När man drog lite sömmar på plattjärnet så såg det bra ut men när jag drog fast en rundstav så blev det en spricka mitt i svetsen.
Är det skillnad imaterial som gör det?
Hoppas bilden kommer upp som den ska
Forumindex ‹ Verkstadsforum ‹ Verkstaden ‹ Svetsning
varför spricker svetsfogen? tig
16 inlägg • Sida 1 av 2
Ohoj!
För att vara första svets du gör så är det riktigt bra
Är det en rundstång du lagt på en plåt och svetsat fast så tror jag det är en krympspricka, svetsfogen har inte "bottnat" i fogen, och när det kallnar blir kraften för stark för svetsfogen.
Prova med 2 plåtar mot varandra, se till det blir hörn mot hörn, så du får ett "dike" att svetsa i på utsidan plåtarnas V. Rätt utfört så får du då en liten genombränning av svetsen på insida plåtarnas V, där du sen också svetsar, då garanterat sprickfritt (om materialet är svetsbart)
Mvh Rospigg
För att vara första svets du gör så är det riktigt bra
Är det en rundstång du lagt på en plåt och svetsat fast så tror jag det är en krympspricka, svetsfogen har inte "bottnat" i fogen, och när det kallnar blir kraften för stark för svetsfogen.
Prova med 2 plåtar mot varandra, se till det blir hörn mot hörn, så du får ett "dike" att svetsa i på utsidan plåtarnas V. Rätt utfört så får du då en liten genombränning av svetsen på insida plåtarnas V, där du sen också svetsar, då garanterat sprickfritt (om materialet är svetsbart)
Mvh Rospigg
Det där är en typisk varmspricka, det beror på segring ( att legeringsämnen/föroreningar i smältan, (tex krom, kol, nickel svavel mm) inte fördelar sig jämt under tiden som svetsen svalnar)... dessa samlas då där det är varmast (=i mitten) och när svetsfogen sedan krymper så bildas en spricka där.
Detta undviks genom att göra svetsfogen bredare än den är "djup" (på grund av värmefördelningen) ....och genom att välja tillsatsmatrial som passar grundmaterialet man svetsar.(på grund av legeringsämnena) Men kan också uppstå i några fler fall, men då är den oftast inte i mitten....
Jag kan gissa att fogen mot rundstången är djup men smal och att rundstången innehåller mera legeringsämnen än plåten...
Detta undviks genom att göra svetsfogen bredare än den är "djup" (på grund av värmefördelningen) ....och genom att välja tillsatsmatrial som passar grundmaterialet man svetsar.(på grund av legeringsämnena) Men kan också uppstå i några fler fall, men då är den oftast inte i mitten....
Jag kan gissa att fogen mot rundstången är djup men smal och att rundstången innehåller mera legeringsämnen än plåten...
Deus ex machina
Jo visst, å andra sidan kan man säga, fogen måste ha tillräcklig utbredning 
både på bredden OCH djupet, att laminera, exempelvis genom att svetsa fallande i fyra sekundmeter för att jämna ut en kluddi svets ÄR fusk.
både på bredden OCH djupet, att laminera, exempelvis genom att svetsa fallande i fyra sekundmeter för att jämna ut en kluddi svets ÄR fusk./Michael M
RuneStone skrev:Enda gången jag lyckats med det där var när jag la en tunn toppsträng med pinne för att snygga till.. den var just bredare än djup.
Då kom nog varmsprickan, du (eller någon annan) redan skapat i svetsfogen under , fram. Det är ganska vanligt att sprickan bara finns inne i fogen, inte nått till ytan....det är bla därför som man kollar känsliga svetsfogar (flux, röntgen, ultraljud...) innan jobbet godkänns.
Deus ex machina
Michael Meier skrev:Jo visst, å andra sidan kan man säga, fogen måste ha tillräcklig utbredning
jörgen.ottosson skrev:Då kom nog varmsprickan, du (eller någon annan) redan skapat i svetsfogen under , fram. Det är ganska vanligt att sprickan bara finns inne i fogen, inte nått till ytan....det är bla därför som man kollar känsliga svetsfogar (flux, röntgen, ultraljud...) innan jobbet godkänns.
Horisontalt på sidan, en skarv mellan två grova profiler. samma material, rätt elektrod..
Fusk vette väl fan.. Svetsen var ju helt ok efter dom förutsättningar som fanns.. Dvs. expoxybaserad rostskyddsfärg på ytan, hängandes ut över kanten och svetsa på utsidan med fel arm...
En helt vanlig svets i byggbranschen.
Hade jag låtit bli att lägga den sista strängen bara för att göra ytan lite finare hade det gått bra..
Alla svetsar blev kollade med magnetpulver samt ultraljud.
Otack är lönen 
Så du menar att du stod på något stadigt iallafall? MED svetshjälm??
Om du står med höger fot i en telferkrok, höger arm omrking kedjan, höger hand håller i skyddsglaset, vänster hand ska svetsa trots att du är högerhänt, värmen i topp och ångan stiger uppåt å du e lite svettig, då är frågan med vilken armhåla du placerar den nya elektroden när du ska byta?
Ja just, en tio meter upp är det också.
Så du menar att du stod på något stadigt iallafall? MED svetshjälm??
Om du står med höger fot i en telferkrok, höger arm omrking kedjan, höger hand håller i skyddsglaset, vänster hand ska svetsa trots att du är högerhänt, värmen i topp och ångan stiger uppåt å du e lite svettig, då är frågan med vilken armhåla du placerar den nya elektroden när du ska byta?
Ja just, en tio meter upp är det också.
/Michael M
stod och stod.. låg på sidan på betongen och höll fast mig med höger arm, hängde ut över kanten och svetsade med vänster på 4e våningen.
en annan gång stod jag med armen runt om en stolpe och hängde på utsidan bygget på 6e våningen och svetsade..
Har gjort några spännande manövrar med saxlift också..
en annan gång stod jag med armen runt om en stolpe och hängde på utsidan bygget på 6e våningen och svetsade..
Har gjort några spännande manövrar med saxlift också..
jaa, att stå på räcket till en saxlift högst upp är obehagligt när man håller sei i någonting som inte sitter fast *burr*
Nä sluta berätta, har nästan lyckats förtränga allt sådant där.
Nä sluta berätta, har nästan lyckats förtränga allt sådant där.
/Michael M
man tackar för svar och visat intresse nu har jag snart lekt upp min femliterstub till tigen och kommit fram till att det är en rolig svets!
inte haft mer sprickor, förutom när jag testade att slipa ner en halv rundstav för att inte få så djup fog, då blev det spricka ändå.
så då är det väl materialen
ni svetsar i liftar själv är favoriten nere i gödselkulvertar, dom har en förmåga att vara ganska fulla just när man ska svetsa i dom, undra varför
inte haft mer sprickor, förutom när jag testade att slipa ner en halv rundstav för att inte få så djup fog, då blev det spricka ändå.
så då är det väl materialen
ni svetsar i liftar själv är favoriten nere i gödselkulvertar, dom har en förmåga att vara ganska fulla just när man ska svetsa i dom, undra varför
Hej
Ett tips är att kolla in sidor som ESAB, Avesta eller t o m stålleverantörers sidor så får man ofta mycket nyttig information om mtrl, svetsning och även tillsats mtrl som tyvärr ofta slarvas med och man tar vad man har hemma och är inte alltid det är rätt tillsatsmtrl för det matrialet.
Då får man väldigt god information och tips på typiska svetsfel som uppstår och vad det beror på och hur man undviker det.
Då jag jobbar med rostfritt ser jag ofta sprickor när jag kör PT provning och svetsarna får göra om och göra rött så hjälper inte alltid de har svetsat i 20+ år blir ändå sådana här typiska fel.
Regel nr. 1 skulle jag säga efter att ha läst igenom en massa på forumet här är att försök alltid ta reda på vilket mtrl det är för det underlättar enormt när ni skall välja tillsats mtrl (svetspinnar) så det blir rätt från början. Ser all info i tex esab/elga katalogerna
Allt blir så mycket enklare om man har den informationen innan man börjar och ju nyare maskiner ni jobbar med ju svårare är det att hitta rätt mtrl då tillverkarna av maskiner letar nya mtrl hela tiden för att få ner vikterna och få så bra hållfasthet som möjligt. vikt = pengar.
Gamla goa maskiner är ofta enklare mtrl och gamla hederliga 48.00 räcker för pinne eller går fint att migsvetsa men ibland springer man på problem.....
Svetsat en hel del på svågerns gamla maskiner hjullastare, unimags, grollar och annat krafs och dyker ofta upp oväntade problem liknande detta du har och börjar lära oss att kolla upp mtrl för att spara tid och få rätt förutsättningar från början.
*bara ett litet tips till alla er hemmapulare
Ett tips är att kolla in sidor som ESAB, Avesta eller t o m stålleverantörers sidor så får man ofta mycket nyttig information om mtrl, svetsning och även tillsats mtrl som tyvärr ofta slarvas med och man tar vad man har hemma och är inte alltid det är rätt tillsatsmtrl för det matrialet.
Då får man väldigt god information och tips på typiska svetsfel som uppstår och vad det beror på och hur man undviker det.
Då jag jobbar med rostfritt ser jag ofta sprickor när jag kör PT provning och svetsarna får göra om och göra rött så hjälper inte alltid de har svetsat i 20+ år blir ändå sådana här typiska fel.
Regel nr. 1 skulle jag säga efter att ha läst igenom en massa på forumet här är att försök alltid ta reda på vilket mtrl det är för det underlättar enormt när ni skall välja tillsats mtrl (svetspinnar) så det blir rätt från början. Ser all info i tex esab/elga katalogerna
Allt blir så mycket enklare om man har den informationen innan man börjar och ju nyare maskiner ni jobbar med ju svårare är det att hitta rätt mtrl då tillverkarna av maskiner letar nya mtrl hela tiden för att få ner vikterna och få så bra hållfasthet som möjligt. vikt = pengar.
Gamla goa maskiner är ofta enklare mtrl och gamla hederliga 48.00 räcker för pinne eller går fint att migsvetsa men ibland springer man på problem.....
Svetsat en hel del på svågerns gamla maskiner hjullastare, unimags, grollar och annat krafs och dyker ofta upp oväntade problem liknande detta du har och börjar lära oss att kolla upp mtrl för att spara tid och få rätt förutsättningar från början.
*bara ett litet tips till alla er hemmapulare
//Håkan
IWS (International Welding Specialist)
IWS (International Welding Specialist)