En annan skillnad är att fotogenutförandet har mycket kraftigare
förvärmning av insugningsluften än bensinutförandet. Detta är dock inte till någon större nackdel när man kör på bensin, snarast kan det vara en fördel att få bensinen grundligt förångad när man har en gammaldags
förgasare som inte finfördelar bensindropparna särskilt bra. Och förvärmningen är också bra att ha om man vill köra på E85.
Beträffande kompressionsskillnaden så vet jag inte hur Ferguson har gjort. Volvo använde olika kolvar för fotogen respektive bensin men behöll toppen oförändrad, men det betyder ju inte att alla tillverkare har gjort på samma sätt.
Om traktorn har någon form av automatisk tändförställning i fördelare/magnetapparat så är det mycket möjligt att den har olika karaktäristik för fotogen respektive bensin. Dock ska man nog inte hänga upp sig alltför mycket på den saken, varken fotogen-tändförställningskurvan eller en kurva som är anpassad för 50-talets lågoktaniga bensin passar särskilt bra för moderna bränslen.
Ibland har man använt en
termostat för högre
kylvattentemperatur för fotogen- än för bensindrift, detta för att få högre
temperatur på både
motorblock och
olja, för att öka chansen att fotogenrester som kommer ner i vevhuset ångar bort istället för att spä ut oljan. Idag, då man ändå ökar vattnets kokpunkt genom att blanda i glykol, så kan man gott köra på den varmare termostaten även på bensin.
Tänk på att så gott som alla fotogentraktorer i Sverige som fortfarande var i daglig drift in på 60-talet, kördes på bensin efter ca 1963 då skattereglerna ändrades så att motorfotogenen blev dyr och snabbt försvann från marknaden. De dåvarande
traktorägarna fick en kontant ersättning från staten som skulle täcka den bensinskatt som kunde tänkas behöva betalas under resten av traktorns livslängd.
