Jätte länge sedan sen sist... Ptot-static testern åkte till England där dom sa att den var sönder och kunde inte kolla den. (Se inlägg #679) Jag satte i kontakten och körde den en vecka utan något som helst fel... Så jag letade upp ett ställe här i Sverige som kunde kontrollera kalibreringen och den ligger helt rätt. Sedan dess har jag Ptot-static testat många flygplan och kontrollerat kalibreringen ett par gånger till. Den skall kontrolleras en gång per år innan aprils
utgång. Just nu håller jag på och försöker få liv i ett flygplan som stått några år ofluget (sedan 2018) på grund av en massa omständigheter. Själva planet, en Piper som har turbomotor, konstantspeedpropeller, infällbart landningsställ som är "halvautomatiskt", dvs stället åker in själv vid farter över ca 80 knop och åker sen ut själv under 80 knop om man väljer denna funktion. Man måste alltid kontrollera att detta ställ gör som man förväntar sig, speciellt då att det går ut innan landning. (Förresten, i går så landade ett Piper PA-28R utan stället ute! Inte bra) Som första grej jag började med vara att göra en korrosionskontroll av motorn invändigt, flera
ventillyftare hade fått rostskador, kamaxeln däremot hade klarat sig utan något mer än missfärgning. Nu finns det flera valmöjligheter till vad som skall göras. Dyrast är att skruva av motorn och skicka den för översyn/"nollning" (dvs den får ett nytt liv som om den vore ny) jag gissar på 350 tusen kronor. Näst dyrast är att bara låta den bli reparerad men inte nollad, där gissar jag på lite under 100 tusen kronor. Då byter dom bara
lyftare och ev
kamaxel, sen måste man byta samtliga lagerskålar om man delar motorn och så en de
bult, muttrar som räknas som engångs. Det "billigaste" alternativet i denna kråksång är att göra rent kamaxeln på plats och sen "bara" byta lyftarna, 12 st och så blev det.(12 lyftare, ca 20 tusen kronor) Efter några veckor dök det upp 12 ventillyftare som jag smörjde in med en speciell inkörningspasta och monterade. Efter oljebyte, lite allmän service på fpl och dess motor var det dags för start. Trots gammalt
batteri, gammal bensin, motorn inte körd på 5-6 år så startade den i princip direkt! Alla motorvärden är bra på tomgång och halvvarv. Generatorn laddar, alla mätare
lever och radiorna verkar få liv inkl autopiloten. I går var det dags att sätta på alla motorkåpor och fullgasköra motorn. Det visade sig inte bli något som helst laddtryck, efter
felsökning så konstaterades det att turbons lmpeller satt fast! Jag kollade att oljehålet inte var tätt, det var öppet och motorn oljetrycksmätare är direkt kopplad på samma
koppling som turbons oljematning så
olja får den. Jag leade upp impellern och smörjade den både på kalla och varma sidan, nu snurrar den men går fortfarande lite trögt, den orkar inte riktigt snurra på tomgång men så fort man gasar lite så snurrar den på. Jag anser nu att turbon har fått en sportlig chans att kunna fungera. Jag tror det är en Rajay turbo och det finns ett par firmor som jag känner till som skulle kunna laga denna om det behövs. Detta fpl måste ha en fungerande turbo för att kunna komma i luften då den
saknar allt för många hkr utan turbofunktion, speciellt om turbon bara bromsar. Däremot är man luftburen så kan man hanka sig hem utan turbo om den nu skär fast under flygning. Vid ett laddtryck av max 41 tum kvicksilverpelare (ca 0,35 Bar över atmosfärtrycket) så lämnar motorn 200 hkr. Lite intressant med denna motor är att det finns ingen riktig Waste-gate
ventil, bara ett fast på marken justerbart överskottsrör. Man får istället reglera detta helt manuellt med hänsyn av gasen. Om allt fungerar så ger motorn full effekt från marknivå till 12000 fot (ca 4000 meter) Att jämföra med min
kärra som bara har ca 60-65% kvar av dess ursprungliga 100% på backen... Vid nästa tillfälle så är blir det dags för att hissa upp planet på domkrafter och prova landställsfunktionen. Dels skall dess automatiska in/ut funktion testas, man blåser helt enkelt i ett extra Ptot-rör som sitter på kroppen och som i sin tur är kopplat till ett membran som sen reglerar elen till den elhydrauliska landställs motorn ("hydraulpacket") Sen kan man låsa/stänga av den automatiska funktionen och köra manuellt och sist men inte minst, man måste kolla så att nödfällning av stället fungerar. När stället är helt så är det aktivt inne, passivt ute. Dvs när man fäller in stället så byggs det upp
hydraultryck som sen blir kvar så länge man har stället inne, om det tex går hål på en
ledning så faller stället ut och låser sig ute om allt annat fungerar. När man normalt sätt fäller ut stället så fälls det ut aktivt till alla tre landställen träffar en utbrytare som sen stänger av hydraulpacket och ger tre gröna lampor, en per ställ. När man fäller in stället så går alla tre hydraulcylindrar i botten när stället är inne och när mottrycket byggs upp så sitter det en övertrycksswitch som stänger av hydraulpacket. Om den sakta tappar
tryck pga inre eller yttre
läckage så startar pumpen då och då, den får gå någon gång då och då vid test men inte för ofta... Jag har haft problem med att nödfällning inte fungerat pga att hydraulcylindrarna gått för trögt invändigt vid något tillfälle, får bara hoppas på det bästa nu...