Han blippade leg o lapp o yrde iväg, kom till baka o tittade i datorn, hör då övriga kunder kommentera vid kassan bristen på personal, jag kände att min puls gick upp, killen kom ut igen o ursäktade sig då han inte hittade försändelsen, nu med större stresspåslag, ropade efter kassapersonal så dom stressade människorna med frallor kunde betala...
Killen ställde sig igen vid datorn, varpå jag sade tydligt, du jag har inte bråttom, det får ta den tiden det tar helt enkelt
Den blicken jag fick.Va??? Sa killen, ja sa jag, jag har hela dagen på mig, därför kom jag hit när ni öppnade
Han hittade försändelsen efter ca5-7 minuter och sade: Tack för att du väntade.
Ok tänkte jag, skulle jag gått efter tre minuter utan paket???
Detta är ju bara en av hur många historier om ja, hysteriska människor som stressar, i butik, till o från skolan för o lämna/hämta barnen osv som jag stöter på, mina kompisar har liknande dagliga upplevelser.
En viktig fråga som jag brukar ställa till någon uppstressad är: Vad ska du göra på Lördag med din ihopstressade tid? Jag har ännu inte fått något svar som kan liknas vid svar.
Så jag tänkte ställa frågan här, när man stressat ihop någon timme för veckan, vad gör man då med denna så extremt värdefulla tid? Ta en öl, dra en lina, sätter på sin dam?
I mitt fall kan jag inte stressa, jag får tryck över bröstet, huvudvärk osv, så jag försöker i stället planera, som nu senast, hämta mina paket på morgonen när dom öppnar, sen är ju det avklarat och jag behöver inte tänka på det resten av dagen.
Grabben brukar till o med reagera, på en händelse särskilt, en mamma med två barn skulle ha lösgodis, hade inte ställningen suttit fast hade hon troligen vällt den, har aldrig sett någon så aggressivt hugga efter lösgodis, grabben backade till o med något mot mig.
Mammans barn var normala i sitt beteende och det verkade inte finnas något bråk som grund för beteendet, hur bra mår en sådan människa?
När dom gått frågade grabben vad det var för fel på den mamman, troligen inget fel min son, men hon var bra stressad svarade jag, mmm svarade grabben.
Jag brukar alltid säga till i butiker att jag har inte bråttom, den blicken jag får säger allt, i synnerhet om det är någon ny på jobbet o kassan strular, jag lider med dom som jobbar i tex handel o andra serviceyrken o som träffar alla dessa uppstissade människor, som dessutom är otrevliga mot personalen
Hur löser ni Maskinister er vardag?
Går ju även o låta bli o stressa o skruva upp sig till bristningsgränsen.
