God morgon!
Anledningen till detta blogginlägg är enkelt...jag har skrivit detta som en typ av krönika till Hammarby bandys ära på vår "Bajensida" Gubbultras!
...och nu vill jag se hur det ser ut med bilder och allt och inte minst om det "håller" som krönika på ett annat ställe!
Så ni som inte gillar bandy....skit i och läs det!
...men ni som läser det får mer än gärna kommentera det!
******
Hammarby Bandy v/s Hammarby Fotboll
Min villkorslösa hyllning till Hammarby Bandy!
Att "syrran" och jag började gå på bandy berodde på att vi ville ha ett surrogat när fotbollssäsongen var över och hålla lågan vid liv, om man säger!
Det vi fick uppleva på Zinken var mycket mer än den krampaktiga fotboll som bjöds på Söderstadion. Här var det fart och fläkt, många mål och en underbar ”old school” känsla bland besökarna! Allt j*vla hat som fanns inom fotbollen fanns inte på Zinken, utan där var det humor och glada miner! Det tog några få matcher, så hade vi fastnat helt för världens vackraste spel!
… men det var mycket mer än ett vackert och fartfyllt spel!
Det fanns vinnarmentalitet i laget, då vi ytterst sällan såg laget förlora två matcher på raken…
Och att förlora på Zinken skedde några gånger per säsong, men vi visste också att efter en ”hemmatorsk” så var grabbarna ordentligt taggade och vanligtvis så pulveriserade de motståndet i nästa hemmamatch!
Detta var vi inte vana med från Söderstadion, utan där hängdes det med huvudena och skylldes på det ena och det andra!
Det fanns mer som skiljde Hammarby Bandy från det allt svajigare prestationerna på Söderstadion!
Klubbkänsla och en obändig vilja att offra allt för Hammarby Bandys bästa och gilla utmaningen att spela för Hammarby och inte vara livrädd när man ska äntra planen, som har varit fallet bland våra spelare på Söderstadion/Nya Söderstadion!
Det ” finns inte” att hänga med huvudena när det går tungt, utan då tar man tag i detta tillsammans och ser till att vända på trenden med hårt jobb, kriga för varandra och ALDRIG, ALDRIG vika ner sig innan slutsignalen!
På Söderstadion fick vi se det helt motsatta i år efter år och till slut det oundvikliga… S 1!
Alla spelarna i Hammarby Bandy har jobb vid sidan av och är milslångt ifrån fotbollens divalater, där spelarna får allt och vill ändå ha mer, trots att man inte ens är i närheten av några topprestationer.
De får bästa tänkbara förutsättningar att prestera på topp, men vi såg hur det gick… S 1
Spelarna i Hammarby Bandy spelar bandy för det är roligt, älskar sporten och är dessutom mer villiga än några andra att ge detta vad som krävs för att vara med när medaljerna skall delas ut!
Trots miserabla träningsförhållanden och förutsättningar, så ser grabbarna bara möjligheterna i svårigheterna och inte tvärtom! För er som inte varit ”nära” laget, så kan jag nämna att de skiter i att det inte är optimalt på försäsongen med hall och liknande! Dom är jävligt stolta att få representera Hammarby och offrar timmar i bil till olika hallar, för att få träna och kunna prestera på bästa sätt!
Kolla årets World Cup!
Inget lag har så få timmar på stor bana som Hammarby Bandy. När lagen med hall ligger på 70-80 träningstimmar på stor bana, så har våra spelare möjligen 10 % av det, men det hindrade inte grabbarna från att spela bort ”hallaget” Villa från slutspelet och slå ut regerande svenska mästarna ”hallaget” Edsbyn i kvarten. Att vi sedan åker ur mot Jenisej i semi är inte mycket att orda om, men det var match hela vägen tills endast några minuter återstod! Hade vi haft den där lilla turen som behövts mot toppmotstånd, så hade vi spelat final!
Spelarna i Hammarby Bandy har mer!
… de finns ALLTID tillgängliga för lite surr om man har något på hjärtat och tar sig alltid tid för oss ”bandynördar”! De är oerhört tacksamma när vi sluter upp på bortaplan eller träningsmatcher! De hälsar alltid och kommer fram och snackar…
Det finns inte en spelare i Hammarby under de åren jag tittat på bandy som jag kan säga någonting negativt om när det gäller ödmjukhet och uppförande gentemot oss supportrar!
Fantastiskt fina människor hela bunten!
Senast jag riktigt trivdes på Söderstadion/Nya Söderstadion var när Anders Linderoth var vår tränare och vi var med i toppen, vi hade karaktärer i laget, vi gav inte upp, vi hängde inte med huvudena, vi krigade för varandra, vi hade en tydlig spelidé, vi spelade underhållande fotboll!
Och vi hade två av de bästa fotbollsspelarna och karaktärerna i laget som jag sett i Hammarby, Pétur Marteinsson och Sebastián Eguren.
Jag minns den tiden med ett leende, men det var då det… numer finns inte mycket att le åt eller minnas!
Det smärtar mig oerhört att en sådan fin spelare och människa som Kennedy Bakircioglu, skall behöva runda av sin karriär i Hammarby, när nivån ligger där den gör och ingen bättring verkar finnas i sikte. Han förtjänar bättre, oerhört mycket bättre till och med!
…till sist
Hammarby Bandy är något att vara riktigt stolta över och de har hållit den grönvita fanan högt, när de som borde göra det befinner sig, antingen harvandes i fotbollens bakgård eller för en tillintetsägande tillvaro i högsta serien!
Hammarby Bandy förtjänar att vi, publiken kommer till Zinkensdamm i vinter, de är alldeles för bra för att ignoreras av det stora flertalet grönvita själar! Dom förtjänar bortaföljen och slutsålda matcher mer än något annat lag inom föreningen Hammarby!
Jag kan lova er att om ni ger bandyn en ärlig chans, så kommer ni också stå där på Zinken med ”Klasse”, ”syrran” och mig och alla trevliga människor vi lärt känna genom bandyn och känna det vi känner inför Hammarby Bandy!
…en oerhörd j*vla stolthet!
Eder ödmjuke skribent BAJEN ÄLTA NR 8 / Roger Eriksson
http://www.barabajen.se/forums/topic/ny ... post-33850
