Hur Elektroniken räddade mig ifrån idrotten

[Stridis2]

Tack för infon. Då har jag lärt mig något nytt idag också.

[tronde]

Om man från Trondes tabell drar bort mätvärdet från svart yta (1,001) från de övriga mätvärdena och antar att effekten på exponeringen är linjär som funktion av genomlysningen så skulle det ge:
Vitt papper 0,003
Nyoljat papper 0,012
Canonfilm 0,032
Direkt belysning 0,034
Det skulle förkorta exponeringstiden med ca 30% vid användning av oljat papper istället för obehandlat.

Grovt regnet sier tabellen (grafen i databladet) at 15mW/cm2 tilsvarer 1750 mV (mer enn nullnivået). 1mV gir 8,57 uW/cm2

Da er direkte lys 34 x 8,57 uW = 291 uW/cm2
Oljet papir er 12 x 8,57 uW = 103 uW/cm2
Hvitt papir er 3 x 8,57 uW = 26 uW / cm2.

Vanlig hvitt papir slipper bare 25% av effekten gjennom som oljet, så eksponeringstiden burde bli rundt 1/4 med oljet papir.


Det er oppgitt et eneginivå i Joule for eksponering av Positiv 20:

"If the exposure strength is 100 mJ/cm2 the exposure time will be approx. 10 seconds for a film
which is 8µm thick. "

http://www.crceurope.com/wwwcrc/tds/TKC ... ITIV20.htm

Jeg tolker det slik at nødvendig effekt blir 100 mJ/10s = 10 mW (per cm2)


Det stemer nok, for jeg har funnet at ca 12 minutter er nok for nokså nye ferdigsprayede kort som jeg ikke vet hvilken lakk eller lakktykkelse det er på. Det gir ca. 74 mJ, forutsatt at sensoren er i nærheten av å vise riktig.

[Rubert]

Tronde
Jag är imponerad av dina kunskaper och förmåga att hitta lite udda och intressant information.
Kommer bland annat tråden om gnistning där plockade fram massor av info.

Mina exponeringstider är 10-12 minuter med obehandlat papper.
Jag har en UV låda med 4X8W lysrör.
Den verkar leverera ca 4 gånger högre effekt än dina UV dioder.

[tronde]

Dine lysrør er nok mye sterkere enn mine lysdioder.

Som så mye annet jeg har prøvd, er lyskassen et resultat av tilfeldigheter. Jeg har seks ubrukte 20W T-12 UV rør som jeg kunne brukt, men det ville blitt mye større enn hva jeg har behov for. Planen var å klone den lyskassen vi hadde på jobben, men det ble aldri noe av. Det har jo kommet store mengder med billige UV-dioder fra Kina, så jeg gjorde et forsøk med dem. 45 dioder spredt utover et 20 x 30 cm print som gir meg ca. 17 x 24 cm effektiv lysflate med jevnt lys. Selv om det tar noen minutter mer tid, fungerer det helt OK.

Jeg kan ikke huske data for dem, men de ser slik ut. 3 dioder i samme kapsling. Jeg hadde data for lysvinkel, så jeg plasserte dem ut slik at jeg skulle få nokså jevn styrke. Det stemte faktisk når jeg senere fikk sensoren som jeg kunne måle med.

Hver av diodene drives med 20 mA, så det blir nokså nøyaktig 0,2W i hver diode og 9W totalt. Jeg tror nok at lysrør er mye sterkere, for de er jo grunnleggende en UV-kilde.




Jeg har noen planer om å lage ny lyskasse som kan belyse topp- og bunnside på kortet samtidig. Da blir det UV-dioder på rull som heller ikke koster mye. 5 meter med 300 dioder av samme typen som jeg har brukt koster noe rundt 100...150 kroner fra Kina. Jeg har en rull liggende, så i løpet av et år eller to er vel noe på gang...




Nå som jeg har sensor som kan gi noe fornuftig om lysfordelingen, er det mye enklere å får til noe med mange flere dioder som gir jevnt lys.

[Volvot24]

.

Konstigt...

Kollade för en gångs skull på fotboll på TV:n. EM.

Där sades att en polsk spelare var tvåfotad!

- Elektronik var oftare lättare att begripa sig på.

[Volvot24]

.
I samma match...

"34-åringen Berg, som 35 ska fylla."

Avancerat värre

.

[Rubert]

Har i bakhuvudet att någon sportkommentator i historisk tid ska ha sagt:
"Och här kommer nummer 13 med Tumba på ryggen"

För att inte bryta mot topicreglerna så kommer här lite om mitt senaste mekatroniska matatornlopp.

Jag har många gånger dräglat av avund när jag sett Youtubeklipp där fräsmaskinister automatiskt hittat centrum på hålet av ett arbetsstycke med hjälp av en edge finder/touch probe kopplad till fräsmaskinens CNC styrsystem.
Va f-n!! Kan Kineser, Amerikaner och andra stollar så borde väl jag också kunna!

Letade rätt på ett aluminiumämne gjutet i en salladsostburk från Lidl.


Tillverkade ett kretskort till kontaktbryggan.
Göt på en plastkropp som kontaktpinnarna ska monteras i på probens axel.


Letade rätt på en passande kullagerkula, fixade till en fixtur till gnistmaskinen så att jag kunde hitta "mitt på " kulan och gnistade fästhålet i den.
Efter att det probeaxelnmonterats så sattes upp i verktygsslipmaskinen och kulan slipades koncentriskt och till diametern 10,00mm +/-0,02mm.



En gång i tiden hade vi elektronikkonstruktörer i ägarsfärens olika bolag ett "förbrödringsprojekt" för utbyta och erfarenheter och kunskaper från vår respektive produktområden.
Några "kollegor" från ett bolag en bra bit väster om Örebro bidrog med kunskapen att deras kretskort var hemliga, runda med ett hål i mitten och skulle klara 5000g.

Nu är jag där också så när som på de 5000g.


Börjat till slutet.


Första testen.


För dom som tycker sej konstaterat att jag verkar vara lite knäpp som lägger ner så mycket tid och energi på att tillverka en touchprobe när man kan beställa en på Ebay för 150:- inkl frakt
så passar jag på att bemöta dessa kommentarer redan nu.

Jag har redan två sådana plus en så kallad Wiggler.
Min probe känner av mekanisk kontakt alternativt elektrisk kontakt (omkopplingsbart)
Mekanisk kontakt indikeras elektriskt när kontakten i den konstaktslinga som bildas när proben vickas ur sitt läge bryts.
Fungerar på alla material.
Elektrisk kontakt indikeras genom att proben är spänningssatt och kortsluts när sen kommer i kontakt med arbetsstycken i metall.
Jag var nyfiken på hur på hur pass noggrant man kan indikera vid mekanisk alternativt elektrisk kontakt.
Proben levererar en optisk isolerad signal till fräsmaskinens CNC system vid kontakt.
Och till sist och kanske det viktigaste motivet, att sitta i köksfönstret och titta ut är inte min grej.
Det är vägen fram tills den stora strömbrytaren slås av som räknas nu, ju krokigare ju bättre.

Trevlig midsommar på er maskinistläsare (inklusive alla sport/idrottsälskare).