Lambdasond

[MaChrill]

Nja, lambdasond efter katalysatorn började dyka upp omkring 1995 och jag skulle nog vilja säga att praktiskt taget alla bilar efter 2001 har en sådan.
Några exempel: Jeep Grand Cherokee (ZJ/ZG) och Chrysler Voyager (GS) fick bakre lambdasond från 1996 års modell. Chrysler 300M (LH) hade bakre lambdasonder redan från början av tillverkningen, tror att ungefär 1998 var första årsmodellen. Ford Taurus har bakre lambdasond från 1995. Ford Focus tycks ha bakre lambdasond redan från första årsmodellen, 1999, på svensksålda exemplar. Dock har de uppenbarligen sålts utan bakre lambdasond i andra länder med mindre nogräknade avgaskrav, det existerar katalysatorer som säljs som reservdel till dem, som saknar nippel för bakre lambdasond. De äldsta VAG-bilar där jag är helt säker på att ha sett bakre lambdasond är en Golf IV '2001 och Audi A3 '2003. Tror inte det fanns på den Golf III '97 som jag hade en gång i tiden. Hyundai Elantra '99 har bakre lambdasond. Mitsubishi Carisma '98 och L200 '95 har inte bakre lambdasond.

Hur ofta spänningen från lambdasonden pendlar beror på löptiden i hela reglersystemet - hur lång tid det tar innan en ändring i bränsleblandningen slår igenom på avgaserna på det ställe där lambdasonden sitter. Det är fullt normalt att pendlingarna sker långsammare på tomgång och snabbare vid högre varvtal och/eller gaspådrag. Om lambdasonden sitter i grenröret omedelbart vid en avgasport pendlar det snabbare än om den sitter en meter bort från motorn på avgasröret. På bilar med multipointinsprutning brukar pendlingarna ske snabbare än vid centralinsprutning eller elektronisk förgasare.

Det där med om och när motorelektronikvarningslampan tänds har ingenting att göra med hur mycket fritt syre det finns i avgaserna.
Det som kan tända lampan pga felkod för lambdaregleringen är dels om regleringen måste korrigera det "mappade" bränsleblandningsvärdet alltför mycket för att regleringen ska fungera och dels om någon diagnosfunktion i programvaran får för sig att lambdasonden inte ger rimliga värden ifrån sig (t ex om den reagerar för långsamt på ändrad bränsleblandning, om inre resistansen är för hög, om signalen verkar vara kortsluten till jord etc, om det tar för lång tid efter kallstart innan lambdasonden kommer igång).
Förvärmda (3- eller 4-trådiga) lambdasonder har funnits sedan mitten av 80-talet, men det tycks inte vara förrän från 2001-2002 som förvärmningen började övervakas (då vanligen genom att den matas via en utgång med strömmätning på styrdonet). På äldre bilar matas den oftast direkt från samma relä som bränslepump, matning till spridare mm , helt utan kontroll på att förvärmningen verkligen drar ström.
Man bör komma ihåg att 4-trådiga lambdasonder ibland dessutom är chassijordade till gängan, utöver den extra jordledningen. Man får inte förväxla en sådan 4-trådig lambdasond med en som är helt isolerad från chassijord.

På tomgång minst varannan sekund, trodde jag var självklart, längd på avgasväg spelar mindre roll, sonder åldras som vi, slöare och slöare, 2000 varv blir det ju lite snabbare.
Motorlampan tänds vid avvikelser i MAP, När något inte faller inom ramarna för börvärdet inom ganska grova ramar,
Motorstyrdon är digitala, sensorerna är analoga.
Simma lugnt

[torbjorn_forsman]

På tomgång minst varannan sekund, trodde jag var självklart, längd på avgasväg spelar mindre roll, sonder åldras som vi, slöare och slöare, 2000 varv blir det ju lite snabbare.
Motorlampan tänds vid avvikelser i MAP, När något inte faller inom ramarna för börvärdet inom ganska grova ramar,
Motorstyrdon är digitala, sensorerna är analoga.
Simma lugnt

Några exempel på bilar där det kan ta flera sekunder mellan lambdasondsomslagen trots att allt är i ordning: Tidiga Opel Omega 2.0 (Bosch Motronic, multipointinsprutning), Chevrolet van med TBI (GM C3) , Citroën och Peugeot från ca 1988-89, motorer TU3CP, XU5CP m fl med Solex-Matra elektronisk förgasare.
Jag skulle tro att samma sak också gäller för Bosch-system med analog lambdareglering (K-lambda, LU-jetronic, enklare varianter av KE-jetronic m fl). Jag har inte haft tillfälle att mäta på någon fungerande bil med ett sådant motorstyrsystem, men däremot själv byggt ett lambdareglerstyrdon till en gengasbil med i princip samma regleralgoritm. Där visade det sig att man måste ta till så lång integrationstid för att inte systemet skulle börja självsvänga vid högre varvtal och större gaspådrag, att regleringen istället blev nästan odrägligt seg vid tomgång. En intressant sak är att de där Bosch-systemen alltid har en möjlighet att ställa om integrationstiden genom att jorda ett eller flera av några lediga stift på styrdonet, uppenbarligen visste man redan från början att det där var en känslig sak som biltillverkaren kan tänkas behöva ställa om i efterhand.
Nästa gengasstyrdon ska få någon form av varvtalsberoende integrator.

Nja, just MAP-värdet (alltså undertrycket i insugningsröret, manifold air pressure) behöver inte ha något att göra med om det sätts felkoder och ev motorelektronikvarningslampa tänds. Det finns ju många motorstyrsystem med diagnosfunktioner och varningslampa, som inte ens har någon MAP-sensor utan känner av motorbelastningen på annat sätt (t ex med gasspjällägesgivare och/eller luftmängdmätare). Det finns bilar med MAP-sensor som inte har någon motorelektronikvarningslampa också. Exempelvis hade Ford och de flesta VAG-bilar på 90-talet ingen varningslampa monterad i bilar som såldes i länder där myndigheterna inte krävde en sådan lampa (bl a Sverige).

Om vi ser på vad som händer om lambdareglerparametrarna hamnar utanför tillåtna gränser, så finns det en del bilar som sätter felkod redan när lambdaregleringen närmar sig gränserna, utan att någonsin har slagit i botten (verkar t ex gälla VAG-bilar från 2002 och senare). Andra sätter ingen felkod förrän efter flera tiotals mil körning med oavbrutet bottnad lambdareglering. Ett exempel på detta är LH 2.4-systemet i diverse Volvo och Saab från runt 1990, även grova fel som har med lambdaregleringen att göra och som får bränsleblandningen att bli totalt fel (t ex lambdasondssignalen kortsluten till jord eller en läckande spridare) ger aldrig någon felkod och tänd lampa om en sådan bil bara körs i småkörningar på max en halvtimme åt gången, det är först vid en längre landsvägskörning det möjligen dyker upp en felkod.

[MaChrill]

MAP i styrdonet menade jag, inte MAP givaren.

[torbjorn_forsman]

När man skriver MAP med stora bokstäver brukar man mena förkortningen manifold air pressure. Om man syftar på tabellareor, "mappar" i styrdonets programvara, så skriver man med små bokstäver. Enklast är att tala om "tabeller" på svenska, så är det ingen risk för förväxling.

[d557017]

När man skriver MAP med stora bokstäver brukar man mena förkortningen manifold air pressure. Om man syftar på tabellareor, "mappar" i styrdonets programvara, så skriver man med små bokstäver. Enklast är att tala om "tabeller" på svenska, så är det ingen risk för förväxling.

Nää, Manifold Absolute Pressure .....

[torbjorn_forsman]

När man skriver MAP med stora bokstäver brukar man mena förkortningen manifold air pressure. Om man syftar på tabellareor, "mappar" i styrdonets programvara, så skriver man med små bokstäver. Enklast är att tala om "tabeller" på svenska, så är det ingen risk för förväxling.

Nää, Manifold Absolute Pressure .....

Ok, så var det ja. I de flesta fall är det ju faktiskt en absolut (och inte relativ) tryckmätning. Undrar om det analoga Bendix-systemet som satt på diverse dyrare amerikanska GM-bilar i mitten av 70-talet hade en relativtryckgivare? Det gamla Bosch D-jetronic hade en i princip absolut tryckgivare typ barometerdosa, men i en del utföranden hade tryckgivaren dessutom ett membran som kände av tryckskillnaden mot atmosfärstrycket, för att få fullgasanrikningen att sätta in vid rätt tillfälle oavsett hög- eller lågtryck i omgivningen.

[MaChrill]

Absoluttryck eller Atö, gick precis kurs på detta, blandar nästan alltid ihop det. I motorstyr-sammanhang alltid absoluttryck, men finns alltid undantag, kanske en simca från -74 ?

[torbjorn_forsman]

Åtminstone i bränslestyrsammanhang är det som sagt nästan alltid absoluttryck som gäller. Ett undantag är de fall där det finns en tryckgivare eller tryckkontakt som bara påverkar fullgasanrikningen, den mäter ofta relativt atmosfärstryck. På så sätt får man anrikningen att sätta in vid samma motorbelastning oavsett om det är en dag med låg- eller högtryck. Fullgasanrikningsanordningar i förgasare och mekaniska insprutningssystem (t ex Solex "Econostat", "ekonomiventilen" i Zenith fallförgasare på Volvo B16 och tidiga B18, den undertrycksstyrda styrtrycksventilen på vissa K-jetronic insprutningssystem) arbetar också relativt atmosfärstryck.

När det gäller vakuumtändförställning på lite äldre bilar - antingen med vakuumdosa på fördelaren eller ett elektroniskt styrdon som bara sköter tändförställningen - så är det oftast undertryck relativt atmosfärstrycket som mäts.

En nackdel med att bara mäta absoluttrycket i insugningsröret är att bränsleblandningen kan bli fel om det blir stora lufttrycksändringar sedan motorn startades. Sådana motorstyrsystem brukar ju korrigera för aktuellt lufttryck genom att spara mätvärdet från MAP-sensorn i ögonblicket då tändningen slås på. De kan också få problem om motorn redan roterar och har undertryck i insugningsröret när man slår på tändningen, t ex i samband med rullstart.

[torbjorn_forsman]

För några dagar sen tog jag en titt på lambdasondsomslagen på en Skoda Octavia '99 med motor AKL (1,6 l ).
På tomgång tog det 2-3 sekunder mellan omslagen, vid jämn fart på landsväg (90-100 km/h) så blev det ungefär 0,5 sekunder mellan dem.
Jag mätte dock inte med oscilloskop utan loggade lambdasondsspänningen via OBD. Alla mätningar gjordes under körning på landsväg, bilen hade väl gått 4-5 mil sedan start när jag började mäta. Tomgångsmätningarna skedde med urlagd växel i långa utförsbackar.

[MaChrill]

Sant, 2000 rpm minst 2ggr per sec, var för snabb innan tomgång är inte de inte så snabba, dock på de flesta moderna bilar så fortsätter samma mönster även på tomgång ganska länge när det gäller språnglambdasonder, som börjar bli ersatta av bredbandssonder.