Grus, sand 0-18 och allt vad det heter?

Grusprodukter
Några exempel på vad dom här sorterna används till.

Stenmjöl 0/2
Används till plattsättning

Stenmjöl 0/4
Används till plattsättning, samt som ytlager på fotbollsplaner, ridbanor och dyligt

Stenmjöl 0/8
Används till plattsättning, samt som ytlager på fotbollsplaner, ridbanor och dyligt

Stenmjöl 0/11
Används som ytlager på garageuppfarter och gårdsplaner

Kattskallar
Runda dekorationsstenar

Makadam 2/5
Används som halkbekämpning på trottoarer och gångbanor

Makadam 4/8
Används som halkbekämpning på trottoarer och gångbanor

Makadam 8/11
Används till grusgångar och gårdsplaner

Makadam 8/16
Används till grusgångar och gårdsplaner

Makadam 12/16
Används som asfaltsballast

Makadam 16/32
Används till dränering och täktdikning

Makadam 32+
Används som grov fyllning och dränering

Slitlager 0/16
Används som slitlager på grusvägar, samt som underlag för asfaltbeläggning

Bärlager 0/32
Används på grusvägar för att ge bärighet, samt som underlag för asfaltbeläggning

Fyllnadssand o.s.
Används till fyllning

Fyllnadsgrus o.s.
Används till fyllning

Fyllnadsgrus 0/10
Används som skyddsfyllning runt ledningar, samt som jordförbättring i lerjordar

Fyllnadsgrus 0/100
Används som förstärkningslager vid byggnation av vägar och industri planer

Mursand 0/4
Används vid murning, putsning och till sandlådor

Gjutgrus 0/8
Används vid gjutning och plattsättning

Singel 8/16
Används vid gjutning, dräneringar och infiltrationer

Singel 16/32
Används vid gjutning, dräneringar och infiltrationer

Sandningssand
Används som halkbekämpning på vägar

Sandningssand saltb
Används som halkbekämpning på vägar


Bergsprodukter
Några exempel på vad dom här sorterna används till.
Stenmjöl 0/2
Används som underlag till stensättningar

Slitlager 0/16
Används som slitlager på grusvägar


Bärlager 0/32
Används på grusvägar för att ge bärighet, samt som underlag för asfaltbeläggning


Makadam 2/7
Används som halkbekämpning på trottoarer och gångbanor

Makadam 7/11
Används till grusgångar och gårdsplaner

Makadam 16/32
Används till dränering och täktdikning

Makadam 32/64
Används som SJ-makadam, grov fyllning och dränering

Förstärkningslager 0/80
Används som förstärkningslager vid byggnation av vägar och industriplaner

Nu hänger jag riktigt med vad de andra pratar om. Tack så hemskt mycket för all information!

2/5 använder vi uteslutande till plattläggning. Lätt att dra bädd med och inga myror bär iväg med stenarna och bygger bon. 0/5 e. dyl. blir ofta ojämnt för att man får olika fördelning av 0-materialet och de större kornen, så det packas olika tätt.

... 0/5 e. dyl. blir ofta ojämnt för att man får olika fördelning av 0-materialet och de större kornen, så det packas olika tätt.

Ja, det har jag också erfarit med 0-8. Till slut har man bara 8 mm kvar.

[magloman]

Vet inte om det finns nån tråd med aktuella priser, hittar ingen.

Har iaf precis köpt ett lass(16 ton) med 0-18 och det kostade 110:-/ton exkl moms och transport.
Ingen rabatt eller dylikt.

Tänkte om nån ville veta vad det kostar på ett ungefär i dom här krokarna just nu.

Ok 85:-/ton kostar det här + m & f.

Makadamen ligger runt 130:-/t.

Har själv 8km till närmsta kross så det blir nån vända dit då och då.

/Christer

Bra med en tråd som beskriver dom olika produkterna som finns.
Jag saknar info om hur tjockt lager man kan ha och bör ha för dom olika storlekarna och för olika ändamål, tex utfyllnad, underlag inför gjutning, lager till grusplan för maskinuppställning mm.
Det vore väldigt intressant om någon kunnig ville dela med sig av kunskapen och skriva upp några exempel med tjocklek per lager samt hur mycket det ska packas.

Pris på bergkross 0-32 114kr /ton inkl frakt ca 30ton
Skåne ca 1 mil till materialet

Men en fråga. Är det någon som vet hur tvättad makadam tvättas.
Dvs om man sätter vattenspridaren på högen och låter gå medans man tar de övre lagret eller göra det på ett bättre sätt hos leverantören

Ingen aning, men på YouTube spolas krossen med stor mängd vatten under det att krossen roteras i roterande såll.
Själv har jag använd högtryckstvätten och ett vanligt plant 2-mans såll.

Låter man vatten bara "regna" på en hög med kross/sten, så blir materialet -inte- rent! I vart fall inte när jag gjort så... testat att låta regnet ta hand om en hög och en annan spolade jag vatten på... "meningslöst"...

Har provat med blötlägga i betongblandare, men det är inte mycket bättre än att låta det ligga på backen i regnet...
Kör man först blötläggning, sedan betongblandare och sist såll + högtryckstvätt; då blir stenen hyfsat ren (helt ren blir den inte!).

Skulle var intressant å se klipp från -riktig- tvätt av makadam och sten. (...man skulle kunna få idéer )

Väldigt intressant läsning, har oxå haft funderingar kring grus sorterna och vad dom är lämpligast till.

Det behöver väl spolas igenom rätt väl för att makadamen skall bli ren så väldigt tveksam till en vattenspridare uppe på högen

En liten kommentar:

Om man till en gårdsplan vill ha topp skiktet i 8-16 (inte för tjockt, pudra bara, annars blir det jobbigt för cyklar, barnvagnar etc),
lägg ca 5 cm 0-18 under, ovanpå t.ex 0-32.
Annars kommer 32 stenar att vandra upp till ytan med tiden.

Jag avråder från att ha topp siktet i mindre fraktion än 8-16, jag har haft själv 4-8, snyggt men det följer in i huset med skorna.


Edit: Givetvis skall 0-32 och 0-18 packas noga.

Vattenspridare uppe på.. funkar sådär.... behöver nog vara lite mer vatten per tidsenhet

Det där med grus och sand, en sak är vad det talas om mer allmänt men det finns också strikta definitioner, tyvärr inte en utan åtminstone tre som skiljer sig något. Tar man gamle hederlige Atterberg som är det som jag lärt mig så är sand något med en kornstorlek mellan 0,2 - 2 mm och grus från 2 till 20 mm. Finns det flera kornstorlekar går man på det huvudsakliga, sandig mo t ex. Vad en geolog anser vara grus och vad en grusgrop menar med samma sak kan alltså vara helt olika saker vilket kan vara bra att veta.

För att få fram vad man har för kornstorlek använder man såll för de grövre fraktionerna. Det fungerar inte för finmaterial som ler utan där slammar man i stället upp provet i vatten och ser hur mycket som sedimenterar efter viss tid. En snabbmetod för att få fram jordart är att prova att rulla jorden mellan händerna. Sand går inte alls att göra en rulle av, med mycket lera kan man få en tunn tråd.

En länk också:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kornstorlek