Lite utförligare om detta. Säljer man nåt som är pantsatt, t ex en leasingmaskin, så gör man sig skyldig till brottet olovligt förfogande. Det krävs dock uppsåt så är man inte medveten som saken - kan ju hända i ett dödsbo t ex - så går man fri från brott. Skadestånd kan det bli ändå.
Köper man något som man vet säljaren inte får förfoga över kan det vara ett häleribrott. Om man verkligen inte visste om eller borde anat problemet är det inget brott. Man kan då få behålla saken om den traderats, dvs om man rent fysiskt tagit hand om den. Men den som hade bättre rätt kan då dels kräva skadestånd av säljaren och dels kräva att få lösa ut saken från köparen.
De här reglerna gäller dock inte om det är något som stulits eller tagits med våld eller hot. Där har ägaren rätt att få tillbaka det som tagits. Det spelar då ingen roll om det varit godtrosförvärv i senare led. Har man alltså i god tro köpt nåt av C som i god tro köpt det av B som stulit det från A så har A rätt att få tillbaka saken. Det finns dock en bortre gräns för hävd, efter tio år kan den där rätten för A att få tillbaka saken ha upphpört.