Penta motor DA tillv nr:17178 från 1929, skogsfynd

**#16** » 23:59:20, 01-04-2017

Jisses

Du ä då int rädd slit, gnet o hunngöra!! :buga:

**#17** » 00:02:47, 02-04-2017

tack herr m
blir man förbannad så snöar man lätt in sig på ting

och adrenalinet flödar liksom svordommarna haglar

hadde dock värdens tur
att det kom ett gäng vilda flygandes bävrar som gnagde väck stubbarna så jag behövde bara och lyfta dän motorn

**#18** » 00:03:47, 02-04-2017

**#19** » 00:11:59, 02-04-2017

Jag har en jubileumsskrift om Pentaverken, "Från hantverk till motorer - Volvos historia i Skövde".
I slutet av den finns en del produktionsstatistik där man kan se att motorn med serienummer 17178 bör vara tillverkad 1929. Förmodligen i slutet av 1929. Under 1929 tillverkades totalt 3456 motorer. Därav 2017 som såldes under namnet Penta (marinmotorer etc), 534 till Volvo personbilar och 905 till Volvo lastbilar.
Den motor som satt i 20-talets Volvobilar hade typbeteckning DA för personbilar respektive DA28 för lastbilar, om det hade varit en sådan borde beteckningen ha stått på typskylten (eller kanske ingjuten eller instansad i motorblocket intill skylten).

**#20** » 00:18:12, 02-04-2017

Pentahistoria. Antalet tillverkade DA-motorer, 1927 levererades totalt 710 DA-motorer till Volvo. 1928 levererades ytterligare 705 DA-motorer, och 1929 levererades 865 motorer med beteckningarna DB och EB utöver 574 DA-motorer. Volvo blev mycket snabbt en viktig kund och gav Pentaverken full sysselsättning och en stark tro på framtiden. Totalt tillverkades 2 854 DA-, DB- och EB-bilmotorer mellan 1927 och 1930
Den du hittat med nr 17178 bör alltså vara tillverkad under1929 :coffee:

http://www.crommarine.se/div/attlasa.htm

**#21** » 00:21:36, 02-04-2017

perfekt

lite underligt att dom behöll sköfde så länge som dom gjorde , i namnet

**#22** » 00:26:44, 02-04-2017

Det är en DA 4-cyl, för DB var 6-cyl.

**#23** » 00:27:58, 02-04-2017

Bolagsnam, logotype

**#24** » 00:28:23, 02-04-2017

Förmodligen var det väl för att företaget var inregistrerat hos myndigheterna (Bolagsverket fanns ju inte på den tiden men det kanske var Kommerskollegium eller något liknande) med gammalstavning i namnet, och det var för dyrt och krångligt att registrera om bara för att ändra stavningen. Jag har förresten sett att gammalstavningen hängde kvar på en del håll långt efter den officiella stavningsreformen. Statliga myndigheter och de största dagstidningarna gick över till ny stavning på en gång, men många små tidningar ute i landet fortsatte med gammalstavning långt in på 1920-talet. Och i mer privata sammanhang har jag en känsla av att många som hade gått i skolan på gammalstavningstiden fortsatte skriva på det gamla sättet så länge de levde.