Hej. Volvos T 4-serien gjordes i tre varianter. Modell 1-gengas. Modell 2-fotogenare och modell 3-Hesselman halvDiesel, kan även kallas lågtrycks-Diesel eller eventuellt kågkomps-Diesel, lågkompressions-Diesel. Traktorena hette alltså Volvo T 41, T 42, T 43. Hesselman kom på halvDieseln redan på 20-talet, kanske t om sent 10-tal, då var det problem med toppar och insprutning på högkomps-Dieslar.
Matrialutveckling och rimliga priser gjorde att hög kompression medförde väldigt klumpiga toppar och en hel-Diesel behöver hällst ha en insprutning med någorlunda bra precion och högt tryck. Hesselman-Dieseln har inte lika bra brännsleekonomi, hög effekt eller går lika rent vid lätt belastning som en hel-Diesel. Men humant pris, lång livslängd och fin gång vid tung belastning är några av Hesselman-Dieselns kännetäcken. Hällst skulle Volvo T 43 gå så tungt att skorsstenen rödgades. Vid lätt körning kunde man späda aningen med bensin i Dieseln och röra om, om man ville, kan även gjöras med bensin i fotogenen på en fotogentraktor, eller om man blandar bensin och Diesel i stället för fotogen kan man ha högre bensinhalt vid lätt körning och lägre bensinhalt vid tung körning, normalblandning 25 % bensin och 75 % Diesel.
T 43 startades på bensin och gick sedan på Diesel, man vred över med en kran, precis som man gjorde från bensin till fotogen på fotogenarna. T 43 gick på Diesel trots låg kompression med hjälp av insugsventil med en kant som gav rotation på brännsleblandiningen, fördjupning i kolven, stifttändning och insprutning.
Hesselman fanns tidigare i både Scanias och Volvos lastbilar. I princip tog man fyra av Volvolastbilens sex cylindrar och fick traktormotorns 4, 5 liter. Borr x slag 104,8 x 130 mm. Andra världskriget pågick så först ut var T 41, gengasaren. Ungefär hälften av T 43,orna är ombyggda T 41,or, ombyggnaden till T 43 ingick vanligen, kanske alltid, som köperbjudande till T 41,orna.
T 43 har fantastisk segdragningsförmåga. Inte lika bra segdragningsförmåga eller brännsleekonomi men med samma effekt vid normalvarvet, 48 hp / 1500 rpm, och ca. 2000 kronor mindre, en ansenlig summa i slutet av 40-talet, kunde man köpa fotogenaren T 42, som liksom T 41 har förgasare...Har läst senare att det bara skiljde ca. 700 kronor, 1950, mellan T 42 och T 43, så de 2000 kronorna i skillnad har jag fått om bakfoten.
Ideèrna som gav möjlighet att köra en lågkompmotor på Diesel var Hesselmans, men jag antar att inte han tillverkade delarna som skiljde. Kolvar och ventiler, som jag antar inte såg lika ut på T 41 och T 42, kanske någon av Volvos fabriker eller underleverantörer tillverkade, kanske i Köping, och insprutspumpen kanske av Bosch. Någon av er andra vet det säkert bättre än mig. Hoppas på svar om detta och om kompleterande uppgifter.
Det mesta av delarna, inklusive det mesta av motorerna, var identiska på T 42 och T 43. Att man började traktorseien med 4 och inte med 1 hos Volvo, T 41,an var första Volvotraktorn, berodde nog på att man därigenom kunde välja både högre och lägre siffror på efterföljarna. Det närmsra efterföljarna var mindre och hade också lägre serienummer, seie 2 och serie 3, där 3 räknas som medelstor traktorserie, har sjäv en T 31.
På bilarna, på 60-talet, började Volvo med seie 1 i 140-160 serien, sedan kom 2, t ex 245, och därefter 3 serien, t ex 343, som fick högre siffror trots mindre bil. Sen "lärde man sig igen" och gjorde lika som med traktorena, så Volvo 7-serien, tex 740, var före och större än 3-seiens efterfölare 4-seien. t ex 440.
Jonas Hesselman levde mellan 1877 och 1957. Jag har inte kört någon Volvo i T 4-serien, men skulle gärna vilja både köra och äga en T 43, T 42 skulle duga bra det med. Hej.