Grusa på geotextil

Slamsugare är extrema pimpinetter konstigt nog. Bergkross med 0 i gödslar så gräset växer bra om det inte körs regelbundet. Duk med material utan 0 funkar däremot. Men det ligger inte still. Man får rätta till med krattan lite ibland istället, och det går inte att ploga snö där heller.

Hade en paketbilsapa på besök, här går det inte att köra sa han för det är gräs. Jodå, på gröen det du kallar gräs går det bra att köra men kör inte ut på vallen...
Det vart full gas ut på vallen med bil och släp i november. Konstaterade att vissa saker inte är lika självklara för alla.

[magloman]

Jag tycker det bästa mot ogräs är att regelbundet sladda upp det till ytan. Ligger plantan ovan mark så torkar det ut.

Skitsvårt när man inte kan sladda runt på sån smal återvändsgränd du har där. Men försök skrapa fram och tillbaks flera ggr per sommar. Marken är mjukare efter regn. Men ska torka upp lite först annars blir det en smet bara.

Ja det är just det att det är en ganska liten plätt så det blir till att köra fram och tillbaka.

Funktionen jag är ute efter är att "rugga" upp ytan utan att skrapa bort gruset. Därför passar inte mitt schaktblad eftersom det drar med sig gruset till en hög. Så jag behöver en harv med pinnar/C-järn eller ett liggande plattjärn som går 5 - 10 cm djupt. Sen kan det ju vara bra med något som plattar till och hårdgör.

Här en film som visar hur ett liggande plattjärn kan fungera, ett sk "skuffe-jern".

Jag har för mig jag har sett ett skyffeljärn till en Belos eller liknande. Tyckte det var en mycket smart lösning, men denna var smidig med slättharv efter.
Dock tyckte jag att den bockade plåten som gick nere i grusen såg på tok för klen ut. Där hade jag satsat på något mycket starkare. Antingen om man kan få tag på någon bit Hardox, begagnat plogstål eller en bit från mattan till en gödselspridare.

Hur långt är det från vägen till brunnen ?

De accepterar vägen trots att mer än hälften är gräs??
Kan de vända på annan plats?

Avstånd från väg till brunn ca 20 m, men den grusade ytan tjänar också som vändplats, alternativet att vända framme vid gårdsplanen finns men där är det trångt och mjukare. Tror att de också har pristillägg för att dra ut längre slang, nu kan han backa in och med överhänget på bilen så hamnar slangvindan bara några meter från brunnen.

Här ser man också ett skyffeljärn, jag känner igen mig i grabben i början av filmen, hårt att böka med ett handskyffeljärn.
Ett skyffeljärn, dvs ett kraftigt plattstål är ju lätt att tillverka, om det är så hårt att MF35 inte orkar så kan man ju dra med de där pinnarna först, skyffeljärnet därefter och avsluta med pinnarna.

Kan jag sedan sätta detta under mitt schaktblad så har jag ju redan hela trepunktsfästet och bommen klar, i så fall går schaktbladet bara i luften.

...
Dock tyckte jag att den bockade plåten som gick nere i grusen såg på tok för klen ut. Där hade jag satsat på något mycket starkare. Antingen om man kan få tag på någon bit Hardox, begagnat plogstål eller en bit från mattan till en gödselspridare.

Ja det ser klent ut. Ett begagnat plogstål blir ju starkt men också tjockt. Ju grövre desto tyngre blir det att dra. Hardox går ju att köpa, det är ju inga stora längder det handlar om. Kanske räcker ett vässat plattjärn av vanligt bonnjärn tex 6x50mm eller ska man gå upp i dimension tex 6x80mm.

Jag tror inte på bonnjärn till den applikationen. Jag köpte en ledsen gallerskopa för några år sedan. Skar loss skopstålet, som var av bättre kvalité än bonnjärn men ändå långt ifrån Hardox. Slängde upp det i en 100-tonspress och riktade det hur snyggt som helst. Byggde om hela skopan så den skulle gå att använda på min maskin. Provade skopan i lösgrävda massor, men trots att jag tog det försiktigt så böjde jag stålet nästan direkt. Kan gissa att det var ca 1500*150*8 mm grovt.
Bild innan reparation:


Lågprisvarianten är som jag nämnt tidigare att få tag på ett "plattjärn" från mattan till en skrotad gödselspridare.

20 m brukar ingå i priset (och 10 m extra ca 200 kr i tillägg).
En gång om året skall de suga ur brunnen. *
Låt dem göra det från vägen.

För att få hela området säkrare ur brandsynpunkt, trevligare (och eventuellt om det krävs för "gåbart" lokalt) hade jag bränt av det på våren.
(Fyra markeringar för att se var det finns bärighet är ju inte i vägen)
Att investera i maskiner och arbete mångfalt mer än tömningen verkar inte ett logiskt angreppssätt för problemet.
Föraren kanske tom föredrar att backa in trots lite gräs än att asa slang som han inte får extra för. Det kan han väl, i eget val, få göra .

* En gång om året saboterar man att du kan skapa en egen, anpassad, balanserad mikrovärld som gör att det inte finns behov att suga ur slam.

Åk och köp ett plattjärn 100x2000x10 samt 3m 16mm armeringsjärn och gör ett sådan kratta som jag har. Backa in och kör ut i två bredder lite överlappande 2ggr per sommar och fyll på med nån m3 grus var 5-6:e år.

Ditt blad passar ju bättre än mitt iom att det går enkelt att rakställa.

Eller så kör du glyfosat, salt eller ättika i lämplig intervall så är problemet löst sedan.

/C

20 m brukar ingå i priset (och 10 m extra ca 200 kr i tillägg).
En gång om året skall de suga ur brunnen. *
Låt dem göra det från vägen.

För att få hela området säkrare ur brandsynpunkt, trevligare (och eventuellt om det krävs för "gåbart" lokalt) hade jag bränt av det på våren.
(Fyra markeringar för att se var det finns bärighet är ju inte i vägen)
Att investera i maskiner och arbete mångfalt mer än tömningen verkar inte ett logiskt angreppssätt för problemet.
Föraren kanske tom föredrar att backa in trots lite gräs än att asa slang som han inte får extra för. Det kan han väl, i eget val, få göra .

* En gång om året saboterar man att du kan skapa en egen, anpassad, balanserad mikrovärld som gör att det inte finns behov att suga ur slam.

Den grusade ytan är det ställe där det är lämpligt att vända med lastbilen. Och eftersom slamsugnings bilar inte går att köra på gräsytor är det önskemål om att det ska vara en grusyta.

Jag har en hel del nytta av "parkeringsytan/vändplatsen" för egen del för mina vagnar och även en del besökare väljer att ställa sig där när det är trångt på gårdsplanen. Frågan om körbarheten på ytan uppkom när det var en vikarierande chaufför, han var väl rädd för att fastna i gräset, vi var inte hemma den gången. Den ordinarie verkar inte lika petig och han har ju sett ytan med grus utan ogräs och vet att han kan köra där, han är trevlig att träffa så min kamp är inte mot slamsugaren utan mot ogräset.

Men nu har jag ju fått bra tips så det lär bli något liknande Krokodilens lösning som kan monteras på det befintliga schaktbladet, eventuellt kompletterad med ett liggande skyffeljärn, men det ska jag kunna använda som snöblad på vintern, så det måste bli någon form av snabbkoppling/skruvning. Jag använder inte bladet mycket på sommaren så det blir att montera vår och ta bort på hösten. Några M12/M16-bultar går ju snabbt att skruva på.

Alternativet är ju förstås att det dyker upp en liten nätt C-kultivator eller liknande som Stridis föreslår, inte alltför långt bort.

Det brukar vara så. De som är i verligheten är ofta praktiska och lätta att prata med.
När det hamnar hos skrivbordsryttarna kan det bli 'en höna av en fjäder'.
Därför är det bra att veta vad som gäller.
Sedan kan man ändå göra det enklare för den som kör, det brukar uppskattas i det ledet.

Vad gäller området runt om så är gammalt fjorårsgräs en brandrisk.
Fimpar och varma katalysatorer är ett elände när de hanteras av "turister". Men du kanské inte har sådan trafik.
Eller är i ett åskstråk.
Jag bränner gärna av det förebyggande under kontrollerade former. Eller har du slagklippare till traktorn?

Hålplattor ger en lättskött och snygg yta. ("Armerat gräs")

Sedan är ju slamsugning som sådan en större fråga. Den är ofta diskuterad idag.
I synneret för minireningsverk. De är effektiva men dyrare och hämmas av slammsugandet.
Rätt skötta traditionella brunnar har inte haft slamproblem.

Ämnet slambrunnar och hur dessa kan fungera är intressant, kan i mina ögon vara värt en egen tråd.
Göran i Norråmyra

lite vikt på bladet hjälper den och gräva ner sig