Vad är finessen med det här då? J.A.P. / Briggs&Stratton

[Hidsmekolek]

Råkade köpa en Briggs&Stratton BR6 ca 1947 på en loppis i somras..

Går riktigt fint efter att ha monterat en flottörnål (saknades ) och skurit ut en ny topplockspackning.
Men, till frågeställningen, varför sitter tändstiftet i en liten kammare med ca 6,5mm hål in i förbränningsrummet?



Måste ju vara nån finess med detta?
Har haft en liten JAP tidigt -50tal med samma konstruktion, enda skillnaden är att den hade 14mm stift
och Briggsen har 18mm.



Vore kul om nån sitter på info eller har nån intressant teori om detta!

[tkgb]

Jag har ingen aning egentligen,men kan det inte vara så att stiftet inte blir surt så lätt när det sitter så
Nånting med att skydda stiftet borde det kunna vara.

[RD350]

Gnistan har kanske lättare att "slå över"? Trycket lär väl bli det samma men blir kanske mindre "tvärdrag".

[Hidsmekolek]

Har varit inne på ungefär dom teorierna med, hade nån idé om att det skulle kunna hålla stiftet varmare så det inte kletar igen med olja och sot åxå..

[MekJan]

Många gamla stift brukar ha tre sidoelektroder , kan det ha någon betydelse i sammanhanget ? Eventuellt tända lättare på låg komp / svag gnista .

[ac tc]

Påminner om en förkammar diesel.
- mjukare gång kanske?
- större tolerans mot bränslekvalitet?
- skydda stiftet från olja?

[ac tc]

Verkar vara nåt dom använder på gasmotorer och liknande där man har problem med ojämn bränsle/ luftblandning. Finns tändstift där "kammaren" är inbyggd.
Kan det tänkas att motorfotogen var ett tänkbart bränsle? eller typ 60 oktanig bensin?

[Trondos]

Jeg jobbet i et par år på Rolls-Royce Bergen. Dom lagar store diesel og gass motorer for skip og kraftverk. Deres gassmotorer jobber etter det s.k. "lean-burn" prinsippet. Gassblandingen i sylinderen er så mager at den ikke blir antent av en gnist fra en tennplugg. Derfor står tennpluggen i et eget forkammer, der fins det fetere blanding som blir antent av tennpluggen, og varmeenergien herfra går ut i forbrenningsrommet og antenner den magre gassblandingen der.
Da gassmotoren ble utviklet på 80-talet, var det i samarbeid med jernverket i Mo i Rana, de ville ha en motor som gikk på koksgass. Motoren virket etter hvert bra på denne litt skumle gassen, som har opp til 30% hydrogen, men så gikk jernverket konkurs. Da fikk man prøve å selge motorene andre steder, og de første motorene ble installert i Danmark på kraftvarmeverk.
Jernverket i Mo i Rana smelter i dag bare skrapjern og lager armeringsstål.

Bildet er tatt fra denne pdf: https://bergen.rolls-royce.com/Portals/ ... 2015LR.pdf