Jag har faktiskt aldrig kommit till det läget att jag känner mig så besegrad att jag skiter i det. Jag har istället bytt väg när jag nått till slutet av vad som går att få till, och på så sätt kunnat fortsätta. Det gamla uttrycket: "Skam den som ger sig" står sig gott och gäller fortfarande. Sen, detta är ju mitt fritidsintresse (ett av dom) och just bara fritidsintresse så kör jag fast en dag så kan jag stuva undan grejerna och rätt som det är så har hjärnan kommit på en lösning själv utan min aktiva inblandning. En rejäl Whiskey en kväll och dan efter vaknar jag med lösningen klar, detta har hänt massa gånger och fortsätter hända.
Men för att återgå: 27 tänder istället för 28 innebär inget speciellt egentligen, får tidigare lägga insprutningsbörjan en tand och sen finjustera tills det blir bra.
Men innan detta så får jag bygga om min motorsimulator igen, nu skall den lämna aktivt låga signaler på vevaxelgivaren istället för aktivt höga, inga större problem att fixa detta. Sen skall den aktivt låga kamaxelsignalen vara på tand 10 istället för tand 4, fixat sedan tidigare. Det som är lite irriterande är att det blir så många avarter och abrovinscher hela tiden, mycket att hålla reda på, det blir lätt fel programsnutt till fel motor... Vilken var nu vilken?
Sen så kanke jag fått ihop kamaxel/pumptiming ett hack fel? Jag tog bild på det innan jag rev ner dreven men fick inte med vevaxelns
remskiva på bild så jag är inte stensäker på att den var i TDC men utgår ifrån detta. Det borde finnas några slags markeringar så det blir rätt tand per drev?
