Minns ni?

[Blockstens trollet]

Det är nu mer förbjudet i Sverige med köra med telefonen utan handsfree min bror provade tidigare modeller åt Simens med mycket pixel i kameran på mobilen de kom tror jag inte i produktionen på länge.

[88ecr]

Sen att pillra på telefonen medan man kör är ajabaja, oavsett hur gammal telefon man har!
Man kan enkelt svara om man har headset men för allt annat får man stanna till för! Det är inte värt att köra ihjäl någon för att pilla på telefonen!

Lastar snö med slunga, bästa sättet via rondeller högar, anslutningar övrig trafik, så har vi telefonkontakt, bilen och slungaren. Bilarna har ju blåtand, la tystare, bilisten skall skiva upp på papper, sedan ännu en app i telefonen som ej rigtigt färdig med buggar och kräver lösenord osv för att komma genom portarna till snötippen. Allt detta till lika ratta bilen i trafik ock passa farten enligt slungan. Vi har påpekat detta att de på rigtigt är rätt farligt, arbetsledningen skickar ivrigt mer watsapp kator osv. flertal tagit bort sig ur watsup grupper rigtig bara för de störs. La radio i detta har vi prövat sungaren får brottom ibland, styra, slunga vända sedan ännu instruera lastande bil, som nån anna sedan håller linjen när lasande bilen ej hörde att slungan höll på att stockas, bilen ej stoppade, så is och snö av en slunga i vindrutan på flertal personbilarbilar, en del bilister ej på nåt sätt trodde dom ej skulle snacka strunt på samma kanal samtidigt vi lastar, i samma grupp.




Första mobilen, erickson men modell kommer jag ej ihåg. 98 eller 99 var året.

Kommer ni ihåg hemtelefon nummret ännu?

[roddjer]

Kommer ni ihåg hemtelefon nummret ännu?

Som gjutet. Man svarade ju med det. Vi gjorde i alla fall. Minns ett flertal nummer just nu men glömt vilka de hör ihop med. '

Ungarna kan ju inte sina egna nummer till mobilen ens. "Mamma! Vad är e mitt nummer!" '

[Mattias_E]

Ungarna kan ju inte sina egna nummer till mobilen ens. "Mamma! Vad är e mitt nummer!" '

Står ju längst upp i telefonboken/kontakterna, i alla fall om man har en iPhone.

Sen ursäkten med att "man kan inte sitt nummer för man brukar aldrig ringa sig själv" håller ju inte med tanke på att hur ofta man behöver uppge sitt telefonnummer överallt, speciellt om man ska handla på nätet eller ha två-stegs-verifiering på något konto.

Men i övrigt, utöver mitt eget telefonnummer så finns det nog ingens mobilnummer som jag kan utantill. Fasta telefonnummer kan jag flera, även på senare år som t ex olika arbetsrelaterade telefonnummer. Fasta telefonnummer från uppväxten kan jag nog alla som man brukade ringa utantill. Men skillnaden från då till nu är att då fick man ju fysiskt knappa in telefonnumret, nu letar man bara upp ett namn i telefonboken och klickar på ring upp. Hur ska man då kunna nöta in några telefonnummer i minnesbanken?

[sonsonen]

I min gamla Nokia skapar jag en ny profil som jag ger samma namn som mobilnumret.
Bara att lämna över telefonen om man drabbats av en oväntad minneslucka.

[sonsonen]

Som gjutet. Man svarade ju med det.

I ungdomsåren (3 ungdomar hemma) då det ringde mycket och oftast då vi åt ändrade jag numret till "342806 mitt i maten" så blev samtalet oftast kort.

[sonsonen]

Lastar snö med slunga, bästa sättet via rondeller högar, anslutningar övrig trafik, så har vi telefonkontakt, bilen och slungaren. Bilarna har ju blåtand, la tystare, bilisten skall skiva upp på papper, sedan ännu en app i telefonen som ej rigtigt färdig med buggar och kräver lösenord osv för att komma genom portarna till snötippen. Allt detta till lika ratta bilen i trafik ock passa farten enligt slungan. Vi har påpekat detta att de på rigtigt är rätt farligt, arbetsledningen skickar ivrigt mer watsapp kator osv. flertal tagit bort sig ur watsup grupper rigtig bara för de störs. La radio i detta har vi prövat sungaren får brottom ibland, styra, slunga vända sedan ännu instruera lastande bil, som nån anna sedan håller linjen när lasande bilen ej hörde att slungan höll på att stockas, bilen ej stoppade, så is och snö av en slunga i vindrutan på flertal personbilarbilar, en del bilister ej på nåt sätt trodde dom ej skulle snacka strunt på samma kanal samtidigt vi lastar, i samma grupp.

Förr hade gubbarna bra komradio med högtalare och händerna något friare. Kanske lite skräningt ibland. Är det avskaffat numera?

[Gadgetman]

Mimrer litt...
Min første var en Nokias 2110 i 1996. Solid sak, men batteriet varte ikkje mer enn en dag eller så.(Mange steder med dårlig dekning og da brukte den mer strøm)
Eg fikk tak i et større batterio og da varte det i 3 dager.
Eg fikk også tak i et GSM modem til den, og en PCMCIA pod for min Psion S5(den fikk eg tak i i 1997)
Det var faktisk mulig å lese epost og tilogmed surfe litt med den.

S5en ble lagt på hylla for mange år siden(Ble erstatta av Psion netBook).
Men eg har savnet noe i rett størrelse, med tastatur...




Cosmo Communicator.
De som bygde denne var med på å bygge Psion S5.

[torbjorn_forsman]

Min första mobiltelefon var en NMT450. Ericsson/Sonab/SRA C-600 Roadcom, även kallad NMT-A, i bärväska, köpt begagnad i början av 90-talet. Den döptes ganska snabbt till Betongsuggan. Hade också en telefon för Comviks analoga 450-nät ett par år då det nätet var på väg att läggas ner och de fasta avgifterna hade avskaffats.
Första ficktelefonen var en Nokia CE-61 "Cityman 900" för NMT900-nätet, den liknade Motorolas "hundben". Döptes till Tegelstenen.
Ganska snart ersattes den av en Technophone PC-107, som kallades Plankan.
Första GSM-telefonen var även här Nokia 2110i , blev pådyvlad den till bra pris tillsammans med ett GSM-abonnemang då Comvik slutligen lade ner sitt 450-nät. Sedan följde diverse olika GSM, t ex Philips Fizz, Nokia 6150, Nokia 3310, Nokia 5140i . Tror jag hade en Motorola MicroTAC GSM ett kort tag också, den hade inget stöd för SMS! Eller om det var så att den kunde ta emot SMS men inte skicka eller tvärt om. Första smartphone blev en Nokia 5800 med Symbian som jag tog över efter en släkting som hade blivit påprackad en Iphone som tjänstemobil.

[Ulf]

Min första var en E/// Hotline, nästan släpbar. Batterikapacitet nära noll.

#2 var en E/// NH-någonting, med bladantenn, en riktig handvärmare!
Jag läste en artikel om den, där en engelsman stämde Ericsson. Han hade kört in antennen i örat när han skulle svara och förstört trumhinnan. Hur vida den var sann vet jag inte, men för att få in den antennen in till trumhinnan måste han ha haft en enorm hörselgång!
Det kanske finns såna oxå....

[OLA56]

1988
Min första (firmans), fick jag 1988. Det var en Storno 6000 (ev 9000) - NMT450. På förarplatsen satt det en telefonlur, i bagageutrymmet fanns resten (sändarenhet mm) - stor som en större bilradio. Yttre antenn var det också. Skulle man använda telefonen löst, fanns det ett batteripack som man kopplade in sändarenheten + telefonluren + yttre antenn. Batteripacket med sändarenhet och lur var som en stor attachéväska (fast tyngre). Sedan fick man ansluta laddare och yttre antenn. NMT450 fungerade väldigt bra.
1994
Fick jag den första NMT 900. Det var ett kombiabonemang -Ericsson. En fast i bilen och en lös nalle. Vart besviken. Var inte så tätt med master på den tiden. Samtal bröts ofta.
1999
Fick jag första GSM. Tror det var Nokia. Då var det en lös nalle som man satte i en fordonshållare när man kom till bilen. Telefonen laddades, man fick handsfree och man hade kvar yttre antennen.
Detta fungerade mycket bra. Hade även Ericsson.
Sedan slopade man fordonshållarna (med laddning och yttre antenn) - steg tillbaka.
var lite olika telefoner.
2011
Blev det en Samsung. ingen smartphone. Jag kan ringa på den, skicka SMS. Vilket räcker för mig i jobbet. jag har bytt batteri en gång.

OLA56

[mats_o]

Började med 2110i och dess geniala bältesfäste.
Sen vart det en 688 följd av den telefon jag trivdes bäst med. Ericsson T-28