Slit och släng

[doc2]

Är inte det huvudsakliga problemet att vi väljer att betala för lite för prylarna idag då vi vill ha fler? Finns tvättmaskiner ”professionella” att köpa idag för 30000, 2/3 delar av snittbruttomånadslön. Där är är flera gånger om lönsamt att lägga ut servicepriserna för reparation jmf en maskin som kostar 3000. Hur stor andel av månadslönen la man på en tvättmaskin för 50 år sedan? Hittar uppgifter om snittmånadslön på 4000 på 70 talet men tyvärr ingen prisuppgift för tvättmaskiner i Sverige på 1970 talet, någon som vet?

Hittade lite tyska priser. En Miele vid den tiden kostade 1500 deutsche mark - en månadslön vid den tiden, italienskt ”skräp” helautomatiskt med fler funktioner för 1000. Vem är idag beredd att betala en månadslön för en tvättmaskin?

[Bygert]

Slit och släng är väl ibland helt ok. Släng utan slit är värre. Ta mina träskor t ex, de får först göra tjänst som stadsskor, när de inte duger till det får de flytta till lagårdsskor och när det totala sönderfallet blir besvärande nära går de i soporna. Det är rimligt slit och släng. Det är lätt då att ramla in på Imelda Marcos men även om vi släpper henne, nog går många skor och annat i soporna innan de är utslitna? För att man redan visat sig i dem eller för att de blivit omoderna eller bara att man vill ha nåt nytt. Ibland undrar man över somliga där det ska vara ekologiskt och hej och hå men kläder och mobiler och annat köps utan att det egentligen är nåt fel på de gamla. Det är ju faktiskt värre miljöförstöring än det som vissa ägnar sig åt att fundera över. Det är ju ett problem att det ofta inte är möjligt eller ekonomiskt försvarbart att reparera sånt som är sönder men nog är det väl än värre att mycket slängs som inte ens kommit så långt att det gått sönder?

[torbjorn_forsman]

Några tvättmaskinspriser från 1966 (ur Råd & Rön, exkl moms):
Husqvarna Renett automat 1720 kr (1325 kr utan centrifug)
Husqvarna Renett special 1390 kr (995 kr utan centrifug)
Junomatic S4S 2900 kr
Westinghouse LTX452 2265 kr
Scharpf Automat Plus 4 Standard 2175 kr
Rondonette 1585 kr
Cylinda TMC4 2085 kr
Junga R70H 2375 kr (2575 med rostfri plåt utvändigt)
Värmos H60C 2025 kr
Hoover 3202 1325 kr
Asea-Skandia K5/TT 2485 kr (inbyggd torktumlare, italiensk)
Hoover 3206 1750 kr (såldes även som Zanussi och Naonis)
Revecent VA5 2690 kr
Rondomatic 19201 2785 kr

[G-son]

Har ingen koll på tvättmaskinspriser, men för nått år sedan jämförde jag priset på en ny Husqvarna Automatic symaskin 1955 (tror den kostade 995kr) med vad det priset motsvarar idag, omräkningen hamnade på 11000kr.
Många av dessa Husqvarnamaskiner går än idag, medan gemene man idag gärna köper en ny symaskin av äkta plast för runt en tusenlapp och om dom har tur håller den garantitiden ut. Några av dom kan vara stabila nog för att sy genom ett par lager jeanstyg, medan gjutjärns-husqvarnan tuggar igenom det mesta som får plats under pressarfoten.

[Bygert]

Några tvättmaskinspriser från 1966 (ur Råd & Rön, exkl moms):

För att omvandla priser från 1966 till dagens nivå stämmer det bra att multiplicera med 10. Momsen var dock lägre, 10%.

[Holger]

Förr sparade man längre för att kunna köpa saker, man lade mer värde på sakerna och var försiktigare med dem också.

[JD400]

Jag kan tycka att det hör till sakens natur och helt i sin ordning att teknik blir billigare att utveckla och bygga och därmed även att köpa över tid. Men man kan fundera på om det inte är inbyggt i det förhärskande ekonomiska systemet att saker ska slängas så snart som möjligt för att hålla igång konsumtionen och därmed den konstanta förväntningen på ekonomisk tillväxt. I förlängningen lär det inte vara hållbart att inte hushålla med resurser.

[doc2]

Tack Torbjörn. Dina uppgifter bekräftar min hypotes. En Tvättmaskin kostade runt en arbetares månadslön 1966 (1400kr)
https://share.scb.se/ov9993/data/histor ... e-1966.pdf

En produkt som idag kostar en månadslön skulle vi även idag vara beredd att lägga många timmar reparaturservice på. Men inte om den var så billigt att servicen snabbt når nypriset på en produkt som genom effektiviserade automatiserade produktion blivit så billigt att nytillverka.

Kanske vi kommer framgent att få lite ”dyrare” produkter genom framtvingade hållbarhetsdirektiv som byggs av standardiserade komponenter som är billigare att lagerhålla/byta osv?

[Toost]

Jämförelserna på tvättmaskinerna haltar en del, vi har idag ett flertal tillverkningsmetoder och ett flertal material som överhuvudtaget inte existerade på 60 talet,
Seriestorleken är även den en stor del i priset på slutprodukten.
En tvättmaskin av idag är till stora delar tillverkad i automatiserade pruduktionslinjer, på 60 talet var många moment sannolikt handarbete, - det krävdes flera människor då för att producera en maskin än idag.
Ytterligare en faktor är att vi idag konstruerar in en planerad livslängd i många prylar.
Många bilmotorer av idag är konstruerade för att inte öppnas, man limmar ihop dem då förbandet både blir starkare och styvare, rasar vevlagren är det utbytesblock istf för nya lager.
Vi kan idag med hjälp av datorer konstruera/ beräkna/optimera saker som tidigare var mer eller mindre omöjliga. Tex krocksimulering av bilar, flödessimulering /optimering av Jetmotorer.
Den här simuleringskapaciteten sprider sig "neråt" till enklare tillämpningar, tex kan vi minska materialtjockleken i vardagsprylar eftersom vi kan kolla tex styvhet innan tillverkning.

[magnusk750]

Jämförelserna på tvättmaskinerna haltar en del, vi har idag ett flertal tillverkningsmetoder och ett flertal material som överhuvudtaget inte existerade på 60 talet,
Seriestorleken är även den en stor del i priset på slutprodukten.
En tvättmaskin av idag är till stora delar tillverkad i automatiserade pruduktionslinjer, på 60 talet var många moment sannolikt handarbete, - det krävdes flera människor då för att producera en maskin än idag.
Ytterligare en faktor är att vi idag konstruerar in en planerad livslängd i många prylar.
Många bilmotorer av idag är konstruerade för att inte öppnas, man limmar ihop dem då förbandet både blir starkare och styvare, rasar vevlagren är det utbytesblock istf för nya lager.
Vi kan idag med hjälp av datorer konstruera/ beräkna/optimera saker som tidigare var mer eller mindre omöjliga. Tex krocksimulering av bilar, flödessimulering /optimering av Jetmotorer.
Den här simuleringskapaciteten sprider sig "neråt" till enklare tillämpningar, tex kan vi minska materialtjockleken i vardagsprylar eftersom vi kan kolla tex styvhet innan tillverkning.

Jo, men allt det där är i slutändan ett val som någon har gjort och reparerbarhet är inte prioriterat.

[Göran Ekman]

Problemet är att prylarna konstrueras för att vara svåra att reparera.
Göran i Björnarbo

[torbjorn_forsman]

Problemet är att prylarna konstrueras för att vara svåra att reparera.
Göran i Björnarbo

Kan du ge något exempel på det?
Min uppfattning är snarare tvärt om, att prylarna är byggda för att kunna repareras i större omfattning än vad som någonsin lönar sig (åtminstone i höglöne- och högkostnadsländer som Sverige).
Det som hindrar reparation är snarare t ex att reparatörerna inte är kompetenta att felsöka och laga elektronik på komponentnivå utan bara klarar av att byta kompletta kretskort, som ofta blir dyra som reservdel och dessutom utgår snabbt från reservdelslagren.
Ett exempel, jag plockade isär en rätt ny "skräpradio" med CD och MP3-ingång, en pryl av udda kinamärke som kanske kan ha sålts för 299 kr på Rusta eller något liknande ställe. Den var mycket väl tillrättalagd för reparation - pilar vid de skruvar som ska lossas i första hand för isärtagning, komponenttryck med positionsnummer på alla kretskort så det är lätt att orientera sig, alla kablar som förbinder enheter har kontaktdon i ändarna och är oförväxelbara, osv osv.
Nu fanns ju ingen servicemanual att hitta för den apparaten, men det var lätt att googla fram datablad för ic:n som radiodelen var byggd kring och därefter hitta den elektrolytkondensator som hade fått kortslutning.

[Michael Meier]

Och ofta angriper vi problemet från fel håll, samt blir trötta och missmodiga angående reservdelstillgång och krångel att finna allt som vi behöver för att laga.

Angriper man problemet från rätt håll, lyckas få tag på komponenten och få ihop grejjerna, då är ändå användaren missnöjd eftersom hela enheten ser ut som innan, den har inte transformerat om sei till en annan modell enbart för reparationen.

Det är ju liksom samma skit som innan den gick sönder/slutade att fungera.

Antar att Göran menar att det är svårt att reparera med bristfällig kunskap/fel verktyg/inget underlag/svårt att få tag på rätt reservdelar/komponenter.

Alltså det normala när man försöker bryta sei in i något som man aldrig sett förut..det kan räcka med limmad kapsling för att man ska ge upp i vissa stunder.

[Göran Ekman]

Problemet är att prylarna konstrueras för att vara svåra att reparera.
Göran i Björnarbo

Kan du ge något exempel på det?
Min uppfattning är snarare tvärt om, att prylarna är byggda för att kunna repareras i större omfattning än vad som någonsin lönar sig (åtminstone i höglöne- och högkostnadsländer som Sverige).
Det som hindrar reparation är snarare t ex att reparatörerna inte är kompetenta att felsöka och laga elektronik på komponentnivå utan bara klarar av att byta kompletta kretskort, som ofta blir dyra som reservdel och dessutom utgår snabbt från reservdelslagren.
Ett exempel, jag plockade isär en rätt ny "skräpradio" med CD och MP3-ingång, en pryl av udda kinamärke som kanske kan ha sålts för 299 kr på Rusta eller något liknande ställe. Den var mycket väl tillrättalagd för reparation - pilar vid de skruvar som ska lossas i första hand för isärtagning, komponenttryck med positionsnummer på alla kretskort så det är lätt att orientera sig, alla kablar som förbinder enheter har kontaktdon i ändarna och är oförväxelbara, osv osv.
Nu fanns ju ingen servicemanual att hitta för den apparaten, men det var lätt att googla fram datablad för ic:n som radiodelen var byggd kring och därefter hitta den elektrolytkondensator som hade fått kortslutning.

Det jag tänker på är när mekaniska prylar är i hoppressade. I stället för ihop skruvade. Upplever att mycket prylar sitter ihop med diverse plast hakar som jag har svårt att överlista. Då är det enklare att när det sitter några skruvar som man ser.
Men jag är just nu för dimmig i skallen för att komma på ett exempel på det du efterlyser TF.
När det gäller elektronik har jag alltid varit total körd.
Göran i Björnarbo

[björken]

Vad gäller kaffetillverkning så kan jag rekommendera Moccamaster, köpte nyligen en ny, men den gamla som är 18 år fungerar fortfarande perfekt (om än med lite medfaret utseende) och fick flytta ut i gäststugan. Verkar helt opåverkade av kalk i vattnet också.