God eftermiddag!
Efter lite strul med att posta mitt blogginlägg, så är nu saken löst...hoppas jag!
...och "hjälpsamme Holger" hjälpte mig med lösningen på problemet!
Det hamnade ett helt underbart, men aningen besynnerligt inlägg på bildskärmen när jag klickade in på vårt eminenta Bajenforum, Gubbultras eller GU!
En trivsam kis som valt nicket "barbapappa" postade ett helt magnifikt inlägg om sin inneboende...en rätt korkad fluga!
Skall öppet erkänna att jag fullkomligt älskar inlägg åt det mer sjuka hållet och som tar ett steg bort ifrån det ordinära och gärna går mot det bisarra!
För att lätta upp textflödet, så lägger jag upp några bilder på "huvudpersonerna"...
***Här är inlägget ( Har tagit bort det som inte rör ämnet!)
Alltså, jag undrar om flugor är dumma i huvudet.
Jag har berättat tidigare om att flugor (och andra insekter), tom en gråsparv, har landat i min hand ögonblicken innan de ska dö. Jag vet inte, kanske de vill känna värme. De har ju inget att vara rädd för längre, om de ändå ska dö menar jag.
Hursomhelst, jag har haft en fluga ”inneboende” nu i 3-4 dagar, som verkligen är dum i huvudet.
Jag har förklarat för honom många gånger att jag förstår att det är kallt utomhus, men om han inte äter, så kommer han att dö ändå.
Det har fan tagit tre dagar att lära honom, den dum fan!
Igår ställde jag fram en stor tillbringare med vatten, och nu först så hade han fattat galoppen och förstod att han skulle krypa ner och dricka.
Nu vart han tre gånger värre och flyger och sätter sig på mina fingrar (och gärna näsan) precis hela tiden. Det är ok att vara glad, men så där jädrans påstridig behöver man inte vara. Så fort jag öppnar balkongdörren för att släppa ut honom, så sitter det en geting utanför och vill komma in. Han är dum i huvudet han med. Han fattar inte ”gå och lägg dig och sov, det är snart vinter”
Visst är det ett helt magnifikt inlägg?
***Givetvis måste jag ju bara kommentera detta sjukt sköna inlägg och skred till verket med följande rader!
God eftermiddag GU!
Det ter sig aningen underligt att Herr Rosa numer för diskussioner med flugor….
Tanken har aldrig slagit mig att ta ett litet snack och farväl innan den ihoprullade kvällstidningen skoningslöst förpassar krypet till de sälla jaktmarkerna!
En liten trivsam anekdot på temat!
Jag räddade en fluga ur en sjö för honom, när vi glömt en vattenkanna här inne på kontoret!
Flugan måste under alla omständigheter blivit glad att någon förbarmat sig över honom och räddat hans sorliga lekamen från en säker död, då han med precision undvek att irritera sin räddare och hjälte hela kvällen!
Istället spatserade han runt på skrivbordet och över tangentbordet och räknemaskinen och verkade att trivas alldeles utmärkt med det…när han torkat till tog han sig en mindre flygtur och satte sig uppe på bildskärmen och satt där länge och väl! Han ville nog betraktade sin räddare lite mer i ögonhöjd, än det grodperspektiv han normalt sett mig ifrån…
Vi pratade aldrig med varandra…men efter det var han borta och vi sågs inget mer! Trevlig prick!
*** Sedan postade jag detta inlägg strax efter!
…hoppas inte Herr Rosa kallar flugan och geting vid namn!
Då måste vi agera!
Har också en liten fråga på temat!
Bin förökar sig, men vad kallas barnen?
***Varpå Herr Rosa/Barbapappa postade detta....(har bara tagit två stycken ur inlägget som rör detta)
Näe, den enda insekten jag namngivit är den stora spindeln som bodde under tröskeln till mitt badrum för 20 år sedan. Han hette Hubbe, och vande mig av med min spindelfobi.
Och tyckte fan inte om redan döda flugor i hans nät. Han kastade demonstrativt ut dom på golvet på en gång!
***Lite senare kom detta inlägg från min rosa polare...
Man får ju förstå honom (och j*vlar vad snabbt han sprang fram när jag la de döda flugorna i hans nät). Komma dit och hitta ett ”kadaver”. Klart han blev besviken.
Silvermaskar/fiskar var hans favorit, och de levde ju till en början. Undrar vad han gör nu för tiden?
P.s. Både getingen och flugan har flugit härifrån nu
******
Jag har inte skrattat så gott som jag gjorde under den här lilla bisarra ordväxlingen! Helt sjukt roligt kan man säga!
Får inte glömma resten av gänget i dessa rader!
...han som hamnade i de sälla jaktmarkerna!
...och givetvis "Hubbe"....flugkastaren!
Japp, det var väl allt då?
Nopp...en sak till!
Det var ju detta med binas ungar....bäbisar såklart!
Väntar med spänning på nya egendomliga fabler från våran alldeles egna Bajen-barapappa aka Herr Rosa...
På återseende!
