Äldre, men bättre ord än dagens

**#61** » 12:03:07, 19-03-2018

Jo förresten,nu när våren närmar sig...

Fällbruttun. Vad det ska översättas till "på svenska" vette attan, någon förslog "genomslagsföre". Det är i alla fall på senvåren då snön blir luftig och grovkornig och i princip helt tappat sin bärighet. Man kan komma körandes i godan ro och helt plötsligt faller man bara rakt ner till botten.

Ovanavatten, ( ungefär ~vatten ovanpå). Syftar på när det trängt upp vatten ovanpå isen. Kan vara ett storhelvete om man har fel skoter eller drar kälke. Benämns även "Flövatten" eller "ståpavatten"/"stöpavatten" lite eroende på var man är.

**#62** » 12:37:45, 19-03-2018

''Stöipföri'' brukar användas häromkring. Typ:E vaar ti lyft nu så man får opp skotrin ur stöiphåli! An a grävd neder se nu så e syns bara na lite åv styrstangin tå ja sku kör över dehär flödvattni som fylld åpå nu jär i landkallan me den här sunnan.Stöipi o soran a ga i matton o skotrin e blytung!

Brukar vara ett rätt så allmänt använt uttryck häromkring på vårsidan när man har kört fast i flödvattnet med för lite fart!

Edit påminner mig om att det innefattar även lite ''glöitas'' i det hela i flödvattnet så att lyckan blir total!Helst med otäta stövlar! :mrgreen:

**#63** » 13:25:22, 19-03-2018

Uppståvatten säger vi. "Jäklar vicke uppståvatten dä va på sjön."

Loke

**#64** » 15:17:34, 19-03-2018

Vattring. "Ligga i vattring" = ligga i våg, vara vågrät.

**#65** » 15:20:42, 19-03-2018

omapå: uppepå i alla lägen, de legg omapå :skratta3:

**#66** » 17:57:51, 19-03-2018

Ett ord som inte hörs så ofta nu , Ackordera om priset och så

**#67** » 18:07:19, 19-03-2018

Så har vi de här orden som är svåröversatta. Huskes och tjöjjes, De har vanligen inget samband med varandra men efter att man har tjöjjes så kanske man huskes. Huskes kan man göra utan att man tjöjjes.
Jag vet inte om stavningen är riktigt rätt.

**#68** » 19:08:20, 19-03-2018

''Karafatt'' och ''Skrapankakon'' är några andra ord som man hör allt för sällan nuförtiden.

**#69** » 19:13:48, 19-03-2018

Ivar Risslén skrev:Så har vi de här orden som är svåröversatta. Huskes och tjöjjes, De har vanligen inget samband med varandra men efter att man har tjöjjes så kanske man huskes. Huskes kan man göra utan att man tjöjjes.
Jag vet inte om stavningen är riktigt rätt.

Här brukar det heta att man ''tjögas'' när man är kräksjuk och mår illa o hulkar ifrån sig men huskes var nåt nytt. :klia:

**#70** » 20:02:32, 19-03-2018

Tjöjjes är mer som "kväljningar" o huskes de kan vara som att man huttrar, skakar, antingen de e kallt eller att man frys i feber eller efter att man ha krekes!

Sen kan man som ett känt lokalt band ta sig bandnamnet "Tjynnan Tjöjjes" :thummar:

Ett av deras alster:
"Inpöne jällbruun"

https://www.youtube.com/watch?v=waZK-QyMb0A

**#71** » 20:31:07, 19-03-2018

Vederkvicka, för att pigga upp sig, exvis ta en snaps, är ett underbart ord.
Såväl som att kalla en dunk (typ 5 liters) för kanister.
Ämbar istället för skål, eller balja, är också ett sånt härligt ord.
Erhålla, eldfängd, tilspillogiven och exmera är andra såna lite gammaldags å ovanliga ord som jag "dagligen och stundligen begagnar mig av till omgivningens förtret"

**#72** » 22:37:12, 19-03-2018

Det är ett oomkullrunkeligt faktum att de äldre orden i ett språk allt som oftast berikar språket på ett sätt som vederkvicker ens själ! :buga:

**#73** » 22:53:26, 19-03-2018

63an skrev:omapå: uppepå i alla lägen, de legg omapå

omani : uppepå

En Egon , skena ikull, å lase omani dynghövda.

Egon, halkade och lade sig ovan på gödselstacken ( i huven).

**#74** » 23:08:47, 19-03-2018

fler riktningar:

Uppät :uppför

neät : nedför

lite annat:

Navarvinn: borrsväng

per-i-backe: rölleka

de tre fågelarterna :grin:

:

Spänningen, sparrn å sjöfågeln

**#75** » 23:18:09, 19-03-2018

Plastc är också ett sådär lagom gammalt ord.
Kittel likaså, när jag va liten (70 talet) kunde man höra att tvättmaskinen benämndes som " Vaskatorn" , ant va det någon som hade en maskin av fabrikat Wascator i hemmet.