Frågor som är för små för en egen tråd

[Mikkel]

Då ser jag ju inte vartåt jag springer......

[Michael Meier]

då har du hink åt fel håll

[östemann]

Gör inte som jag gjorde en vår när sättpotatisen skulle ner i jorden.Ett åskskyfall slog till så det var bara att rusa under taket.Sneddade via husknuten
,sprang omkull en luftkompressor i förbifarten, skar upp ett jack i benet som krävde 6 stygn för att häfta ihop det såret+att jeansbyxorna blev förstörda. Bara att linda om benet och uppsöka hospitalet. De sade att det såg lite halväckligt ut och att snittytorna är ojämna så det är bara att tråckla i hop det så gott det går.

[Mikkel]

Nu har regnet avtagit och kaffe har intagits, utan hink över huvudet .
Insåg att det finns mer att fixa på vedtransportören så fortsättning följer i tråden "Vedtransportör fixas till"

[torbjorn_forsman]

Sifverts skruv har stort sortiment.
http://www.Sifvert-skruv.se

Hur rangordnar man transmissioner efter minsta energiförluster ???
Tex: axel, kedja över kugghjul, rem....
Vilka % energiförluster är det på varje typ, dvs med kullager
Lite generellt alltså, och hur påveras det om en axel/kedja/rem etc sitter vertikalt.

Funderingen gäller allmänt men också om det skulle vara möjligt att sätta en vindkraftsgenerator på marken istället.

Det är svårt att rangordna dem efter lägsta förluster, det beror mycket på hur respektive transmission är dimensionerad och hur välgjord den är, hur stora förlusterna blir. Vissa slags transmissioner ska man dock inte förvänta sig att de någonsin kan få någon vidare verkningsgrad, t ex snäckväxlar och hydrostatdrifter.
På vissa slags transmissioner överväger tomgångsförlusterna (dvs det går tungt att hålla alltsammans igång även om man inte tar ut någon energi) och i andra fall (t ex slirande remtransmissioner, hypoidväxlar, snäckväxlar) är det belastningsförlusterna som dominerar.

Rent allmänt kan man väl säga att om det är en transmission som kommer att gå mer eller mindre i tomgång långa tider och belastas fullt bara kortvarigt då och då, så ska man i första hand satsa på att få ner tomgångsförlusterna. Alltså t ex undvika onödigt grova kilremmar och onödigt höga hastigheter på remmar och kedjor.
Ska den däremot gå kontinuerligt med tung last är det kanske ännu mer värt att få ner belastningsförlusterna, då kan det vara bra att undvika allt som kan slira, och undvika konstruktioner där man t ex får glidfriktion mellan kuggar.

Det finns vindkraftverk (åtminstone hembyggen) med generatorn på marken. Ofta har man då använt en lastbilsbakaxel som vinkelväxel + löphjulsnav i överdelen av verket, och nere vid marken gjort ännu ett uppväxlingssteg med t ex kilremmar.

[Toost]

Hmm gå över sundet i söder så får du att göramed matematiken...
Ang "kvart före fem" hade jag förstått, kanske reagerat men inte rättat i första taget.

Jag har jobbat en hel del i Danmark och har , tror jag , rätt bra koll på hur det funkar.
och egentligen är det mycket enkelt, Däremot tar det en stund innan man vant sig.
De räknar i Snes, vilket på Svenska är det samma som Tjog, alltså 20. - S:et på slutet av uttrycket är ett nedklippt "snes".
( Det är nu det blir knepigt
Så när de säger tex "halvfem's" så säger de egentligen "halv fem Snes" , alltså 4 och en halv x 20. ( 4x20 + 1/2x20 = 80 + 10 = 90.)
enligt samma logik är "fire's" = 4 x20
och det berömda "halvfjers" = halv fire 's = halv fyra snes. = 3,5 x20.

Om jag säger att s kommer från sinds och inte snes, vad säger Toost då ?

Snes är den förklaring som jag fick av min Danske vän,
jag snabbkollade innan jag skrev inlägget ovan via Google och tyckte (?) det stämde
Notera att det är den danska wikisidan :
https://da.wikipedia.org/wiki/Danske_m%C3%A5leenheder

[Michael Meier]

Gör inte som jag gjorde en vår när sättpotatisen skulle ner i jorden.Ett åskskyfall slog till så det var bara att rusa under taket.Sneddade via husknuten
,sprang omkull en luftkompressor i förbifarten, skar upp ett jack i benet som krävde 6 stygn för att häfta ihop det såret+att jeansbyxorna blev förstörda. Bara att linda om benet och uppsöka hospitalet. De sade att det såg lite halväckligt ut och att snittytorna är ojämna så det är bara att tråckla i hop det så gott det går.

hur gick det för kompressorn ? *orolig*

[Michael Meier]

Snes är den förklaring som jag fick av min Danske vän,
jag snabbkollade innan jag skrev inlägget ovan via Google och tyckte (?) det stämde
Notera att det är den danska wikisidan :
https://da.wikipedia.org/wiki/Danske_m%C3%A5leenheder

Tyve är basen i femtio sextio sjuttio åttio och nittio som i Franskan, även decimalsystemet är med tio som bas, (1 till nio mellan tiotalen)

tres är inte tre snesar utan tresindstyve = tres inds tyve: tre gånger tjugo, du vet, språkförenkling/avkortning.. det gjör vi med

seksoghalvtredsindstyvende: seks og halv treds inds tyvende. = sex (6) och tre gånger tjugo minus en halv tjuga (50) = 56.

börja med entalet (det är många som gör)

upp till och med förtinio (nio og fyrre tior) blir, ni og fyrre, här säger vi nio och förtio, nio och fyra tior, vi vänder på det.

femtio är tretyve (60) minus en halv tyve, är det ental säg det innan.

tio minus en halv
halv tio istället för nio och en halv
kvart före nio istället för åtta å trekvart.

[Michael Meier]

när jag mäter grovt räknar jag sådär, närmast heltal (60cm) minus tre.

sex tior minus tre

danskan blir det sju tre tjugo minus en halv.

[östemann]

hur gick det för kompressorn ? *orolig*

Jo det gick fint för den,den var tydligen gjord av hårdare virke än mig.

[Michael Meier]

[tortap]

seksoghalvtredsindstyvende: seks og halv treds inds tyvende. = sex (6) och tre gånger tjugo minus en halv tjuga (50) = 56.

Haha! så sjukt komplicerat. Men jag har hört att danskarna har börjat använda siffror mer som resten av norden, att man nu kan säga motsvarande femtiosex.

Jag fattar grejen att räkna med tjog och dussin när man säljer ägg på marknaden. Men det har liksom ingen plats i dagens samhälle när man mäter vikter i gram med decimaler. Samma sak kan sägas för imperiska mått och att ange tal som bråk. Som med dussin, 12 tum på en fot osv. Det är lätt att dela i tredjedelar. När man bygger i tegelsten och antal stockar duger det. Men när man börjar mäta på millimetern och hyvlat virke så blir det rätt jobbigt.

[lagun49]

Var över pölen tror de var 1967 ungefär å då var metriska systemet godtaget över hela klotet i princip
Har gått 50 år å de tummar fortfarande

Jag var i Dayton, Ohio på en kurs på 90-talet. Vår lärare var en gammal militär, en riktig grabbe-grabb, som hade fått överge den militära banan, då han ramlade ner från taket på sitt hus och skadade sig svårt. När hans familj stod runt hans säng på sjukhuset sa han till sin son: "I won´t die, son". Han hade en morfinpump, som gav lämplig dosering i ryggen för att stå ut med den ständiga smärtan från skadan.

Emellertid, på en rast. kom två unga engelsmän, som var uppfostrade i metersystemet, i diskussion med vår amerikanske lärare om de olika systemens för- och nackdelar. Amerikanen höll naturligtvis tumsystemet främst, men då frågade engelsmännen hur många tum det gick på en mile.
Vår lärare svarade då: -"It takes a hell of a man to calculate that!"

[Toost]

Michael, Jag viker mig i frågan.
Jag har inte mer kunskap i ämnet än vad jag påstått ovan.
( Jag har barn som för några år lärt sig klockan varför jag reagerat på att vi säger "halvtre" istället för "2-och-en-halv".)

Har du Danska rötter ?

[Stridis2]

Tycker ni det danska räknesättet verkar jobbigt så tänk när det börjar komma med decimaler. 258,95 t.ex. När de ber om en sådan summa i affären börjar jag snegla efter kassaapparatens display...