jag använder mig av en plåt påsvetsad på en tand som jag sätter på tjälkroken, och klyver sen mot bladet. Har inte provat med ett kryss. Problemet är om det är halvgrovt och mycket kvist, då vill det gärna bli bara halva längden klyvet. Men om man vänder och tar från andra sidan så får man ju hela kluven. Löv går i regel bättre än barr, men så är det väl jämt. Sen ska man inte ha längre än 3m längder. Du bör du nog sikta på nåt tåligare än blötjärn

[nixs]

När jag byggde min vedklyv, visserligen en traditionell modell men ändå så använde jag mig av ett begagnat skopstål, det var i mesta laget, gasen tog slut i verkstaden och det gick till 15 kapskivor till stora kapen för att dela det i tre bitar. (Byggde 3 stycken när vi ändå var i gång) Sedan så fräste jag ner själva eggen, tog en hel dag ochändå så hade jag speciella hårdmetallplattor för just extremt hårda material. Vi brukade ha de plattorna till att vässa brytknivarna från betongfabriken i närheten. Dvs de knivar som knäckte isär Keystone-blocken. Men det blev bra när det blev färdigt och det var helt klart värt det! har missat ett par spik i ett par stockar och de gick av utan ett märke i kniven! Annars så går det med en bra stabil fräs och hårdmetallverktyg /( fräsar) fräsa i Hardox 400, men över det så börjar det bli problematiskt!

[matsibacken]

Jag kör normalt klippklyv (giljotin) upp till 25 cm diameter men klippklyven har problem därutöver. Jag har funderat på att använda grävaren för de grövre stockarna. Jag testade att med tandskopan försöka klyva en grov stock men problemet är att stocken rullar undan innan den klyvs.

Jag funderar på att bara göra en hållare så att stocken ligger still på marken och sedan klyva den med tänderna. Jag tror att det ska gå.

[Tomasb]

Jag kör normalt klippklyv (giljotin) upp till 25 cm diameter men klippklyven har problem därutöver. Jag har funderat på att använda grävaren för de grövre stockarna. Jag testade att med tandskopan försöka klyva en grov stock men problemet är att stocken rullar undan innan den klyvs.

Jag funderar på att bara göra en hållare så att stocken ligger still på marken och sedan klyva den med tänderna. Jag tror att det ska gå.

Hur menar du med rullar undan??? klyver du dom på "bredden"??

[matsibacken]

Jag la stocken framför maskinen (tvärsöver) och satte alla tänderna i den för att klyva den genom att trycka ner tänderna. Det är då den rullar undan istället för att klyvas. Jag tror den skulle klyvas om den låg still, kanske inte längs hela längden men åtminstone delvis. Kanske borde tänderna slipas lite vassare.

En riktig sax istället för skopa vore kanske det bästa för att både klyva och klippa men då blir det ju lätt komplicerat.

Väsentligt ämne, ved och grävmaskiner!!

[Rolle Grop]

Hallå
Oj vad trevligt med sånt gensvar, skall kolla skisserna hemma på en större skärm senare.
Tackar å det mjukaste så länge.
Mvh Rolle.

[ROLF DAHLBERG]

Så har gorde jag och de funkade bra

[ErikPetersson]

Lade ihop trådarna /ja-bond77

Här har inte skrivits på evigheter men har heller inte hänt så mk.
Diket rinner på fint så jag tror det klarar sig sålänge. Ett rör nedströms på grannes tomt är nästan täppt så när detta är rensat kommer det inte att vara några problem tror jag. Beträffande tandskopan som jag var inne på att skära ned tidigare så köper jag nog en ny istället. Den är ganska bred (ca 80 cm) och har rättså knasiga mått så det blir ett helsikes kapande och svetsande för att få den bra.
Har knappt kört nånting pga. kyla och väder. Lite snöskottning bara.
Ikväll byggde jag dock en lite gjejj för att testa om det går att klyva ved med maskinen.
Är själv tveksam till om det kommer att fungera men man måste ju prova.




Tanken är att dra klyvkniven mot sig och hålla emot med bladet.

Färdigt fäste från Thorens i Kil och ett plattjärn.








Mycket gnuggande med vinkelslipen för att få till en egg. Använde skopstål i skäret.







Kapat i 15 graders vinkel och finputsat. Plattjärnat fastsvetsat på fästet.











Så gott som klart! Skall bara slipa lite på svetsarna kring skäret och grada av lite kanter å ev. måla sen blir det provkörning i veckan.
Får se hur det går. Är det helt kass behövde jag ändå en platta på fästet till en annan grejj så det gör inte så mycket.

[dogen]

Finns någon film på nätet med en stor grävare och liknande konstruktion. Han rullade fram stockarna mot schaktbladet och klöv sedan vad som såg ut att vara 4m-bitar.

[Robban_C]

Jag tänker på kraften hos vedklyven kontra grävkraften hos en liten grävare och vill då påstå att det fungerar med lättkluven ved men det kommer inte att fungera med kraftig eller vresig ved.

Sen är det också en fråga om det är rationellt jämfört med en vanlig klyv? Men det är ju en intressant idé.


Ett tips:
Hydraulhammare med mejselspett! Då spelar det inte längre nån större roll om man klyver längs eller tvärs fiberna i veden. Spettet går igenom i alla fall
Men det kostar ju en slant förstås.

[ErikPetersson]

Finns någon film på nätet med en stor grävare och liknande konstruktion.

Den tror jag jag har sett, det jag är lite orolig för med denna är att det faller på maskinstorleken.

Jag tänker på kraften hos vedklyven kontra grävkraften hos en liten grävare och vill då påstå att det fungerar med lättkluven ved men det kommer inte att fungera med kraftig eller vresig ved.

Det blir inga 7 ton i klyvkraft iallafall, det kan vi nog vara rörande överens om Vresig ved är nog bara att glömma.

Tänkte se hur långa och grova stockar den klarar, sen ev. laborera lite med längden på kniven. Frågan är om/hur det går att klyva loss bitar ur en lång grov stock med en kort kniv? Man kan sannerligen ifrågasätta om detta är speciellt rationellt, men det är mera att se som ett experiment.

En skruvklyv anses ju livsfarlig i en manuell klyv och det är den säkert oxå men till en minigrävare tror jag det skulle vara den effektivaste att klyva stockar med, möjligen hydraulhammaren undantagen?

http://www.youtube.com/watch?v=pSjrBDY1PNQ

Säkert inte gratis men får man tag på en skruv så vore det kul å prova bygga en.

[stegmaster]

Nei detta prinsippet tror jag inte på.
Verkar ju inte funka på en 13 tonnare (eller vad det nu er), så knappast på en 4t.
http://www.youtube.com/watch?v=CTdCuPtT ... re=related

[Robban_C]

Stegmaster:
Jag har sett nån film på tuben med en maskin i 13-15-tonsklassen. Den klöv stockar i den där storleken och det gick jättebra. Antingen är den här maskinen för klen, yxan fel utformad eller så skiljer det på vad det är för ved.

Klyvning med en fyrtonnare går säkert bra i lättkluven ved. Erik, du kan ju förslagsvis börja med asp, fungerar inte det så behöver du ju inte prova fruktträd heller.

Skruven fungerar bevisligen. Jag tvivlar på att hammaren fungerar i så där stora stockar, den äter sig nog ner i stocken men den bryter inte isär tillräckligt mycket. Möjligen att det kan fungera i asp som är lättkluvet och i ek som är hårt nog att spricka långa sträckor. Seg björk tror jag inte går bra med hammaren om man inte gör ett annorlunda "klyvspett".

Skruven i stubbarna ser ju intressant ut, dels för att kunna dela på stubbarna så att dom torkar så man kan elda upp dom istället för att betala tippavgifter.
Dels kan det ju vara intressant om det skulle gå att dela stubbarna så man kan göra ved av dom.

Men jag ser ett till användningsområde för skruven. Ska man ta upp grövre stubb med liten maskin så har man att göra. Alla som tagit upp en halvmeterstor björkstubbe ur lerjod vet vad jag menar. Det är inte ovanligt att det tar en halvtimme per stubbe med sådana förutsättningar och det kan ibland ta ännu längre tid.
Men en stubbe som är delad/sprucken på plats är betydligt lättare att ta upp. Ska man då rensa en tomt från stubb så kan det ju vara läge att larva runt med skruven och dela alla stubb. Sen byter man till tjältanden och tar upp dom och sen en tandskopa eller grip för lastning på kärran.
Det kanske kan vara nåt?
Jag får nog hålla utkik efter lite billiga bygga-själv-grejor.