Som gammal obefaren och oerfaren kockelev ombord i S/S Irene Transmarin, Helsingborg och M/S Lagnö rederi Rex (och spex), Stockhlm åren 1955 och 1956 kan jag inte låta bli att hänga med på sjöresor ibland.

TMV (Tekniska Muséets Vänner) ordnade en tur i helgen där Ejderns räddare (man var på väg att sänka henne ute vid Landsort år 1964) Gert Engström berättade att han tyckte det var synd att det skulle ske och betalade en slant, 150 kronor var allt han hade, för att hon skulle slippa dö drunkningsdöden.

Det var en riktigt skojig tur. Med entusiaster från TMV och Automobilhistoriska Klubben (jo, eftersom ångfartyg rör sig utan yttre drivkraft är dom per definition självgående, dvs automobila) blev stämningen snabbt god och glad. Gert var i högform och själv lyckades jag både förstöra möblemanget i Aktersalongen (där nuvarande kungapar suttit och druckit surt dricka) samt skåla med gamle Kung Oscar II.

Passa på när det beger sig nästa gång. Det var värt den totalt 500 km resan, kamp med tivolibesökare om parkeringsplatser och en del andra strapatser. Bilder:

S/S Ejdern angör Mälarehamnen strax väster om Mälarbron i Södertälje
Gert höll ordning på oss. Här på Riddarholmskajen
Det högtidliga tillfället då jag kunde utbringa Konungens skål. Alla glas var i diskmaskinen så jag använde lampglaset från fotogenlampan. Det uppfyllde alla krav på volym och bottenlöshet.

Finns det inga mer... hmmm... bilder för oss maskinintresserade?

Apropå ångfartyg, glöm inte dessa:

S/S Polstjärnan i Vänern
http://www.polstjarnan.nu/pol_main/index.php

S/S Östersund I Storsjön
http://angarenostersund.com/%C3%B6stersund.html

S/S Alma af Stafre i Revsundssjön
http://www.ss-alma.se/

Hmmm... Lite känsligt kapitel, det där med bilder på maskin. Jag ålades viss försiktighet efter det där med möbeln i aktersalongen. Så det var inte läge att ge sig ner i maskin för fotografering.

Men det handlar, som berättades av en kunnig medlem, om en compoundmaskin (dubbelverkande, tror jag) med mellan 60 och 65 indikerade hästar. Bromsade hästar verkade inte vara uppfunna på den tiden. Gert menade att det måste vara riktiga bryggarkampar/ardennerhästar eftersom de drev henne med full last i laber motvind med ca 7,5 knops fart.

Det var så trångt i maskin att det inte gick att ta sig ner när maskinchef och eldare var på plats. Så något läge för fotografering var det inte. Det var alltså inte bara försiktighet (salongsmöbeln och det där...) som hindrade fullständig dokumentation. Men det satt ett mätbrev på väggen och det kan vara intressant läsning:

I ett i natt anlöpt så kallat Private Message (PM) påpekas att Mätningsbrefet inte sitter på väggen. Skottet ska det vara.

Jag tackar för påpekandet. Och samtidigt förstår jag nu bättre vad Evert menade med
"Båtens namn var Bermudas på fem tusen ton
med sex fyrar och trångt mellan skottna
och jag sa när jag stod där med släjsen igång
'Det är syndastraff, boys att vi fåttna'
Våra kol var som snus eller finmalet krut
vi fick släjsa och raka i ett
Vi fick slagga två gånger på vakten till slut
och vi levde i aska och svett"

Nu återstår bara en fråga. Sov dom två gånger varje vakt?

Nej, dom fick nog avlägsna slagg ur pannan två gånger per vakt. Dvs varannan timme, en vakt är åtta glas.

Jo, jag gjorde mig lite dum där. Men det har lite verklighetsbakgrund.

Ett barnbarn trodde att det faktiskt handlade om att slagga (i den betydelsen hon kände till) och ännu värre: "Sov dom på vakten?" De enda vakter hon kände till var såna där som man hittar i tunnelbanan och andra ställen. Såna med ordningsvaktsbricka.
För henne var det visserligen lite konstigt men eftersom det tydligen var otrevligt på golvet/durken så kände hon att det ändå var rätt så troligt att det var så.