God morgon!
Vaknade onödigt tidigt och kan inte somna om...och det kan ha sina förklaringar!
Igår damp brevet ner...brevet jag väntat på och som jag på något mystiskt sätt även fruktat!
Brevet som kommer att förändra mitt liv rätt drastiskt, men som samtidigt är helt nödvändigt!
Den 2 oktober skall jag träffa narkosläkare och dagen efter skall jag "under kniven"...
...men två veckor innan skall jag "ner på" 1000 kalorier in dagen fram till operation!
Organen eller snarare levern skall krympas för att minimera risken för komplikationer!
Modifast, vatten, kaffe och te heter verktygen för detta.
..tror det blir skitjobbigt, men det är en ytterst liten egen insats i sammanhanget som kan ge ett längre liv och livskvalitet i "andra änden"...om man säger!!
Ser det inte som någon uppoffring alls, utan någonting som SKALL göras så detta blir bra redan från början...
...men man skall ha klart för sig att Ersta ger mig en "nystart", men att det stora jobbet måste jag göra lik förbannat!
Det går inte att tro som vissa kärringar som jag var på infoträff med, att man kan dricka läsk och äta sockerkaka ohämmat bara för man är nere i vikt!
Kan skriva många saker om detta infomöte, då det var pinsamt vilken inställning folk har till detta...
...till exempel!
Av runt 25 personer på infomötet så var jag den enda som tog trappen upp och ner 1 våning, trots att trappen var intill hissen!...
Alla var väldigt förvånade att jag var så snabbt uppe till våra möten, när jag kom bland de sista när dom köade vid hissen...
.....och lika förvånade var de att jag tog trappen!
-Det finns ju hiss, sa de i mun på varandra!
En sa följande!
-Måste man ta bort så mycket av magsäcken?...för det kommer ju inte gå att äta så mycket då!
...nog om det!
Vi kämpar, magen och jag!
