torbjorn_forsman skrev:Nja, lambdasond efter katalysatorn började dyka upp omkring 1995 och jag skulle nog vilja säga att praktiskt taget alla bilar efter 2001 har en sådan.
Några exempel: Jeep Grand Cherokee (ZJ/ZG) och Chrysler Voyager (GS) fick bakre lambdasond från 1996 års modell. Chrysler 300M (LH) hade bakre lambdasonder redan från början av tillverkningen, tror att ungefär 1998 var första årsmodellen. Ford Taurus har bakre lambdasond från 1995. Ford Focus tycks ha bakre lambdasond redan från första årsmodellen, 1999, på svensksålda exemplar. Dock har de uppenbarligen sålts utan bakre lambdasond i andra länder med mindre nogräknade avgaskrav, det existerar katalysatorer som säljs som reservdel till dem, som saknar nippel för bakre lambdasond. De äldsta VAG-bilar där jag är helt säker på att ha sett bakre lambdasond är en Golf IV '2001 och Audi A3 '2003. Tror inte det fanns på den Golf III '97 som jag hade en gång i tiden. Hyundai Elantra '99 har bakre lambdasond. Mitsubishi Carisma '98 och L200 '95 har inte bakre lambdasond.
Hur ofta spänningen från lambdasonden pendlar beror på löptiden i hela reglersystemet - hur lång tid det tar innan en ändring i bränsleblandningen slår igenom på avgaserna på det ställe där lambdasonden sitter. Det är fullt normalt att pendlingarna sker långsammare på tomgång och snabbare vid högre varvtal och/eller gaspådrag. Om lambdasonden sitter i grenröret omedelbart vid en avgasport pendlar det snabbare än om den sitter en meter bort från motorn på avgasröret. På bilar med multipointinsprutning brukar pendlingarna ske snabbare än vid centralinsprutning eller elektronisk förgasare.
Det där med om och när motorelektronikvarningslampan tänds har ingenting att göra med hur mycket fritt syre det finns i avgaserna.
Det som kan tända lampan pga felkod för lambdaregleringen är dels om regleringen måste korrigera det "mappade" bränsleblandningsvärdet alltför mycket för att regleringen ska fungera och dels om någon diagnosfunktion i programvaran får för sig att lambdasonden inte ger rimliga värden ifrån sig (t ex om den reagerar för långsamt på ändrad bränsleblandning, om inre resistansen är för hög, om signalen verkar vara kortsluten till jord etc, om det tar för lång tid efter kallstart innan lambdasonden kommer igång).
Förvärmda (3- eller 4-trådiga) lambdasonder har funnits sedan mitten av 80-talet, men det tycks inte vara förrän från 2001-2002 som förvärmningen började övervakas (då vanligen genom att den matas via en utgång med strömmätning på styrdonet). På äldre bilar matas den oftast direkt från samma relä som bränslepump, matning till spridare mm , helt utan kontroll på att förvärmningen verkligen drar ström.
Man bör komma ihåg att 4-trådiga lambdasonder ibland dessutom är chassijordade till gängan, utöver den extra jordledningen. Man får inte förväxla en sådan 4-trådig lambdasond med en som är helt isolerad från chassijord.
På tomgång minst varannan sekund, trodde jag var självklart, längd på avgasväg spelar mindre roll, sonder åldras som vi, slöare och slöare, 2000 varv blir det ju lite snabbare.
Motorlampan tänds vid avvikelser i MAP, När något inte faller inom ramarna för börvärdet inom ganska grova ramar,
Motorstyrdon är digitala, sensorerna är analoga.
Simma lugnt