God kväll!
Nu kommer en sjujävla "tegelsten"...
Det har dragit ut på tiden med "Del 2" av detta blogginlägg... men här det i alla fall!
Jag har under alla år i bygg och anläggningsbranschen träffat och jobbat med många ytterst kompetenta personer som skulle passa utmärkt som arbetsledare m.m., men ingen av dessa har blivit det... Varför kan man undra?
Kunskapsmässigt har dessa personer få övermän i det praktiska arbetet. Alla har det gemensamt att de ständigt ligger flera steg före även arbetsledningen i planeringen av jobbet och därmed är det sällan som det dyker upp några "överraskningar" där vi går fram! Eventuella problem under arbetet löses vanligtvis innan det ens blivit ett problem.
Beställningar av material görs med god marginal och det har visat sig fungera bäst så, då det ytterst sällan det blir stopp i verksamheten på grund av att de ”missar” något i beställningarna!
Det är vanligtvis en viss skillnad om ”ordinarie arbetsledning” skall sköta detta, då blir det ofta stillestånd på grund av ”det har jag glömt” och sedan följer några dagar av ”nödhjälpsarbete” istället!
Nu tänker jag inte ”rackla” ner för mycket på de personer som sitter bakom berg av ritningar, reviderade ritningar, fakturor, beställningar och givetvis dessa otaliga möten! Jag avundas dem inte!
Mina ”jobbarpolare” och även jag själv har under åren fått frågan om varför vi inte sökt oss vidare av utomstående och även av folk i branschen, då alla tycker vi har den kompetens som krävs för jobbet.
Gemensamt för oss alla är att vi har ungefär samma syn på det och detta är några av anledningarna…
Det är få seriösa förfrågningar, trots att vi alltid ”finns” på plats!
Ingen av ”oss” är heller särskilt intresserad att sitta i tröttsamma och timslånga möten, vända papper, förklara hur det praktiska går till för folk som ”aldrig hållit i en spade” eller utfört några liknande sysslor, försöka påtala brister i ritningar, i material, i utförande, i trafiksäkerhet m.m. för byggledare, arkitekter, kontrollanter m.m. som rimligtvis borde ha insikt, men alltför ofta är helt främmande för påpekande av detta slag!
Sedan finns en sak till som kanske inte många tänker på, men som förekommer alltför ofta!
Många bra och kunniga personer har slutat på grund av att man ständigt blir motarbetad, då personer inom hierarkin känner sig överkörda och förbisedda av att du har kunskap som borde vara intressant för utvecklingen, men som de uppfattar som ”hot” mot deras ställning och som de kommer försvara med allt som står i deras makt!
Vi ser dem dagligen, personerna som är ständigt ifrågasatta för deras kompetens och som vill ha något att säga till om, men inte vill ta något ansvar!
Det är ingen situation som man vill hamna i…
Jag tror att det är dags att se över möjligheterna att dela på tjänsterna.
Det är en smått omöjligt uppgift för en person att sköta ”allt” och med det menar jag att hålla reda på ekonomin, ETA-jobb, del- faktureringar, övriga fakturor, kontakta och boka upp externa tjänster, sköta kontakter med berörda parter såsom Lokaltrafik, Elverk, Televerk, privatpersoner m.m. och så dessa ständiga möten. Dessutom finnas till hands ute på fältet, då stora projekt ständigt stöter på saker som inte finns med i uppdraget, men som snabbt måste lösas för att komma vidare!
Jag tror man måste på sikt dela upp jobbet på två personer, en arbetsledare för det praktiska arbetet och en arbetsledare som sköter administrationen! Det är i ett sådant ”team” som ”vi” skulle komma till vår rätt och med vår kunskap bidra med att behålla en hög nivå på arbetet och även givetvis föra kunskapen vidare. Det borde inte vara några större problem att hitta former för att få ett sådant ”team” att fungera.
Jag tycker även att detta koncept borde kunna överföras till alla typer av utbildningar, där viss teoretisk kunskap måste finnas, men att det största fokus bör ligga i det praktiska! Man kan lätt konstatera att så inte är fallet idag! Personligen skulle jag klart överväga att ta ett sådant jobb, bara man slipper tillbringa större delen av dagen framför en dator, med teoretiska ”tegelstenar” eller en massa möten!
Den intressanta delen i dessa jobb är att ”föra” utvecklingen framåt med praktisk kunskap och undvika i att fastna i alltför mycket teori!
Alltför ofta går inte teori och praktik hand i hand, men det är i a f viktigt att de ständigt finns bredvid varandra!
Jag vet inte om mina tankar är någon lösning, men jag tycker att det börjar bli dags att fundera i lite nya banor. Delat ledarskap praktiseras flitigt inom t.ex. idrott med gott resultat, så varför inte prova det inom andra branscher också? Går det åt helvete, så vet vi det och då får vi prova något nytt!
Jag gillar inte var det är på väg med ”toleranserna” på jobben idag…det är jag i a f helt säker på!
...å inte fan var det till "Kungliga Älta" som "drömvinsten" hamnade, utan till nån jävel i Täby!
Fan vad less jag blir på "vinstgeneralen"....