Lambdasond

[meken49]

Bara klippa bort o köra med kabelskor eller löd o sätt krympslang.

En sond ska hålla runt 15.000 mil så inte ofta man byter.

Läs vad Kimmen skrev ang. referensluft genom kardelarna.

[meken49]

Kimmen Hur kan motorlampan tändas av att oljestickan tas upp? Det förstår jag inte . Nu är ju stickan på sin plats när man kör, så det är ju inte relevant. Kan det ev. vara krypströmmar?

[kimmen]

Kimmen Hur kan motorlampan tändas av att oljestickan tas upp? Det förstår jag inte . Nu är ju stickan på sin plats när man kör, så det är ju inte relevant. Kan det ev. vara krypströmmar?

Jag tog det som exempel på hur lite det behövs för att lampan skall tändas, tydligen inte det felet på din bil

Dom flesta fel brukar vara mycket enkla som tänder lampan, och dom enkla felen har ingen kod, därför avläser man max och min värden i förhållande med varandra, sällan det är direkta komponentfel, då är det oftast motorstörningar och direkta koder

Att lampan tänds för oljestickan beror på att undertrycket i motorn uteblir och syre letar sig genom vevhusventilationen in i förbränningen, den luften är inte mätt genom mängdmätaren/massamätaren/tryckmätaren, eller vad det nu är på systemet, då stämmer inte lambdavärdet med mätt luftmängd/massa och lampan tänds, kan då avläsas på var t.ex lambdavärdet står

[magloman]

Bara klippa bort o köra med kabelskor eller löd o sätt krympslang.

En sond ska hålla runt 15.000 mil så inte ofta man byter.

Läs vad Kimmen skrev ang. referensluft genom kardelarna.

Skitsnack! Har läst sånt där oxå på allehanda bilforum.
Många tror det här med lambdasonder är nåt magiskt väsen osv

Har skarvat otaliga sonder utan problem.

[torbjorn_forsman]

Om motorelektronikvarningslampan tänds för att man tar upp oljestickan så har det inget med lambdareglering och lambdasond att göra.

Läser man av felkoder hittar man förmodligen en kod som säger något om vevhusventilation. Och förmodligen är det då frågan om en turbomotor. Om en bil är av årsmodell ungefär 2001 eller senare och det finns någon slags elektriskt styrbara ventiler eller liknande i vevhusventilationen (som det ofta gör på turbomotorer, däremot sällan på sugmotorer), så finns det myndighetskrav på att bilens diagnossystem ska övervaka vevhusventilationens funktion. Och det görs troligen med en tryckgivare, kanske också en flödesmätning via venturirör i någon vevhusventilationsledning. Om nu vevhuset blir otätt för att man har dragit ur oljestickan, tagit av ventilkåpan eller liknande, så stämmer inte mätvärdena längre och eftersom det skulle kunna bero på ett "riktigt" fel i styrningen av vevhusventilationen så sätts en felkod och motorelektroniklampan tänds.

[Peter Persson]

Bara klippa bort o köra med kabelskor eller löd o sätt krympslang.

En sond ska hålla runt 15.000 mil så inte ofta man byter.

Läs vad Kimmen skrev ang. referensluft genom kardelarna.

Skitsnack! Har läst sånt där oxå på allehanda bilforum.
Många tror det här med lambdasonder är nåt magiskt väsen osv

Har skarvat otaliga sonder utan problem.

Typ vad jag tänkte skriva men vågade inte riktigt Har också skarvat många sonder utan problem och tycker det låter helt otroligt att de ska kunna suga referensluft genom kardelerna? Och vad ska den med referensluft till? Minsta läcka på avgaset så visar de ju fel, att den då själv ska ta in luft utifrån låter för mej mycket märkligt och vad skulle styra detta? Alltså när ska den ta in luft utifrån och till vilket syfte? Att kalibrera sig själv?

Vart har ni fått detta med referensluften ifrån? Skulle vara intressant att läsa.

[magloman]

Den tar in referensluft på vissa sonder bredvid kablarna.

?Ambient air? nedan:


Originalets URL: https://uploads.tapatalk-cdn.com/20180912/733c1e267b95411abd185d4f5398e061.jpg

[Peter Persson]

Ambient air, alltså omgivande luft? Förstår endå inte varför? Kylning?

[torbjorn_forsman]

Ambient air, alltså omgivande luft? Förstår endå inte varför? Kylning?

Lambdasonden fungerar ju som en slags batteri, där avgaserna utgör ena polen och referensluften andra polen. I övrigt är den ju helt symmetrisk. När den arbetar normalt har man ju avgaser på utsidan av keramikröret och referensluft på insidan. Skulle man ha avgaser istället för luft på insidan av röret, så skulle funktionen bli tvärt om den avsedda - den skulle lämna 0 V vid överfet bränsleblandning och -1 V vid mager blandning. Eftersom keramiken är en aning porös, så skulle utrymmet på insidan av röret med tiden bli fyllt av avgaser om det inte fanns en aning ventilation - i form av referensluften - där.
Och får man in något annat än avgaser, men som ändå håller en annan syrehalt än vad luft brukar göra, så kommer lambdasonden att mäta fel. Ångor från lösningsmedlet i en sprayolja är t ex inte alls lämpliga.

[Peter Persson]

Ambient air, alltså omgivande luft? Förstår endå inte varför? Kylning?

Lambdasonden fungerar ju som en slags batteri, där avgaserna utgör ena polen och referensluften andra polen. I övrigt är den ju helt symmetrisk. När den arbetar normalt har man ju avgaser på utsidan av keramikröret och referensluft på insidan. Skulle man ha avgaser istället för luft på insidan av röret, så skulle funktionen bli tvärt om den avsedda - den skulle lämna 0 V vid överfet bränsleblandning och -1 V vid mager blandning. Eftersom keramiken är en aning porös, så skulle utrymmet på insidan av röret med tiden bli fyllt av avgaser om det inte fanns en aning ventilation - i form av referensluften - där.
Och får man in något annat än avgaser, men som ändå håller en annan syrehalt än vad luft brukar göra, så kommer lambdasonden att mäta fel. Ångor från lösningsmedlet i en sprayolja är t ex inte alls lämpliga.

Du är en klok man Torbjörn Tack för en bra förklaring, jag tror jag förstår.

[kimmen]

Lambdasonden kan man ha kul med, bl.a att spara bensin, man kan då flytta sonden och sätta den i bakkant på katalysatorn i stället, lösa mutterstycken med plugg hade Volvo, bara att svetsa dit
Besparingen blev stor till att börja med, sedan blev det sämre och stabiliserade sig på hyfsad besparing
Gick att besiktiga med den om man hade lite tur, annars flyttade man tillbaka den före besiktning

Det här gick att göra på gamla 740 och 940 med en enkel sond och lampan tändes inte, kanske det fungerar på nyare bilar med bara en sond, har inte provat själv

Katten och sonden klarade sig, blev aldrig haveri
Att det blev sämre med tiden var tydligen att katten inte fick bränna sig ren för det kom för lite bränsle till katalysatorn för att den skulle fungera perfekt

Miljövänner ska inte läsa det här

[torbjorn_forsman]

Samma sätt att påverka bränsleblandningen till något annat än lambda = 1 har Toyota använt redan från fabrik, men då på elektrisk väg (har själv studerat konstruktionen på motorn 3S-FE i en Camry från ca '88-89). En krets i styrdonet som känner av när spänningen från lambdasonden går hög respektive går låg, de fallande flankerna (alltså då spänningen går från 1 V till 0 V) fördröjs några tiondels sekunder medan de stigande flankerna passerar igenom utan fördröjning. Sedan går ju signalen till integrering och medelvärdesbildning, men i och med att ena flanken har fördröjts så kommer systemet att sträva efter att reglera på lite lätt mager blandning istället för lambda = 1.
Man spar bränsle på det sättet, och tog man hänsyn till den saken när man konstruerade motorn och styrsystemet så var det säkert inga problem att klara avgaskraven heller. Med lite mager blandning in i katalysatorn blir den ju snarast mer effektiv än vanligt på att ta hand om CO och HC, men sämre på NOx. Så det gäller att se till att motorn i sig inte lämnar för mycket NOx - t ex genom att ha god koll på tändförställning och EGR.

Beträffande knepet på gamla rödblocks-Volvo, så kan vi väl konstatera att hur man än misshandlar en sådan motor, så kommer man aldrig ens i närheten av en modern "fuskdiesels" NOx-utsläpp. Så länge man sparar bränsle och vidtar åtgärder som dessutom förbättrar bilen ur HC och CO-synpunkt, så finns det ingen anledning att ha dåligt samvete för att en gammal bensinbil ligger lite högre på NOx än då den var ny.

[MaChrill]

Nu får vi nog besinna oss lite.... Främre och bakre lambdasond på en Opel -99 ??? Eftersond kom typ -06. Efetersonden bara kontrollerar att försonden fungerar. Har ingen aktiv funktion.
Ta bort oljestickan ger ingen felkod heller på en så gammal bil. Annars blir det ju naturligtvis mager blandning pga tjuvluft .
Sitter en vanlig språnglamdasond, pendlar mellan 0,2 - 0,8 V 2ggr per sec, el mellan 0,5hz. 1 tråds har jord genom gods, ballar ur ofta, jorda sonden direkt mot chassie, vanligt fel.
2 tråds har separat jord - mycket bättre,
4 tråds har en värmeslinga som kan gå sönder och tända lampan .
5 tråds VW har en egen förstärkare, dock på nyare än -99.
Lambdasonden mäter restsyret i avgaserna.
Har allt syret förbränts i förbränningen finns 0 % syre kvar, vilket är önskvärt vid perfekt förbränning.
Allt över 1% blir problem när styrdonet beräknar, över 2% ska tända lampan.

[torbjorn_forsman]

Nja, lambdasond efter katalysatorn började dyka upp omkring 1995 och jag skulle nog vilja säga att praktiskt taget alla bilar efter 2001 har en sådan.
Några exempel: Jeep Grand Cherokee (ZJ/ZG) och Chrysler Voyager (GS) fick bakre lambdasond från 1996 års modell. Chrysler 300M (LH) hade bakre lambdasonder redan från början av tillverkningen, tror att ungefär 1998 var första årsmodellen. Ford Taurus har bakre lambdasond från 1995. Ford Focus tycks ha bakre lambdasond redan från första årsmodellen, 1999, på svensksålda exemplar. Dock har de uppenbarligen sålts utan bakre lambdasond i andra länder med mindre nogräknade avgaskrav, det existerar katalysatorer som säljs som reservdel till dem, som saknar nippel för bakre lambdasond. De äldsta VAG-bilar där jag är helt säker på att ha sett bakre lambdasond är en Golf IV '2001 och Audi A3 '2003. Tror inte det fanns på den Golf III '97 som jag hade en gång i tiden. Hyundai Elantra '99 har bakre lambdasond. Mitsubishi Carisma '98 och L200 '95 har inte bakre lambdasond.

Hur ofta spänningen från lambdasonden pendlar beror på löptiden i hela reglersystemet - hur lång tid det tar innan en ändring i bränsleblandningen slår igenom på avgaserna på det ställe där lambdasonden sitter. Det är fullt normalt att pendlingarna sker långsammare på tomgång och snabbare vid högre varvtal och/eller gaspådrag. Om lambdasonden sitter i grenröret omedelbart vid en avgasport pendlar det snabbare än om den sitter en meter bort från motorn på avgasröret. På bilar med multipointinsprutning brukar pendlingarna ske snabbare än vid centralinsprutning eller elektronisk förgasare.

Det där med om och när motorelektronikvarningslampan tänds har ingenting att göra med hur mycket fritt syre det finns i avgaserna.
Det som kan tända lampan pga felkod för lambdaregleringen är dels om regleringen måste korrigera det "mappade" bränsleblandningsvärdet alltför mycket för att regleringen ska fungera och dels om någon diagnosfunktion i programvaran får för sig att lambdasonden inte ger rimliga värden ifrån sig (t ex om den reagerar för långsamt på ändrad bränsleblandning, om inre resistansen är för hög, om signalen verkar vara kortsluten till jord etc, om det tar för lång tid efter kallstart innan lambdasonden kommer igång).
Förvärmda (3- eller 4-trådiga) lambdasonder har funnits sedan mitten av 80-talet, men det tycks inte vara förrän från 2001-2002 som förvärmningen började övervakas (då vanligen genom att den matas via en utgång med strömmätning på styrdonet). På äldre bilar matas den oftast direkt från samma relä som bränslepump, matning till spridare mm , helt utan kontroll på att förvärmningen verkligen drar ström.
Man bör komma ihåg att 4-trådiga lambdasonder ibland dessutom är chassijordade till gängan, utöver den extra jordledningen. Man får inte förväxla en sådan 4-trådig lambdasond med en som är helt isolerad från chassijord.

[Andy80]

Främre och bakre lamdasond på Opel introducerades när Astra G kom -98. Jag har en sån nämligen.