dc_lindberg skrev:Största orsaken till pendlande är statens syn på ägandet, fastighetsägandet.
Det är fullständigt omöjligt ekonomiskt sett att kunna byta bostad om man äger den...
-
...och vidare flertalet anmärkningar om "besvärligheten" med att äga och hur det påverkar pendlingen, det där får du nog utveckla lite.
dc_lindberg skrev:Det som skulle behövas är dramatisk omställning från staten gällande synen på att köpa och sälja den bostad som man verkligen behöver/bor i. Det skulle sätta fart på bostadsmarknaden och göra det möjligt för arbetskraften att söka sig till arbetstillfällena.
Tror du missar en vital del i resonemanget. Viljan.
Människan har en egen vilja på gott och ont. Många gånger sätter den oss i knipa då verkligheten sätter käppar i hjulet. Det sägs att den moderna människan är framstående delvis för sin förmåga att kunna resonera. Vår vilja krånglar till saker för oss då vi försöker överbrygga logiska resonemang, som klart pekar på det vettigaste alternativet i frågan, som ändå slutligen körs över av viljan. Vi vill så mycket. Vi vill ha ett bra jobb, en snygg partner, perfekta barn, drömhuset, snyggaste bilen i kvarteret, senaste telefonen, sötaste hunden und so weiter...
Vad vi vill tror jag är mycket mera skyldigt till hur vi agerar oavsett stat och företags härjningar. Stat och företag sätter ramarna men innanför dem påverkar vi mycket själva. Tror det finns en hel del folk med ekonomisk möjligthet att flytta närmare sin arbetsplats, men de vill inte, av flera andra anledningar. Är man i tvåsamhet blir ju första hindret att man är just två. Mycket troligt att om vid flytt får den ene närmre till jobbet men den andre längre. Sen får nån av dem kicken och måste söka sig någon annanstans. Så börjar vi om på ny kula.
Barn. Skolgång. Bra eller dålig skola. Närhet till föräldrar/släktingar/bekanta/fritidsaktiviteter nära hjärtat. Vissa fritidsaktiviteter kan ju vara väldigt platsspecifika. Har man en större båt kanske man inte vill bo allt för långt från nåt öppet vatten. Alla dessa viljor vi har måste jämkas och kompromissas ihop för att få vardagen att funka. Pendlandet blir en
nyckel för att få till vardagen. Priset betalar vi med både tid och pengar.
(...och hjärtinfarkt innan 65? -
).
Vidare har vi nya
möjligheter jämfört med tidigare generationer vad gäller pendling. Min farmor
gick 3,5 km till skolan på stigar genom skog och mark, vem gör det idag? Inte många, nu skolskjutsas det. Min hemort, en liten by med dagens mått, var en knutpunkt i bussnätet när min far var liten, typ början på 60-talet. Hade eget garage med anställd mekaniker och en 7-8 bussar stationerade där. Farfar var en av chaufförerna. Bussarna försvann med tiden och garaget blev företagslokal. Idag trafikerar endast två linjer orten med kanske 6-8 stopp mellan sig, var dag, mån-fre. Och då är väl hälften knutna till skolan indirekt.
Varför? Bilen. Komfort, frihet, status, smidighet. Folk fick det bättre och mer stålar att röra sig med. Bussarna tömdes i takt med bilförsäljningens ökande. Fler bilar behövde bättre vägar. Bättre vägar gav bra förutsättningar för bättre och framför allt snabbare bilar. Räckvidden ökar inom samma tidsram. Så rullar det på. Nya möjlighter skapar nya förutsättningar och gränserna flyttas hela tiden ett snäpp framåt, alla hänger med, privat, professionellt och samhällstekniskt.
Idag har många
möjligheten och
viljan att välja bort "statarlängorna" och istället bo där de önskar, mer eller mindre, och gör det och kompromissar ihop livsekvationen med bilens hjälp. Att sen trafiken blir jobbig i storstäderna är väl också att de i grunden inte är planerade för den invasion av människor som kom(mer). Man bygger kompromisser på kompromisser. Sen ger jag mig katten på att om statsarkitekterna fick nästan full frihet och inte bara lämna "förslag" skulle mycket se bättre ut men det är en annan femma...
Sen blir vi offer för modets nycker ibland. Är inte Miljonprogrammen ett sånt? Var inte det ett led i byggandet av det berömnda Folkhemmet? Var arbetare skulle ha "rätt" till något eget, inte vara "livegna" som statarna varit. En politisk
vilja att skapa något bra, lösa ett problem. Man såg väl redan då lämmeltågen mot huvudstaden och tänkte "shit, vad ska alla de här ta vägen? Vi dundrar upp ett gäng betongkuber lite här och var vi kan stoppa in dem i." En välvillig tanke men blev lite tokigt kanske, men hur skulle de kunna förutse föjlderna?
dc_lindberg skrev:... ff.a. gamla änkor som hyrde ut rum för att på så sätt kunna bo kvar...
Syrran som student har bott åtmindstone hos två, kanske tre, av dessa "änkor" under sin studenttid...
dc_lindberg skrev:...Ser man till SJ så är fokus inte på tillgänglighet, utan på transport tid mellan Sthlm-Gtbg-Malmö...
Vad som skett sedan 1967 är en mass nedläggning av små järnvägsstationer...
Tåget får en svår position i bilsamhället. Även
om tågen stannar vi de mindre stationerna kommer de som kan åka bil ändå göra det i stor utsträckning. Förmodligen sparar man 10-15 min i restid till jobbet från den lilla tågstationen och de som kan ta bilen gör det. Bekvämare, kan lyssna på och skråla med i vilken musik man vill utan att nån behöver rynka på näsan. Ta en rök om man önskar. Slippa risken för förseningar och ev. missa länkad kollektivtrafik. Slippa trängas med en massa jobbiga människor, ungar som vrålar och tjoar när man är sådär lite lagom purken på måndasmorgonen, folk som hostar på en, pratar strunt högljutt och är allmänt jobbiga. Då blir bilen som en liten egen mysig koja att krypa in i och med inget ekonomiskt incitament att väga upp "lidandet" på tåget blir valet enkelt. För de flesta. Att ha bil OCH åka kollektivt har man inte mycket för, den stora besparingen är om man kan
ersätta bilen med kollektiva medel. Märker jag klart och tydligt nu när jag inte får köra av medicinska skäl och således sålt min flytta-röven-bil. Blir betydligt mer slantar över nu.
Är på väg att flytta snart och siktar på en tågburen stad. Kommer att bli mycke tågåka för mig då. Inte mig emot, tycker om att åka tåg om det funkar som det ska. Hoppas kunna ta tåget till högskolan kommande höst. Tar hellre tåget när jag ska hälsa på syrran i Stockholm än och ta bilen. Huga.
Ett annat problem tågen får som påverkar priset på biljetten är beläggningen på tågen. Flyget har mycket bättre nyttjandegrad. Sällan flygen går halvfulla, tågen gör det dagligen vissa sträckor och tider. En delförklaring till att det ibland är billigare att flyga än att ta tåget.
Ur led är tiden...
(och sent också, läggdags...)
