Jag vill också vara med och leka med de stora grabbarna. Bortsett från bruksbilar (började med 140-serien, därefter 240 och nu senast 945) så har jag aldrig ägt någon Volvo-traktor. Vi hade en Krabat när jag växte upp, men även den är såld. Men nu äntligen så har jag skaffat en DR 841:a, en dumper från -79.
Jag har, lite till och från, letat efter en dumper i flera år, ganska aktivt sedan i våras. De flesta var på tok för dyra för min budget, men jag hade kollat en hos en handlare bara en mil hemifrån. Den låg bara lite över tänkt budget, men det var en 72:a som såg ut som den blivit träffad av ett atomvapen. Men det var den första dumper jag kört i mitt liv, även om det bara var 200 meter.
Efter tips här på Maskinisten (tack för det, Jimmy) kollade jag även i Danmark. Där fanns en maskin som såg lovande ut på bilderna, men det skulle ta en hel dag (ca 20 timmar) att åka upp och hem för att kolla denna. Vi hade nästan bestämt resdag men blev tvungna att flytta fram det. Maskinen hade stått i flera år så generatorn hade satt sig, det fanns inga bromsar, däcken var mycket hårt slitna och vad övrigt vet jag knappt.
Plötsligt dök det upp en annons på Blocket, utan bild och med mager beskrivning. Har för mig det stod ungefär "Går bra i motor och växellåda. Sliten korg. Rostig." Men priset var rätt och den var bara 10 mil hemifrån. En dryg vecka senare bar det iväg, dock utan alltför stora förhoppningar.
Ska ni skaffa maskin så kan jag berätta hur man inte bör göra. Jag gick in i väggen i våras. Luvan var alltså redan från början lite kola-aktig. Var och coachade på en karatetävling en hel lördag nästan helt utan mat. Vid tre-tiden var tävlingen slut. Då ringde jag säljaren och pratade i några minuter och bestämde tid. Körde via McDonalds vidare till säljaren. Då var luvan ganska bortkopplad, kan jag säga. Gick ett varv runt maskinen, kollade på oljorna i motor och växellåda (?). Säljaren berättade att hans pappa hade köpt maskinen -81, och när pappan dog tog säljaren över den.
Bjöd därefter knappt 85% av begärt pris (som redan var lågt). Efter en del muttrande så gick säljaren med på detta! Ett handslag senare skildes vi åt, utan vare sig papper eller pengar, men vi litade på varandra så det behövdes inte.
För att ordna frakten rådfrågade jag, än en gång, den stora kunskapsbanken här på Maskinisten. Efter några samtal var frakt bokad via ett åkeri som skulle ta den som returfrakt. Efter drygt en vecka ringer jag för att kolla hur det går. Då hade de samma dag haft en trailer som gått av vägen med kunds maskin på, men de skulle fixa det antingen samma dag om de hann, annars i helgen. Inget hände så jag ringde på tisdagen igen. Då hade de haft ytterligare en trailer, med kund maskin, som varit inblandad i en dödsolycka, så de hade haft mer än fullt upp. Men till slut, 24 dagar efter att jag köpt maskinen, så kom den hem!
Jag var på jobbet men fick ett litet meddelande från ena dottern:
Nu har jag kört dumper ytterligare 100 meter, samt lyckats med första fastkörningen. Få se om jag kan bärga till helgen.