Se upp med att en del oreglerade nätadaptrar (inte switchade utan sådana som bara består av transformator och likriktarbrygga) kan ge mycket högre
spänning än märkspänningen då de går med lätt last. Det gäller framför allt sådana som har gjorts kortslutningssäkra genom att ha så hög inre resistans att kortslutningsströmmen begränsas till ett ofarligt värde. Det finns exemplar som är märkta 12 V men ger uppåt 25-30 V i obelastat tillstånd! Om man är osäker, så är det ju lätt gjort att mäta spänning från det aktuella nätaggregatet vid olika belastning och rita upp ett diagram.
Numera är det mycket sällsynt att "intelligens" för att kontrollera laddningen av ett inbyggt
batteri i en produkt ingår i nätaggregatet, utan allt som har med laddningsreglering att göra sitter inbyggt i batteripaketet eller slutprodukten, nätaggregatet har bara till uppgift att lämna en konstant spänning.
På 90-talet var det mer vanligt att nätaggregatet ansvarade för en större eller mindre del av laddningsregleringen. En och annan minnesgod person kanske drar sig till minnes Ericsson GH337 mobiltelefoner, som hade 5-6 ledare i kabeln till laddkontakten, där kunde laddaren reglera på två olika spänningar (eller om den kunde strömbegränsa till två olika strömmar?), och via en styrsignal kunde telefonen beordra laddaren att köra med hög eller låg laddspänning.