Motorvärmare Peugeot 407

[toker]

Hur kan det göra nån skillnad även med en kontaktvärmare lär väl vattnet i motorn bli varmt när det värms av blocket ?

[torbjorn_forsman]

Problemet är om den enda möjliga platsen för en doppvärmare är alldeles intill motortempgivaren. T ex på "M" -motorerna (bensinare med insprutning) i Citroën CX. Där sitter tempgivaren för motorstyrsystemet alltför nära motorvärmarelementet, och resultatet är att motorn är omöjlig att starta om det är rejält kallt ute och man bara har värmt en kort tid med motorvärmare - motorn är fortfarande så kall att den skulle behöva kallstartanrikning, men motorstyrsystemet tror att den är varv. Jag har lagt upp kurvor från en temperaturloggning här på Maskinisten nån gång förut men hittar inte igen dem, däremot hittade jag mitt inlägg om samma sak på ett annat forum. http://etanol.nu/forum/viewtopic.php?f=7&t=6250

[dc_lindberg]

Den centrala frågan i tråden är alltså någon/några sensorer som känner av motorns värme?
Vad är det som mäts?
Vilka åtgärdes skapas av elektroniken i förhållande till dessa mätvärden?

Min erfarenhet är att, jag vill ha dubbvärmare med cirkulering av kylvätskan, och trågvärmare för motorolja och växellåda.
Vad jag har och vad jag får... det är en helt annan sak.


Kunskap och vetskap om den där elektroniska styrningen är det som talar om vilken form av förvärmning som man kan använda sig av.

[magirus]

Hur kan det göra nån skillnad även med en kontaktvärmare lär väl vattnet i motorn bli varmt när det värms av blocket ?

Kontaktvärmaren är på 300W så de blir int så mye värme över til vattnet. En doppvärmare till personbil brukar ligga på 500-550W.
Motorn i Combo blir int ens fisljummen men allt över minusgrader är till hjälp.

[toker]

Låter som en konstig lösning att kontaktvärmaren är på lägre effekt kanske inte går att ha kraftigare på grund av att den inte hinner överföra värmen men 300 watt är inte mycket.

[torbjorn_forsman]

Kontaktvärmarna som satt under oljetråget på luftkylda Citroën GS en gång i tiden var i den storleksordningen. Har för mig Defa hade 300 eller 350 W , Calix 150 W. En anledning till den låga effekten på kontaktvärmare är att om värmaren skulle ramla loss från motorblocket och inte få annan kylning än från omgivande luft, så får den ändå inte bli så varm att den kan bli en brandrisk.

Problemet med kontaktvärmare brukar vara dålig värmeöverföring mellan värmaren och motorblocket. Egentligen borde det ju vara planslipade ytor på både värmare och block, och värmeledande pasta emellan, men ofta är det ju i praktiken obearbetade gjutna ytor som bara ligger an i några få punkter, och kanske uppåt 1 mm glipa i övrigt.

[tronde]

Problemet med kontaktvärmare brukar vara dålig värmeöverföring mellan värmaren och motorblocket. Egentligen borde det ju vara planslipade ytor på både värmare och block, och värmeledande pasta emellan, men ofta är det ju i praktiken obearbetade gjutna ytor som bara ligger an i några få punkter, och kanske uppåt 1 mm glipa i övrigt.

I dag kan det problemet reduseres kraftig med en passende "thermal gap pad" https://www.henkel-adhesives.com/us/en/ ... -pads.html

[tronde]

Den centrala frågan i tråden är alltså någon/några sensorer som känner av motorns värme?
Vad är det som mäts?
Vilka åtgärdes skapas av elektroniken i förhållande till dessa mätvärden?

Min erfarenhet är att, jag vill ha dubbvärmare med cirkulering av kylvätskan, och trågvärmare för motorolja och växellåda.
Vad jag har och vad jag får... det är en helt annan sak.


Kunskap och vetskap om den där elektroniska styrningen är det som talar om vilken form av förvärmning som man kan använda sig av.

Moderne motorer har flere målepunkt enn de gamle, så det er ikke entydig for utenforstående å vite konkret hvordan alt henger sammen. Det står ikke så mye om akkurat dette problemet i systembeskrivelsene, men jeg vet at utetemperatur noen ganger er med i det regnestykket. Plassering av sensorene i forhold til varmekilden vil helt sikkert påvirke.

Jeg har inntrykk av at noen produsenter har andre algoritmer i motorstyringen for biler ment for nordisk klima, og da kan det vel bli enda større problemer hvis man tilfører varme som ikke er forventet. Det er lagt ned utrolig mye arbeid i å spare energi i en moderne motor, og resultatet er mange ganger at de blir håpløst kompliserte.

Da ender man opp med idiotløsninger som at en bensinbil nekter å starte hvis batterispenningen er noen få tiendels volt for lav, selv om den utmerket ville klart å dra seg i gang og lade batteriet selv.

[dc_lindberg]

...tronde... då får man alltså skickat bilen till tropikerna för att värma upp den...

De bygger alltså bilar idag enligt mitt skämtsamma motto:
Warum etwas einfach machen, wenn man es so schön kompliziert machen kann
...o gör man -det- , då -tigger- man om fullständigt onödiga problem!
KISS är den "byggnorm" man skall använda!

Nu fann du bara en kringförklaring, men inte en beskrivning, av problemet.
Klart Maskinisten måste forska vidare i denna fråga!
Vilka sensorer finns?
Var sitter de?
Vad mäter de?
Hur används dessa mätdata?
Vilken påverkan kommer då värmekälla "motorvärmare" att utgöra i detta mätdatahav?

Tycker nu att AN's fråga fått en spets och fokus som blev synnerligen intressant, och viktig!

[tronde]

Jeg la ut noe om motorsyringen for det jeg antar er samme bilen i denne tråden
Peugeot 407 EGR

Du kan se om det er noe matnyttig der.

Jeg er ikke så veldig interessert i diesel. Diesel er traktormat. Traktorer bor på landet, mens jeg bor i by

[dc_lindberg]

[toker]

Trodde inte det var så invecklat med motorvärmare har aldrig haft problem att motorn inte skulle gilla den tempen som värmaren ger men har inte haft Opel och endast 1 Peugot en kort men dyr tid men har kanske bara haft tur att mina bilar gillat motorvärmare.

[AN]

Tack för alla svar
Får ta och läsa igenom till helgen.
Sen kan jag erkänna att jag nu även bränt en sådan där doppvärmare, som man sätter i nedre kylarslangen på denna bilen. Blev sugen på att testa och den va inte dyr. Tänkte att priset avspeglas i kvalitén, men nu har jag börjat på att fundera på om det är elektrisk termostat, på denna motorn, så att det inte blev cirkulation. Eller om slang dragningen på denna motor helt enkelt inte var lämplig.

[magirus]

Problemet med kontaktvärmare brukar vara dålig värmeöverföring mellan värmaren och motorblocket. Egentligen borde det ju vara planslipade ytor på både värmare och block, och värmeledande pasta emellan, men ofta är det ju i praktiken obearbetade gjutna ytor som bara ligger an i några få punkter, och kanske uppåt 1 mm glipa i övrigt.

Den DEFA som jag monterade på Anmari (den röda Combon) var planslipad och levererades med sån pasta. Bara att putsa den på blocket förberedda platsen så att de va metallblankt, hålla värmaren emot och dra dit de 2 medföljande bultarna i de, från fabrik, förberedda hålen i blocket!
Visst, litt låg effekt, men Conny (den vita Combon) har då int klagat under de snart 10 åren jag kört med den. Man märker iaf skillnad om värmaren inte varit inkopplad.
Har heller int behövt byta den och den va redan monterad när jag köpte bilen.

[torbjorn_forsman]

Tack för alla svar
Får ta och läsa igenom till helgen.
Sen kan jag erkänna att jag nu även bränt en sådan där doppvärmare, som man sätter i nedre kylarslangen på denna bilen. Blev sugen på att testa och den va inte dyr. Tänkte att priset avspeglas i kvalitén, men nu har jag börjat på att fundera på om det är elektrisk termostat, på denna motorn, så att det inte blev cirkulation. Eller om slang dragningen på denna motor helt enkelt inte var lämplig.

Normalt öppnar termostaten aldrig när motorn värms av elektrisk motorvärmare, vattnet kommer aldrig i närheten av öppningstemperaturen. Men för att det ska fungera med en slangvärmare i undre kylarslangen, måste den sättas så nära vattenpumpen det bara går, helst så att värmeelementet sticker in i slangnippeln på vattenpumpen. Det är också viktigt att man vänder värmaren så att den utstickande delen av elementet pekar mot vattenpumpen.
Såna där slangvärmare är en nödlösning som man bara tar till på motorer där det är helt omöjligt att få dit en motorvärmare på något annat sätt.

En variant som är ett mellanting mellan slang- och blockvärmare kan man för övrigt hitta på tidiga exemplar av Citroën/Peugeotmotorn XU9J4. Där utgörs motorvärmarelementet av en mellanfläns, som man monterar mellan motorblocket och den flänsmonterade nippeln för undre kylarslangen. Senare exemplar av samma motortyp, ungefär '89 och framåt, har en ficka med blindlock på sidan av slangnippeln, så man kan sätta dit samma slags insticksvärmare som på andra XU-motorer.